Datasets:

albinandersson

/

Nordisk-Familjebok-Category-Classification-Dataset

like 0

Forserum, socken i Jönköpings län, Tveta härad, mellan Nässjö och Jönköping ; 61, 77 kvkm, 1, 907 inv. ( 1927 ). Tillhör det småländ ska höglandets högsta delar och omfattar skogiga bergåsar och talrika mossar. Spridd odlingsbygd. 1. 061 har åker, 4, 197 har skogs - och hagmark. Pastorat i Växjö stift, Tveta kontrakt. Vid F : s station på statsbanan Fal - köping -

* Gustafsberg. 1. Socknen omfattar 2, 883 har. 2, 380 inv. ( 1923 ). Bo är sedan l maj 1923 skildt från G. och bildar sedan dess eget pastorat. Den förut gällande patronatsrätten till komministratu - rerna i Bo och Ingarö upphörde fr. o. m. 1922. - 3. Barnhusskolan står från 1919 under Skolöfver - styrelsens kontroll och omfattar 6 klasser, hvaraf en förberedande ; hvart

Polyxenus, zool. Se Polyxenidæ.

Konjunktivitis, med, inflammation i ögats skyddshinna ( konjunktiva ). Se Bindhinneinflammation.

* Svenska kulturfonden. Se Svenska folkpartiet äfven i Suppl.

* Östers ] öaftalet. Tyska utrikesministeriets stora aktsamling Die grosse politik der europäischen kabinette innehåller äfven, i bd 23 : II ( 1925 ), en rad belysande dokument om östersjöaftalets och Nordsjöaftalets tillkomst samt om förhandlingarna ang. norska integritetstraktaten. Klart framträder där den rätt betydande roll, som önskemålet om upphäfvande spelade i Isvol - skijs politik. Den ryska manövern inleddes vid

Svennberg, Olof Teodor ( Tore ), skådespelare, f. i Stockholm d. 28 Febr. 1858, debuterade å Ladugårdslandsteatern derstädes 1877, var 1878 91 engagerad vid olika ambulatoriska sällskap och vid Stora teatern i Göteborg, gaf gästspel och deltog i turnéer i olika delar af Sverige och Finland 1891 95, engagerades sistnämnda år hos A. Ranft, men lemnade honom 1898 och bildade med fru Håkansson eget ambulatorisk sällskap. Från

Sjöström. 1. Frans Anatolius S., finländsk arkitekt, f. 3 juli 1840 i Åbo, d. l aug. 1885 på Rönnskär utanför Helsingfors, studerade vid tekniska realskolan i Åbo och, från 1861, vid konstakademien i Stockholm, hvars stora guldmedalj han erhöll 1868, arbetade en tid hos F. V. Scholander, företog en studieresa l med statsunderstöd 1869! - 72 och blef 1872 lärare vid polytekniska institutet i Helsingfors. S

Santa Lucia, ö, se Saint Lucia.

Martilla. Se Mårtens, Sank t.

Linjevitj, N. P., rysk militär. Se Lenevitj.

Transjuranska Burgund. Se Burgund 5 och, om konungariket Öfre Burgunds uppkomst, Karl 3, sp. 1035.

Sverges arbetares centralorganisation, se

Chorokh ( Zhorokh ), engelsk namnform för Tschoruk - su.

Hedemora, uppstad i Dalarna, Kopparbergs län, mellan Brunnsjön och Hofran, 2 km. från Dalelfvens inflöde i sistnämnde sjö. Stadens område utgör 1, 531 har, hvaraf stadsplanen omkr. 27 har. Folkmängden utgjorde vid 1880 års slut 1, 377 innev, och hade under de sista tio åren ökats med 21 %. Vid slutet af år 1880 hade staden 162 bebyggda tomter. Taxeringsvärdet utgjorde 1, 289, 644 kr.,

Moroideæ, bot. Se Maclura.

Oksenöen. Se Yksnöen.

