text
stringlengths 4
594
|
---|
stockholm albert bonniers förlag |
stockholm albert bonniers förlag |
stockholm albert bovniers förlag |
stockholm alb |
bonniers boktryckeri 19 1 5 |
vkom afton sänk dig neder |
du ger oss mödans lön |
vad lugn du oss bereder |
natur vad du är skön |
se aftonrodnan vilar 1 dalens svala famn från fästet solen ilar bort till en annan hamn |
tyst tyst är allt som andas blott näktergalens ijud med kvällens vindar blandas han kallar på sin brud refrängen tages om igen tyst tyst är allt som andas jo vackert tyst inföll adolf den av de båda djäknarne som sjöng första stämman hör du då icke huru inspektorn eller vad karlen är för något gormar och svär där nere med sitt arbets folk |
är det näktergalens ljud det |
nog hör jag det adolf svarade den andre djäknen men då man befinner sig 1 sångens högre regioner lyssnar man icke till människornas tomma |
ävlan nere 1 gruset nå vill du icke sjunga mera |
nej göran jag vill dricka |
jaså är du törstig du lille skälm |
nå jag säger ingenting därom dagen har varit varm och man måste skölja ned landsvägsdammet låt se vad är 1 flaskan som din pappa godhetsfullt gav oss till reskamrat |
ännu något ser jag |
skål adolf |
gutår långe göran |
ja g blir icke otörstig därför att du dricker ur alltsammans |
lugna dig gosse |
jag lämnar kvar så mycket som jag med användande av tionsteorien kan beräkna att din lilla korpus tål |
p a rvu m p a r v a d e c e n t smått höves en liten säger vår oförgätlige vän håkan sjögren |
glöm icke göran att du har dåligt betyg i algebran |
så stopp nu |
de båda samtalande voro tvenne ynglingar från gymnasiet 1 växjö djäknar som allmogen ännu kallar dem |
de voro ute på botanisk sion efter vad deras portörer och botanikspadar visade åtminstone begagnade de botaniken såsom förevändning för att under sommarferierna ströva omkring på landsbygden och söka äventyr |
dylika strövtåg hava sedan gamla tider legat gossarnes smak och bland bönderna 1 nejden gå många historier om kringvandrande djäknars tyr och upptåg |
de bägge vännerna hade slagit sig ned 1 gräset på en kulle under en lummig ek |
de hade därifrån utsikt över ett härligt småländskt landskap |
med små insjöar slingrande bäckar furumoar och lövdungar |
göran den äldre av dem var en högväxt kraftig yngling med jovialiska ansiktsdrag och anläggning till polisonger |
han hade sina tjugu år på nacken och stod nu färdig att med den skatt som bestås 1 växjö och icke så litet utöver som han på egen hand samlat begiva sig till akademien |
adolf hans kamrat var en spenslig finhyad gosse med skälmska ögon |
son av den rike och allmänt aktade baron sparrfält på odensvik hade han slutit ett fast vänskapsförbund med ägaresonen göran ett förbund som olikheten 1 deras ålder endast bidrog att göra ännu aktigare de bodde under terminerna tillsammans delade sina lärares och kamraters tillgivenhet och hade allt till och med sina små oskyldiga upptåg gemensamt |
ack du göran vad detta varit en lustig dag |
sade adolf 1 det han makligt sträckte sig 1 gräset och såg upp mot den blå himmelen |
jag glömmer aldrig de här äventyren |
åja nog har du haft pojkstreck för dig sade göran |
än du då |
har du varit ett uns bättre än jag |
ha ha då jag tänker på den snåle prästen hos vilken vi 1 dag åto middag kan jag skratta mig fördärvad vad var det för roligt att du drack ur allt hans öl |
stackars man han följde med ängsliga blickar var droppe du slukade |
och vad var det för roligt att du tog fatet med fläskpannkakan och lät hela anrättningen ett tu tre försvinna 1 ditt glupska ginungagap innan den beskedlige mannen hann sucka |
ha ha ha |
då hade vi en bättre tillställning hos den rike nämndemannen 1 lomaryd sade göran |
ack den vackra stina hans dotter som du ville kyssa men icke fick i trots av ditt snutfagra ansikte adolf och som du fick kyssa göran 1 trots av dina fula röda polisonger |
säg icke i trots av utan smed anledning av mitt manliga 1 aftonrodnadens sköna färg skiftande kindskägg du förstår dig icke på flickor nas smak |
att kyssa dig eller en annan liten fröken kan komma på ett ut men jag jag är en m a n och det är sådana flickorna vilja ha |
skryt lagom göran |
om du ej förstått dig på svartkonsten skulle stina ej bevärdigat dig med en blick |
ja svartkonsten är en märklig konst |
du märkte väl att det rika nämndemansfolket i början ej ville undfägna oss med annat än svagdricka |
de önskade oss på dörren det märktes tydligt |
men då frågade mig händelsevis mansmor vad jag studerade i växjö och jag skyndade mig att svara att du studerade svartkonsten var infallet icke gott vaba |
strax blev det annat ijud 1 pipan |
betraktade mig med vördnad nästan med fruktan och bullade upp ett frukostbord med skinka vurst och öl och jag smorde kråset medan du lille adolf sökte visa dig på din älskvärda sida för dottern i huset men du misslyckades min gosse |
du känner icke bondtöserna de ha icke öra för sådana grannlåter som du lärt dig att prata till de förnäma fröknarna |
emellertid kom mansmor till mig och berättade jämrande att hennes ladugård var förhäxad att kalvarne dö och korna ej ge mjölk hon frågade mig om råd och du svarade |
att hon skulle fodra och sköta kreaturen väl |
