[ { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 1, "id": 1, "text": "धृतराष्ट्र उवाच\n\nधर्मक्षेत्रे कुरुक्षेत्रे समवेता युयुत्सवः।\n\nमामकाः पाण्डवाश्चैव किमकुर्वत सञ्जय।।1.1।।\n ", "title": "Verse 1", "verse_number": 1, "verse_order": 1, "transliteration": "dhṛitarāśhtra uvācha\ndharma-kṣhetre kuru-kṣhetre samavetā yuyutsavaḥ\nmāmakāḥ pāṇḍavāśhchaiva kimakurvata sañjaya\n", "word_meanings": "dhṛitarāśhtraḥ uvācha—Dhritarashtra said; dharma-kṣhetre—the land of dharma; kuru-kṣhetre—at Kurukshetra; samavetāḥ—having gathered; yuyutsavaḥ—desiring to fight; māmakāḥ—my sons; pāṇḍavāḥ—the sons of Pandu; cha—and; eva—certainly; kim—what; akurvata—did they do; sañjaya—Sanjay\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 2, "id": 2, "text": "सञ्जय उवाच\n\nदृष्ट्वा तु पाण्डवानीकं व्यूढं दुर्योधनस्तदा।\n\nआचार्यमुपसङ्गम्य राजा वचनमब्रवीत्।।1.2।।\n ", "title": "Verse 2", "verse_number": 2, "verse_order": 2, "transliteration": "sañjaya uvācha\ndṛiṣhṭvā tu pāṇḍavānīkaṁ vyūḍhaṁ duryodhanastadā\nāchāryamupasaṅgamya rājā vachanamabravīt\n", "word_meanings": "sanjayaḥ uvācha—Sanjay said; dṛiṣhṭvā—on observing; tu—but; pāṇḍava-anīkam—the Pandava army; vyūḍham—standing in a military formation; duryodhanaḥ—King Duryodhan; tadā—then; āchāryam—teacher; upasaṅgamya—approached; rājā—the king; vachanam—words; abravīt—spoke\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 3, "id": 3, "text": "पश्यैतां पाण्डुपुत्राणामाचार्य महतीं चमूम्।\n\nव्यूढां द्रुपदपुत्रेण तव शिष्येण धीमता।।1.3।।\n ", "title": "Verse 3", "verse_number": 3, "verse_order": 3, "transliteration": "paśhyaitāṁ pāṇḍu-putrāṇām āchārya mahatīṁ chamūm\nvyūḍhāṁ drupada-putreṇa tava śhiṣhyeṇa dhīmatā\n", "word_meanings": "paśhya—behold; etām—this; pāṇḍu-putrāṇām—of the sons of Pandu; āchārya—respected teacher; mahatīm—mighty; chamūm—army; vyūḍhām—arrayed in a military formation; drupada-putreṇa—son of Drupad, Dhrishtadyumna; tava—by your; śhiṣhyeṇa—disciple; dhī-matā—intelligent\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 4, "id": 4, "text": "अत्र शूरा महेष्वासा भीमार्जुनसमा युधि।\n\nयुयुधानो विराटश्च द्रुपदश्च महारथः।।1.4।।\n ", "title": "Verse 4", "verse_number": 4, "verse_order": 4, "transliteration": "atra śhūrā maheṣhvāsā bhīmārjuna-samā yudhi\nyuyudhāno virāṭaśhcha drupadaśhcha mahā-rathaḥ\n", "word_meanings": "atra—here; śhūrāḥ—powerful warriors; mahā-iṣhu-āsāḥ—great bowmen; bhīma-arjuna-samāḥ—equal to Bheem and Arjun; yudhi—in military prowess; yuyudhānaḥ—Yuyudhan; virāṭaḥ—Virat; cha—and; drupadaḥ—Drupad; cha—also; mahā-rathaḥ—warriors who could single handedly match the strength of ten thousand ordinary warriors;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 5, "id": 5, "text": "धृष्टकेतुश्चेकितानः काशिराजश्च वीर्यवान्।