Fredi iksborg. 1. Befästning vid inloppet till Stockholm. Sedan under början av 1700 - talet enklare befästningar anlagts till skydd för den viktiga inseglingen till Stockholm vid Oxdjupet, beslöto ständerna 1723 uppförandet av en större permanent befästningsan - läggning, bestående av högst uppe på platån ett stort murat torn och vid stranden två kaponjärer, förenade med en tenalj. Tornet, av vilket rester ännu kvarstå, var en

* Bronsåldern. Se vidare Nordens förhistoriska tid, sp. 1267.

Scott [ skåt ], James. Se Monmouth, hertig af.

Edzmiatsin, berömdt armeniskt kloster. Se Etjmiadzin.

Taylors teorem l. Taylors serie [ ] kallas efter upptäckaren, Brook Taylor ( se sp. 563 ), en för den högre analysen grundläggande serieutveckling, hvilken under formen af en potensserie anger storleken af den ändring, som en viss funktion undergår, då den oberoende variabeln får en bestämd tillväxt. Genom en obetydlig modifikation häraf ( den s. k. Maclaurins serie ) kan man också uttrycka en gifven

Jorde11, Daniel, bokhandlare, bibliograf ( 1860 — 1923 ). Var sedan 1877 anställd i Nils - sonska förlags - och bokhandelsfirman i Paris, Librairie Nilsson ( grundad av Knut Nilsson, d. 1887, och fortsatt av Per Lamm, d. 1908 ). J. vann mycket erkännande för sina värdefulla arbeten i fransk bibliografi. 1886 övertog han efter O. Lorenz bearbetningen av » Catalogue général de la librairie fran

Asien. Med detta namn, som sannolikt kommer af ett assyriskt ord acû ( uppgång, näml. solens ), betecknade grekerna egentligen först Mindre Asien ; sedermera tilldelades detta namn hela världsdelen. A. är den största af världsdelarna, upptagande bortemot 1 / 10 af hela jordytan. Det är urhemmet för de flesta kulturväxter och kulturdjur, sannolikt också för människosläktet, som där representeras af flera raser än i någon annan världsdel. Det är också

* Albrekt af Mecklenburg, sp. 494. Det där insatta porträttet är taget efter ett säkerligen hopfantiseradt tyskt original, träsnitt från 1500 - talet. I stället meddelas här en mera autentisk bild, efter skulptur på A : s grafvård i Doberans abbotskyrka ( se Doberan ).

Cieco da Ferrara [ ], » den blinde från Ferrara ». Se Cicco da Ferrara ( äfven i Suppl. ).

Grisning. Se Svinafvel.

Rhe grek, myt. ) Syster och maka till Kronos, tidigt identifierad med Kybele, den stora gudamodern.

Karl Kristiernsson, riksråd. Se Vasa - ätten.

Mahanända, biflod till Ganges ( se d. o. ).

Sug - och [ - tryckpump. - ] { + tryck - pump. + }

Evje, härad och socken under E. pastorat, n. om

Liseberg, landeri i södra delen af Göteborg, v. om Mölndalsån. Den gamla hufvudbyggnaden låg vid 1923 års utställning inom utställningsområdet. O. Sjn.

Papäver, bot., se Vallmo.

Fürstenwalde, stad i Brandenburg, Tyskland, på högra stranden av Spree, 50 km ö. s. ö. om Berlin ; 29, 000 inv. Maskin - och kemisk industri.

Fynd, enligt såväl allmänt som juridiskt språkbruk, dels själfva finnandet, dels det funna. I den förstnämnda betydelsen kan fyndet, om det består i besittningstagande af lösören, som icke befinna sig i någons besittning, medföra vissa rättsverkningar : förvärf af eganderätt till det funna eller del däraf, eller ock ersättningsanspråk mot dettas egare, men äfven plikt att vidtaga särskilda åtgärder för att sätta denne i tillfälle att återfå sitt.

Boris [ båris ], bulgariska furstar. B., tsar Simeons fader ( d. 907 ), var Bulgariens förste kristne furste. — B. III ( 1894 — 1943 ), son till konung ( tsar ) Ferdinand av Bulgarien, som han efterträdde vid dennes abdikation 3 okt. 1918. Han gifte sig 1930 med Giovan - na av Italien, dotter till konung Viktor Emanuel. Under B : s regeringstid rådde svår inre oro i landet.