hon tyckte naturligtvis att det var ett för simpelt råd ja visst hon lät mig förstå att ingenting annat än svartkonsten torde hjälpa och bad mig anlita mina kunskaper 1 den vägen |
jag gjorde många invändningar men därav blev gumman ännu enträgnare till slut sedan jag tagit löfte av henne sade jag att hon skulle taga ögat av en vessla hjärtat av en örn framtassen av en björn och tungan av en tre och tre kvarts år gammal vit orm insy dessa lemmar i skinnet av en ödla samt nedgräva alltsanmans en kväll under ladugårdströskeln sägande hok u s pok us filioku gumman blev hjärtinnerligt glad tackade mig för det goda rådet och bad mig lämna de där trollsakerna hon tog för givet att jag hade dem 1 portören så skulle hon hederligt |
betala dem |
jag svarade att mitt förråd var slut och rådde henne att skaffa sig dem själv |
och hu blev gumman ännu enträgnare inföll adolf |
jag såg huru hon viskade och tasslade med dig |
ja hon var 1 synnerhet bekymrad för huru hon skulle finna en jämnt tre och tre kvarts år gammal orm |
jag rådde henne att fånga en mängd och syna dem 1 munnen såsom man gör med hästar ha ha ha |
medan gumman anfäktade mig med sina böner hade jag ögonen på lilla stina |
jag fann att hon var en alltför täck flicka med en mun liknande en frisk rosenkalk |
nå tänkte jag innan jag lämnar stället skall jag ha kysst stina bara för att förarga dig och göra dig svartsjuk adolf hör mor sade jag jag vet ännu ett medel som kan hjälpa jag har medlidande med er och vill upptäcka det för er |
ni skall taga sex nubbar och spika dem 1 ladugårdsgolvet men nubbarne skola först vara signade |
hur går det till |
frågade hon |
ingenting är enklare det behövs bara en flicka som icke fyllt tjugu går icke stina an |
hon är bara sjutton sade gumman |
å jo män |
jag min kamrat och stina ställa oss på golvet ni mor och fader nämndeman sätten er på var sin stol hållen er alldeles stilla under tiden och mumlen för er själva |
stina skall säga h 0 k u s och taga en nubb mellan tänderna så att blott själva spetsen sticker fram jag säger p0ku s och tar nubben med min mun ur hennes min kamrat bugar sig därefter och säger filiokus som är det kraftigaste ordet och bekräftelse på det övriga |
på det sättet signas var nubb särskilt och det är hela saken nåväl saken blev snart arrangerad och stina gick gärna in på att vara med därom ja för kornas skull inföll adolf |
för kornas och kalvarnes skull det medger jag ty jag är för anspråkslös att uppgiva mitt hyggliga ansikte såsom bevekelsegrund |
ligen rodnade hon och var litet förlägen men allt gick efter önskan och jag fick mina sex kyssar |
vad jag hade svårt att hålla mig för skratt när jag såg gubben och gumman sitta och vagga med huvudet och mumla a e i o etc |
allvarsamt talat adolf lille spelade du själv den ömkligaste figuren |
det gjorde mig riktigt ont om dig |
du fick stå och bevittna huru jag |
tog den ena kyssen efter den andra sant buga dig och säga filiok u s tala icke därom |
det var ett elakt påhitt av dig göran för vilket jag i sinom tid skall utkräva vedergällning |
men hör på vi måste stiga upp och marschera vidare för att söka |
de båda vännerna lämnade kullen arm i arm och deras friska röster genljudade 1 skogen |
djäknarne hade visserligen icke behövt gå långt för att finna nattkvarter ty på obetydligt avstånd framför sig sågo de en vit byggning av ståtligt utseende men de föredrogo att gästa 1 och bondgårdar och då de nu händelsevis från kullen varseblivit röken från en på andra sidan skogen belägen masugn och hörde gnisslet av dess väldiga bälgar beslöto de begiva sig dit och tillbringa natten 1 hyttan bland männen |
de inslogo således den väg som förde genom den gamla ärevördiga granskogen det mörknade hastigt och masugnen var längre bort belägen än de förmodat men de förkortade vägen med muntert glam och glada sånger |
för övrigt hade det ett eget behag att vandra i de allt tätare skuggor som föllo över skogen att lyssna till kvällvindens suckar och betrakta stjärnorna som tindrade så klart över granarnes bugande toppar |
och ju mörkare det blev desto livligare målade sig på en viss fläck av himmelen ett rödaktigt fladdrande återsken av masugnens lågor |
det var en eldstod som förde dem rätta vägen 1 skogens labyrint |
och de hörde allt tydligare huru forsen brusade huru bälgarnes jättelungor flåsade och hamrarnes slag genljudade bland skogens klippor |
nu glesnade skogen och de bägge vandrarne sågo framför sig ett öppet fält 1 bakgrunden gränsat ett berg på vars vilda stupande avsatser de över masugnstaket uppstigande eldtungorna kastade en fantastisk belysning svarta gestalter visade sig kring elden och tonerna av en vemodig enkel visa sjungen av en okonstlad röst blandade sig med det buller som den arbetande maskinen och de lika ivrigt arbetande människorna orsakade |
adolf och göran gingo uppför den långa bro som förde till mashyttans övre våning och på vilken och kalkstenslaster brukade uppköras för att kastas 1 ugnens vilda gap |
de hälsade vänligt på de av rök och sot svärtade männen och dessa besvarade hälsningen på samma sätt |
End of preview. Expand
in Dataset Viewer.
No dataset card yet
- Downloads last month
- 20