\n\nपुरुजित्कुन्तिभोजश्च शैब्यश्च नरपुङ्गवः।।1.5।।\n ", "title": "Verse 5", "verse_number": 5, "verse_order": 5, "transliteration": "dhṛiṣhṭaketuśhchekitānaḥ kāśhirājaśhcha vīryavān\npurujit kuntibhojaśhcha śhaibyaśhcha nara-puṅgavaḥ\nyudhāmanyuśhcha vikrānta uttamaujāśhcha vīryavān\n", "word_meanings": "dhṛiṣhṭaketuḥ—Dhrishtaketu; chekitānaḥ—Chekitan; kāśhirājaḥ—Kashiraj; cha—and; vīrya-vān—heroic; purujit—Purujit; kuntibhojaḥ—Kuntibhoj; cha—and; śhaibyaḥ—Shaibya; cha—and; nara-puṅgavaḥ—best of men; yudhāmanyuḥ—Yudhamanyu; cha—and; vikrāntaḥ—courageous; uttamaujāḥ—Uttamauja; cha—and; vīrya-vān—gallant;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 6, "id": 6, "text": "युधामन्युश्च विक्रान्त उत्तमौजाश्च वीर्यवान्।\n\nसौभद्रो द्रौपदेयाश्च सर्व एव महारथाः।।1.6।।\n ", "title": "Verse 6", "verse_number": 6, "verse_order": 6, "transliteration": "saubhadro draupadeyāśhcha sarva eva mahā-rathāḥ\n", "word_meanings": "saubhadraḥ—the son of Subhadra; draupadeyāḥ—the sons of Draupadi; cha—and; sarve—all; eva—indeed; mahā-rathāḥ—warriors who could single handedly match the strength of ten thousand ordinary warriors\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 7, "id": 7, "text": "अस्माकं तु विशिष्टा ये तान्निबोध द्विजोत्तम।\n\nनायका मम सैन्यस्य संज्ञार्थं तान्ब्रवीमि ते।।1.7।।\n ", "title": "Verse 7", "verse_number": 7, "verse_order": 7, "transliteration": "asmākaṁ tu viśhiṣhṭā ye tānnibodha dwijottama\nnāyakā mama sainyasya sanjñārthaṁ tānbravīmi te\n", "word_meanings": "asmākam—ours; tu—but; viśhiṣhṭāḥ—special; ye—who; tān—them; nibodha—be informed; dwija-uttama—best of Brahmnis; nāyakāḥ—principal generals; mama—our; sainyasya—of army; sanjñā-artham—for information; tān—them; bravīmi—I recount; te—unto you\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 8, "id": 8, "text": "भवान्भीष्मश्च कर्णश्च कृपश्च समितिञ्जयः।\n\nअश्वत्थामा विकर्णश्च सौमदत्तिस्तथैव च।।1.8।।\n ", "title": "Verse 8", "verse_number": 8, "verse_order": 8, "transliteration": "bhavānbhīṣhmaśhcha karṇaśhcha kṛipaśhcha samitiñjayaḥ\naśhvatthāmā vikarṇaśhcha saumadattis tathaiva cha\n", "word_meanings": "bhavān—yourself; bhīṣhmaḥ—Bheeshma; cha—and; karṇaḥ—Karna; cha—and; kṛipaḥ—Kripa; cha—and; samitim-jayaḥ—victorious in battle; aśhvatthāmā—Ashvatthama; vikarṇaḥ—Vikarna; cha—and; saumadattiḥ—Bhurishrava; tathā—thus; eva—even; cha—also\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 9, "id": 9, "text": "अन्ये च बहवः शूरा मदर्थे त्यक्तजीविताः।\n\nनानाशस्त्रप्रहरणाः सर्वे युद्धविशारदाः।।1.9।।