Norra Ryr. 1. Socken i Elfsborgs län, benämnes numera Valbo - Ryr. 2. Socken i Göteborgs och Bohus län, benämnes numera Lane - Ryr. Se Ryr.

Khairpur [ kaiopoe ]. 1. Vasallstat i Sindh, i kejsardömet Indien, ö. om Indus. 15, 669 kvkm. 199, 313 inv. ( 1901 ). Liksom öfriga delar af Sind består K. af en alluvialslätt, som är mycket bördig i närheten af Indus och bevattningskanalerna, men för öfrigt ett fullkomligt ofruktbart sandfält. - 2. Hufvudstad

Laoighise [ IF / o ], se L e i x.

Tandköttsfickan, anat. Se Tänderna, sp. 741.

Chester [ tjesta ]. 1 ) Grevskap i England, se Cheshire. — 2 ) Huvudstad i eng. grevsk. C., vid floden Dee, 20 km s. om Liverpool ; 47, 000 inv. Betydande järnvägsknut. Från C. är floden Dee kanaliserad till mynningen. Industrien omfattar järngjuterier, bly -, läder - och tobaksfabri - ker.

Anabas, lat. namnet på klätterfisk - släktet ( se d. o. ).

Bella, Stefano della, florentinsk tecknare och kopparstickare ( 1610 — 64 ). Han gick i guldsmedslära och lockades av bekantskapen med Callots stick att ägna sig åt gravyren. Med kraftig realism och livlig fantasi tecknade, stack och etsade han bilder ur samtidens liv, stadsvyer, festscener, landskap m. m., till en början under stark påverkan av Callot, sedermera i en självständigare, graciösare

Linea alba ( lat., ), anat., en fibrös strimma, som intar midtlinjeu af den främre bukväggen från bröstbenets svärdformiga broskbihang till blygdbenet. Den bildas genom sammanträffandet af sidomusklernas aponeuroser ( platta scnor ).

Chaillu, Paul Belloni du. Se Du Chaillu.

Torne. Se Torn, bot.

Bredberg, Bengt Gustaf, kemist och metallurg, föddes d. 6 Juni 1797 på Underås vid Göteborg, blef 1810 student i Upsala, der han 1815 tog hofrättsexamen och 1816 bergsexamen. 1817 blef han bergsvärdie i Sala och erhöll 1824 bergmästare - titel med tur och befordringsrätt. Från sistnämnda år till 1831 hade han flere förordnanden som lärare vid Falu bergsskola. 183649 var han bergmästare i

Högholmen. Se Helsingfors, sp. 359.

Rolandssången. Se Rolandssagan.

Agnhammar, bruksegendom i Grums socken af Värmlands län. Egendomen tillhör Agnhammars bruks aktiebolag, stiftadt 1896, med ett aktiekapital af 300, 000 kr. Vid A : s sågverk producerades 1901 omkr. 9, 000 kbm. plank och bräder samt 9, 400 hl. träkol med ett angifvet värde af 260, 000 kr. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 81 personer. K. K. - Å.

Bocche di Cattaro - Boden

Rustbädd, bygnk. Se Bädd 3.

Gregorius Laurentii Borastus ( Gregor Larsson från Norrköping ), historieskrifvare, född på 1580 - talet, följde konung Sigismund från Sverige ( 1594? ) och uppfostrades i en polsk jesuitskola. Efter att hafva i Rom och Paris fortsatt sina studier återvände han till sitt fädernesland, men då han der till följd af sin katolska religion ej kunde erhålla någon anställning, begaf han sig till Polen, der han blef kansli

Förgaddring ( av holl - vergaderen, församla ), en förr inom svenska armén använd signal, då de olika kontingenterna från ett reg : tes kompanier o. s. v. skulle uppställas till vakt och andra utgående kommenderingar.

AgNOs / Ag.....................