\n ", "title": "Verse 9", "verse_number": 9, "verse_order": 9, "transliteration": "anye cha bahavaḥ śhūrā madarthe tyaktajīvitāḥ\nnānā-śhastra-praharaṇāḥ sarve yuddha-viśhāradāḥ\n", "word_meanings": "anye—others; cha—also; bahavaḥ—many; śhūrāḥ—heroic warriors; mat-arthe—for my sake; tyakta-jīvitāḥ—prepared to lay down their lives; nānā-śhastra-praharaṇāḥ—equipped with various kinds of weapons; sarve—all; yuddha-viśhāradāḥ—skilled in the art of warfare\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 10, "id": 10, "text": "अपर्याप्तं तदस्माकं बलं भीष्माभिरक्षितम्।\n\nपर्याप्तं त्विदमेतेषां बलं भीमाभिरक्षितम्।।1.10।।\n ", "title": "Verse 10", "verse_number": 10, "verse_order": 10, "transliteration": "aparyāptaṁ tadasmākaṁ balaṁ bhīṣhmābhirakṣhitam\nparyāptaṁ tvidameteṣhāṁ balaṁ bhīmābhirakṣhitam\n", "word_meanings": "aparyāptam—unlimited; tat—that; asmākam—ours; balam—strength; bhīṣhma—by Grandsire Bheeshma; abhirakṣhitam—safely marshalled; paryāptam—limited; tu—but; idam—this; eteṣhām—their; balam—strength; bhīma—Bheem; abhirakṣhitam—carefully marshalled\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 11, "id": 11, "text": "अयनेषु च सर्वेषु यथाभागमवस्थिताः।\n\nभीष्ममेवाभिरक्षन्तु भवन्तः सर्व एव हि।।1.11।।\n ", "title": "Verse 11", "verse_number": 11, "verse_order": 11, "transliteration": "ayaneṣhu cha sarveṣhu yathā-bhāgamavasthitāḥ\nbhīṣhmamevābhirakṣhantu bhavantaḥ sarva eva hi\n", "word_meanings": "ayaneṣhu—at the strategic points; cha—also; sarveṣhu—all; yathā-bhāgam—in respective position; avasthitāḥ—situated; bhīṣhmam—to Grandsire Bheeshma; eva—only; abhirakṣhantu—defend; bhavantaḥ—you; sarve—all; eva hi—even as\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 12, "id": 12, "text": "तस्य संजनयन्हर्षं कुरुवृद्धः पितामहः।\n\nसिंहनादं विनद्योच्चैः शङ्खं दध्मौ प्रतापवान्।।1.12।।\n ", "title": "Verse 12", "verse_number": 12, "verse_order": 12, "transliteration": "tasya sañjanayan harṣhaṁ kuru-vṛiddhaḥ pitāmahaḥ\nsiṁha-nādaṁ vinadyochchaiḥ śhaṅkhaṁ dadhmau pratāpavān\n", "word_meanings": "tasya—his; sañjanayan—causing; harṣham—joy; kuru-vṛiddhaḥ—the grand old man of the Kuru dynasty (Bheeshma); pitāmahaḥ—grandfather; sinha-nādam—lion’s roar; vinadya—sounding; uchchaiḥ—very loudly; śhaṅkham—conch shell; dadhmau—blew; pratāpa-vān—the glorious\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 13, "id": 13, "text": "ततः शङ्खाश्च भेर्यश्च पणवानकगोमुखाः।\n\nसहसैवाभ्यहन्यन्त स शब्दस्तुमुलोऽभवत्।।1.13।।\n ", "title": "Verse 13", "verse_number": 13, "verse_order": 13, "transliteration": "tataḥ śhaṅkhāśhcha bheryaśhcha paṇavānaka-gomukhāḥ\nsahasaivābhyahanyanta sa śhabdastumulo ’bhavat\n", "word_meanings": "tataḥ—thereafter; śhaṅkhāḥ—conches; cha—and; bheryaḥ—bugles; cha—and; paṇava-ānaka—drums and kettledrums; go-mukhāḥ—trumpets; sahasā—suddenly; eva—indeed; abhyahanyanta—blared forth; saḥ—that; śhabdaḥ—sound; tumulaḥ—overwhelming; abhavat—was\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 14, "id": 14, "text": "ततः श्वेतैर्हयैर्युक्ते महति स्यन्दने स्थितौ।\n\nमाधवः पाण्डवश्चैव दिव्यौ शङ्खौ प्रदध्मतुः।।1.14।।\n ", "title": "Verse 14", "verse_number": 14, "verse_order": 14, "transliteration": "tataḥ śhvetairhayairyukte mahati syandane sthitau\nmādhavaḥ pāṇḍavaśhchaiva divyau śhaṅkhau pradadhmatuḥ\n", "word_meanings": "tataḥ—then; śhvetaiḥ—by white; hayaiḥ—horses; yukte—yoked; mahati—glorious; syandane—chariot; sthitau—seated; mādhavaḥ—Shree Krishna, the husband of the goddess of fortune, Lakshmi; pāṇḍavaḥ—Arjun; cha—and; eva—also; divyau—Divine; śhaṅkhau—conch shells; pradadhmatuḥ—blew\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 15, "id": 15, "text": "पाञ्चजन्यं हृषीकेशो देवदत्तं धनंजयः।\n\nपौण्ड्रं दध्मौ महाशङ्खं भीमकर्मा वृकोदरः।।1.15।।\n ", "title": "Verse 15", "verse_number": 15, "verse_order": 15, "transliteration": "pāñchajanyaṁ hṛiṣhīkeśho devadattaṁ dhanañjayaḥ\npauṇḍraṁ dadhmau mahā-śhaṅkhaṁ bhīma-karmā vṛikodaraḥ\n", "word_meanings": "pāñchajanyam—the conch shell named Panchajanya; hṛiṣhīka-īśhaḥ—Shree Krishna, the Lord of the mind and senses; devadattam—the conch shell named Devadutta; dhanam-jayaḥ—Arjun, the winner of wealth; pauṇḍram—the conch named Paundra; dadhmau—blew; mahā-śhaṅkham—mighty conch; bhīma-karmā—one who performs herculean tasks; vṛika-udaraḥ—Bheem, the voracious eater\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 16, "id": 16, "text": "अनन्तविजयं राजा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः।\n\nनकुलः सहदेवश्च सुघोषमणिपुष्पकौ।।1.16।।\n ", "title": "Verse 16", "verse_number": 16, "verse_order": 16, "transliteration": "anantavijayaṁ rājā kuntī-putro yudhiṣhṭhiraḥ\nnakulaḥ sahadevaśhcha sughoṣha-maṇipuṣhpakau\n", "word_meanings": "ananta-vijayam—the conch named Anantavijay; rājā—king; kuntī-putraḥ—son of Kunti; yudhiṣhṭhiraḥ—Yudhishthir; nakulaḥ—Nakul; sahadevaḥ—Sahadev; cha—and; sughoṣha-maṇipuṣhpakau—the conche shells named Sughosh and Manipushpak;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 17, "id": 17, "text": "काश्यश्च परमेष्वासः शिखण्डी च महारथः।\n\nधृष्टद्युम्नो विराटश्च सात्यकिश्चापराजितः।।1.17।।\n ", "title": "Verse 17", "verse_number": 17, "verse_order": 17, "transliteration": "kāśhyaśhcha parameṣhvāsaḥ śhikhaṇḍī cha mahā-rathaḥ\ndhṛiṣhṭadyumno virāṭaśhcha sātyakiśh chāparājitaḥ\n", "word_meanings": "kāśhyaḥ—King of Kashi; cha—and; parama-iṣhu-āsaḥ—the excellent archer; śhikhaṇḍī—Shikhandi; cha—also; mahā-rathaḥ—warriors who could single handedly match the strength of ten thousand ordinary warriors; dhṛiṣhṭadyumnaḥ—Dhrishtadyumna; virāṭaḥ—Virat; cha—and; sātyakiḥ—Satyaki; cha—and; aparājitaḥ—invincible;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 18, "id": 18, "text": "द्रुपदो द्रौपदेयाश्च सर्वशः पृथिवीपते।