Bulgarin, Tadeus ( Thadej Venediktovitj ), rysk skriftställare, f. 1789 i Litauen, d. 1859 i Dorpat, deltog i finska kriget 1809 samt inträdde därefter i den franska armén, med hvilken han gjorde flera fälttåg. Efter Napoleons fall ( 1814 ) begaf han sig till Warschau och bosatte sig 1819 i Petersburg, där hän från 1823 utgaf tidskriften och från 1825 det politiska dagbladet Nordiska

Sundt, Kristian Gerhard Ameln, norsk afärsman, född d. 1 Juli 1816 i Bergen, dref 1845 75 derstädes en af de största manufaktur - och kortvaruaffärer och har förvärfvat stort anseende i landet som mecenat och beskyddare af offentliga institutioner och humanitära inrättningar. O. A. Ö.

Helvig, Carl Gottfried von, svenskpreussisk militär ( 1765 — 1844 ). Tog 1781 i Göteborg värvning som artillerist, blev 1791 underlöjtnant vid Stralsunds artilleribataljon, kommenderades 1792 till Stockholm för att biträda vid uppsättande av ridande artilleriet och utnämndes 1794 till stabskapten vid detta. 1795 befordrades han till major vid Vendes artilleri, 1802 till överstelöjtnant vid Göta artilleri, 1805 till generaladjuta

Fjärdepartsräfsten, se Reduktion.

* Sherman, W. T., dog d. 14 Febr. 1891 New York. — Hans broder John S. blef 1880 senator och 1885 senatens president samt var i denna egenskap, efter Hendricks död, unionens vicepresident d. 7 Dec. 1885 d. 4 Mars 1889. Sedan 1897 är han statssekreterare. Om Sherman - billen se Bland - billen. Suppl.

Miya, Japan., Sjintotempel ; kejserliga palatset ; kejserlig prins.

Teneo lupum auribus, Lat., » jag håller en varg i öronen », ett ordstäf, som förekommer i Terentius » Phormion » ( akt III, scen 2 ; det heter dock der » Auribus teneo lupum » ) och betecknar, att man är stadd i en brydsam belägenhet. Enligt Suetonius nyttjades uttrycket ofta af Tiberius. Det är lånadt från grekiskan ; hos Pol

Echarpe [ esjarp ], Fr. ( af Fornhögt. scharpe l. scherbe, väska, påse ), ursprungl. pilgrimsväska ( som bars öfver ena axeln ) ; skärp, fältbindel, lifbindel, gördel ; en smal sjal af flor eller annat tunt tyg. En écharpe [ an - ], krigsv., i sned riktning ( t. ex. beskjuta en fästning ).

Gregorianska sången. Alla de Gregorius den store tillskrifna reformerna i katolska kyrkosången böra, enligt Gevaerts senaste forskningar, snarare tillskrifvas Gregorius II eller Gregorius III.

Planktoskop [ - äp ], anordning för planktonstudier i fältet, väsentligen bestående av en med lupp förbunden planktonkammare.

Aquila [ akcoila ], stad i mellersta Italien, huvudstad i prov. Aquila, vid floden Aterno och nära Gran Sasso dTtalia. 55, 000 inv. A. är vackert beläget, c : a 700 m ö. h. Från A. leder en linbana upp till den stora vintersportplatsen. Bland dess många gamla kyrkor märkas San Bernardino di Siena från 1472 och Santa Maria di Collemaggio från 1280.

Ununge, sn i Upplandsdelen av Stockholms län ( Roslagen ), Närdinghundra härad, n. v. om Norrtälje ; 89, 08 km2, 878 inv. ( 1955 ). Begränsas i s. ö. av sjön Närdingen, därinvid slättbygd, f. ö. mest skog. 1, 313 har åker. Egendom : Ske - bo ( se d. 0. ), Berga m. fl. Kyrkan härstammar från omkr. 1300

Opava, stad. Se Troppau.