\n\nसौभद्रश्च महाबाहुः शङ्खान्दध्मुः पृथक्पृथक्।।1.18।।\n ", "title": "Verse 18", "verse_number": 18, "verse_order": 18, "transliteration": "drupado draupadeyāśhcha sarvaśhaḥ pṛithivī-pate\nsaubhadraśhcha mahā-bāhuḥ śhaṅkhāndadhmuḥ pṛithak pṛithak\n", "word_meanings": "drupadaḥ—Drupad; draupadeyāḥ—the five sons of Draupadi; cha—and; sarvaśhaḥ—all; pṛithivī-pate—Ruler of the earth; saubhadraḥ—Abhimanyu, the son of Subhadra; cha—also; mahā-bāhuḥ—the mighty-armed; śhaṅkhān—conch shells; dadhmuḥ—blew; pṛithak pṛithak—individually\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 19, "id": 19, "text": "स घोषो धार्तराष्ट्राणां हृदयानि व्यदारयत्।\n\nनभश्च पृथिवीं चैव तुमुलो व्यनुनादयन्।।1.19।।\n ", "title": "Verse 19", "verse_number": 19, "verse_order": 19, "transliteration": "sa ghoṣho dhārtarāṣhṭrāṇāṁ hṛidayāni vyadārayat\nnabhaśhcha pṛithivīṁ chaiva tumulo nunādayan\n", "word_meanings": "saḥ—that; ghoṣhaḥ—sound; dhārtarāṣhṭrāṇām—of Dhritarashtra’s sons; hṛidayāni—hearts; vyadārayat—shattered; nabhaḥ—the sky; cha—and; pṛithivīm—the earth; cha—and; eva—certainly; tumulaḥ—terrific sound; abhyanunādayan—thundering\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 20, "id": 20, "text": "अथ व्यवस्थितान् दृष्ट्वा धार्तराष्ट्रान्कपिध्वजः।\n\nप्रवृत्ते शस्त्रसंपाते धनुरुद्यम्य पाण्डवः।।1.20।।\n ", "title": "Verse 20", "verse_number": 20, "verse_order": 20, "transliteration": "atha vyavasthitān dṛiṣhṭvā dhārtarāṣhṭrān kapi-dhwajaḥ\npravṛitte śhastra-sampāte dhanurudyamya pāṇḍavaḥ\nhṛiṣhīkeśhaṁ tadā vākyam idam āha mahī-pate\n", "word_meanings": "atha—thereupon; vyavasthitān—arrayed; dṛiṣhṭvā—seeing; dhārtarāṣhṭrān—Dhritarashtra’s sons; kapi-dwajaḥ—the Monkey Bannered; pravṛitte—about to commence; śhastra-sampāte—to use the weapons; dhanuḥ—bow; udyamya—taking up; pāṇḍavaḥ—Arjun, the son of Pandu; hṛiṣhīkeśham—to Shree Krishna; tadā—at that time; vākyam—words; idam—these; āha—said; mahī-pate—King\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 21, "id": 21, "text": "अर्जुन उवाच\n\nहृषीकेशं तदा वाक्यमिदमाह महीपते।\n\nसेनयोरुभयोर्मध्ये रथं स्थापय मेऽच्युत।।1.21।।\n ", "title": "Verse 21", "verse_number": 21, "verse_order": 21, "transliteration": "arjuna uvācha\nsenayor ubhayor madhye rathaṁ sthāpaya me ’chyuta\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; senayoḥ—armies; ubhayoḥ—both; madhye—in the middle; ratham—chariot; sthāpaya—place; me—my; achyuta—Shree Krishna, the infallible One;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 22, "id": 22, "text": "यावदेतान्निरीक्षेऽहं योद्धुकामानवस्थितान्।\n\nकैर्मया सह योद्धव्यमस्मिन्रणसमुद्यमे।।1.22।।\n ", "title": "Verse 22", "verse_number": 22, "verse_order": 22, "transliteration": "yāvadetān nirīkṣhe ’haṁ yoddhu-kāmān avasthitān\nkairmayā saha yoddhavyam asmin raṇa-samudyame\n", "word_meanings": "yāvat—as many as; etān—these; nirīkṣhe—look; aham—I; yoddhu-kāmān—for the battle; avasthitān—arrayed; kaiḥ—with whom; mayā—by me; saha—together; yoddhavyam—must fight; asmin—in this; raṇa-samudyame—great combat\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 23, "id": 23, "text": "योत्स्यमानानवेक्षेऽहं य एतेऽत्र समागताः।\n\nधार्तराष्ट्रस्य दुर्बुद्धेर्युद्धे प्रियचिकीर्षवः।।1.23।।\n ", "title": "Verse 23", "verse_number": 23, "verse_order": 23, "transliteration": "yotsyamānān avekṣhe ’haṁ ya ete ’tra samāgatāḥ\ndhārtarāṣhṭrasya durbuddher yuddhe priya-chikīrṣhavaḥ\n", "word_meanings": "yotsyamānān—those who have come to fight; avekṣhe aham—I desire to see; ye—who; ete—those; atra—here; samāgatāḥ—assembled; dhārtarāṣhṭrasya—of Dhritarashtra’s son; durbuddheḥ—evil-minded; yuddhe—in the fight; priya-chikīrṣhavaḥ—wishing to please\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 24, "id": 24, "text": "संजय उवाच\n\nएवमुक्तो हृषीकेशो गुडाकेशेन भारत।\n\nसेनयोरुभयोर्मध्ये स्थापयित्वा रथोत्तमम्।।1.24।।\n ", "title": "Verse 24", "verse_number": 24, "verse_order": 24, "transliteration": "sañjaya uvācha\nevam ukto hṛiṣhīkeśho guḍākeśhena bhārata\nsenayor ubhayor madhye sthāpayitvā rathottamam\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; evam—thus; uktaḥ—addressed; hṛiṣhīkeśhaḥ—Shree Krishna, the Lord of the senses; guḍākeśhena—by Arjun, the conqueror of sleep; bhārata—descendant of Bharat; senayoḥ—armies; ubhayoḥ—the two; madhye—between; sthāpayitvā—having drawn; ratha-uttamam—magnificent chariot\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 25, "id": 25, "text": "भीष्मद्रोणप्रमुखतः सर्वेषां च महीक्षिताम्।\n\nउवाच पार्थ पश्यैतान्समवेतान्कुरूनिति।।1.25।।\n ", "title": "Verse 25", "verse_number": 25, "verse_order": 25, "transliteration": "bhīṣhma-droṇa-pramukhataḥ sarveṣhāṁ cha mahī-kṣhitām\nuvācha pārtha paśhyaitān samavetān kurūn iti\n", "word_meanings": "bhīṣhma—Grandsire Bheeshma; droṇa—Dronacharya; pramukhataḥ—in the presence; sarveṣhām—all; cha—and; mahī-kṣhitām—other kings; uvācha—said; pārtha—Arjun, the son of Pritha; paśhya—behold; etān—these; samavetān—gathered; kurūn—descendants of Kuru; iti—thus\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 26, "id": 26, "text": "तत्रापश्यत्स्थितान्पार्थः पितृ़नथ पितामहान्।\n\nआचार्यान्मातुलान्भ्रातृ़न्पुत्रान्पौत्रान्सखींस्तथा।।