Almquist ( så, ej Almqvist, skrifva sig slägtens medlemmar ), en från kyrkovärden Erik Abrahamsson ( f. 1668, d. 1733 ) i Löfstå, Almunge socken, Upland, härstammande slägt, af hvilken flere medlemmar intagit en mycket bemärkt plats inom vetenskapen, literaturen och förvaltningen. Namnet A. ( efter hemsocknen ) togs af Erik Abrahamssons son Abraham ( f. 1699, d. 176

* Ljungberg, K. E., utarbetade ensam 4 : de delen af Agardhs » Statsekonomiska statistik ». Hans Sveriges materiella utveckling etc. utkom 1866. På regeringens uppdrag utgaf han 1867 La Suède, son dévéloppement moral, industriel et commercial. Han har vidare skrifvit De diplomatiska angelägenheterna ( 1891 ). Sedan 1894 är L. led. af Första kammaren för Elfsborgs län.

Skotsk setter, zool. Se Hunden, sp. 1312.

1923 ). Historien är enl. S. icke en oavbrutet fortlöpande utveckling av den europeiska mänskligheten utan utvecklingen av en rad olika kulturer, som genomleva olika åldrar : urtillstånd, uppåtstigande, höjdpunkt, förfall, undergång. Den antika kulturen, den

Harmonik ( se Harmoni ), mus. 1 ) Harmonilära. — 2 ) Sammanfattningen av harmonierna i ett tonstycke.

Proponéra, föreslå.

Maliska viken. Se Grekland, sp. 230, och Malis.

Almesåkra - sandsten, sandsten, tillhörande almesåkraformationen ( se d. o. ).

Matjord, benämning på det översta, mer el. mindre mullrika lagret av en åker - el. trädgårdsjord, vilket sträcker sig så långt ned, att mullen är likformigt inblandad. Dess mäktighet är vanl. 15 å 25 cm. M. underlagras av alven. Den är således en blandning av mull och mineraljord, och det är dessa beståndsdelar, som ge den dess karaktär som bättre el. sämre kultur jord. Genom bearbetning har m. en mera

* Szechényi. 6. Andor S., grefve, upptäcktsresande, brorson till S. 5, f. 1865, har på uppdrag af Wiens geografiska sällskap rest 1888 90 bland Söderhafsöarna, 1891 i Somal - landet och 1892 93 genom Ryssland, Persien och Belutsjistan till Indien och Kina och offentliggjort reseberättelser i nämnda sällskaps skrifter.

Hustaflan. Se Katekes.

Gnosspëlius, Vilhelm Teodor, musiker, f. 28 dec. 1809 i Stockholm, d. 13 aug. 1887 i Lund, uppfostrades i ett mycket musikaliskt hem. Efter aflagd musikdirektörsexamen 1841, blef han 1843 anställd som sånglärare vid Linköpings skola och 1854 som director musices vid gymnasiet och organist vid domkyrkan i samma stad. 1858 blef han director musices vid Lunds universitet och organist vid domkyrkan därstädes. Som

Comité ( fr. ), kommitté ( se d. o. ). - Comité du salut public [ dy saly pyblik ], välfärdsutskottet ( se d. o. ).

Arwidsson. 1 ) Adolph Ivar A., politisk skriftställare, hävdaforskare ( 1791 — 1858 ). A. var f. i Finland och blev docent i allmän historia i Åbo 1817. Hans ivran för ett återuppväckande av det finska folkets nationella självmedvetande föranledde honom att 1821 uppsätta Åbo Morgonblad, vari han frimodigt diskuterade offentliga angelägenheter och statslivet. Redan efter 9 månader blev denna Finlands första politiska tidning indragen såsom farlig för allmänna säkerheten och

* Säfsnäs. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. 3, 000 inv. ( 1925 ).

Malmesbury [ mamsbri ], gammaldags stad i engelska grefsk. Wilts, på en af floden Avon nästan omsluten höjd, 147 km. v. om London. 2, 854 inv. ( 1901 ). Spetsknyppling. I benediktinklostret i M. lefde under förra hälften af 1100 - talet historieskrifvaren Vilhelm af Malmesbury. M. är filosofen Th. Hobbes födelseort

Munk, fisk. Se Karpdammar, sp. 1150.

Barmhärtiga systrar ( fr. Soeurs [ filles ] de la charité l. de la miséricorde ), föreningar af kristligt sinnade kvinnor med ändamål att lindra mänskligt elände, företrädesvis genom att vårda fattiga och sjuka. Den första af detta slag stiftades af fransmannen Vincent de Paul och hans väninna Louise le Gras, erhöll 1633 ordensregel och stadfästes 1668 af påfven såsom ordnad kongregation. Systrarnas löften afgi

Telegraf ( af grek. tele, fjärran, och grafein, skrifva ),, anordning för snabbast möjliga meddelande af underrättelser på långa afstånd genom vissa på förhand öfverenskomna tecken. Detta kan ske på olika sätt ; genom synliga signaler ( optisk telegraf, se d. o. ), medelst starka ljud ( akustisk telegraf, se d. o. ) eller med tillhjälp af elektrisk ström ( elektrisk telegraf ; se nedan ). — Om telegraf för olika ändamål

Eckehart. 1. Död 973.

* Hymenophyllaceae, bot. Den i Skandinavien växande arten benämnes nu Hymenophyllum pel - tatum.

Prognati, förhållandet, att människans ansikts - skelett, särskilt käktrakten, i st. f. att såsom hos européer m. fl. vara väsentligen lodrätt ställt ( ortognat ), riktas snett framåt, något som erinrar om däggdj ursnosen. Se Ansiktsvinkel.

Polichinell ( Fr. polichinelle, Ital. pulcinella ), urspr. mask i det italienska improviserade lustspelet samt lustig person vid folkfester i Neapel, i synnerhet vid karnevalen. P. är en liten tjockmagad och puckelryggig figur med korpnäsa och en röst, som liknar fogelskri ( denna effekt åstadkommes medelst ett stycke bleck eller trä, som hålles i munnen ). Hans drägt utgöres af vid

Sydaustralien, eng. South Australia, delstat i Australiska statsförbundet, omfattande mell. delen av fastlandets sydkust och dess uppland till 26° s. br. ( se karta vid Australien ) ; 984, 350 km2 ; 646, 073 inv. ( census 1947 ; 315. 533 1891 ), d. v. s. knappt 0, 7 inv. per km2. 1951 beräknades folkmängden till c : a 720, 000. Äntalet

Lorenz [ lä - ], Alfred Ottokar, tysk musikvetenskapsman ( f. 1868 ), son till Ottokar L. Var hovkapellmästare i Koburg 1898 — 1920 ( generalmusikdir. 1917 ), blev fil. dr 1922 i Frankfurt a. M. och leder sedan 1923 musikteoretiska kurser vid univ. i München ( honorärprof. 1926 ). I » Das Geheimnis der Form bei Richard Wagner » ( 4 bd,

Bedjapur, oriktig form för Bijapur.

Tours [ tör ], huvudstad i dep. Indre - et - Loire och i den historiska provinsen Touraine, mell. Frankrike, mellan Loire och dess vänsterbiflod Cher, vilka där äro förbundna genom en 2, 4 km lång kanal, på en naturskön och bördig slätt ; 80, 044 inv. ( 1946 ).

Willarts. Se Willaerts.

Miquelon [ mickölång ], ö straxt s. om Newfoundland, bestod förr af tvänne öar, skilda genom en segelbar kanal, men denna är numera så igensandad, att båda öarna bilda ett sammanhängande helt. M. har en ytvidd af 202 qvkm. och omkr. 600 innev., som sysselsätta sig med beredning af stockfisk. Ön, som föga lämpar sig för odling, tillhör Frankrike och bildar med Saint Pierre en koloni

Deliciae generis humani, Lat., menniskoslägtets vällust, hedersnamn för den romerske kejsaren Titus.

Robinsonäder kallas de många efterbildning - arna av Defoes ryktbara, 1719 utkomna även - tyrsroman Robinson Crusoe. 1760 funnos re - dan 40 sådana, och sedermera tillkom ett stort antal. Största framgången hade Campes med un - dervisande dialoger späckade Robinson der Jüngere ( 1779 ), som översattes till alla europeis - ka språk. — Litt. : Y. Hirn, ön