1.26।।\n ", "title": "Verse 26", "verse_number": 26, "verse_order": 26, "transliteration": "tatrāpaśhyat sthitān pārthaḥ pitṝīn atha pitāmahān\nāchāryān mātulān bhrātṝīn putrān pautrān sakhīṁs tathā\nśhvaśhurān suhṛidaśh chaiva senayor ubhayor api\n", "word_meanings": "tatra—there; apaśhyat—saw; sthitān—stationed; pārthaḥ—Arjun; pitṝīn—fathers; atha—thereafter; pitāmahān—grandfathers; āchāryān—teachers; mātulān—maternal uncles; bhrātṝīn—brothers; putrān—sons; pautrān—grandsons; sakhīn—friends; tathā—also; śhvaśhurān—fathers-in-law; suhṛidaḥ—well-wishers; cha—and; eva—indeed; senayoḥ—armies; ubhayoḥ—in both armies; api—also\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 27, "id": 27, "text": "श्वशुरान्सुहृदश्चैव सेनयोरुभयोरपि।\n\nतान्समीक्ष्य स कौन्तेयः सर्वान्बन्धूनवस्थितान्।।1.27।।\n ", "title": "Verse 27", "verse_number": 27, "verse_order": 27, "transliteration": "tān samīkṣhya sa kaunteyaḥ sarvān bandhūn avasthitān\nkṛipayā parayāviṣhṭo viṣhīdann idam abravīt\n", "word_meanings": "tān—these; samīkṣhya—on seeing; saḥ—they; kaunteyaḥ—Arjun, the son of Kunti; sarvān—all; bandhūn—relatives; avasthitān—present; kṛipayā—by compassion; parayā—great; āviṣhṭaḥ—overwhelmed; viṣhīdan—deep sorrow; idam—this; abravīt—spoke\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 28, "id": 28, "text": "अर्जुन उवाच\n\nकृपया परयाऽऽविष्टो विषीदन्निदमब्रवीत्।\n\nदृष्ट्वेमं स्वजनं कृष्ण युयुत्सुं समुपस्थितम्।।1.28।।\n ", "title": "Verse 28", "verse_number": 28, "verse_order": 28, "transliteration": "arjuna uvācha\ndṛiṣhṭvemaṁ sva-janaṁ kṛiṣhṇa yuyutsuṁ samupasthitam\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; dṛiṣhṭvā—on seeing; imam—these; sva-janam—kinsmen; kṛiṣhṇa—Krishna; yuyutsum—eager to fight; samupasthitam—present; \n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 29, "id": 29, "text": "सीदन्ति मम गात्राणि मुखं च परिशुष्यति।\n\nवेपथुश्च शरीरे मे रोमहर्षश्च जायते।।1.29।।\n ", "title": "Verse 29", "verse_number": 29, "verse_order": 29, "transliteration": "sīdanti mama gātrāṇi mukhaṁ cha pariśhuṣhyati\nvepathuśh cha śharīre me roma-harṣhaśh cha jāyate\n", "word_meanings": "sīdanti—quivering; mama—my; gātrāṇi—limbs; mukham—mouth; cha—and; pariśhuṣhyati—is drying up\nvepathuḥ—shuddering; cha—and; śharīre—on the body; me—my; roma-harṣhaḥ—standing of bodily hair on end; cha—also; jāyate—is happening;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 30, "id": 30, "text": "गाण्डीवं स्रंसते हस्तात्त्वक्चैव परिदह्यते।\n\nन च शक्नोम्यवस्थातुं भ्रमतीव च मे मनः।।1.30।।\n ", "title": "Verse 30", "verse_number": 30, "verse_order": 30, "transliteration": "gāṇḍīvaṁ sraṁsate hastāt tvak chaiva paridahyate\nna cha śhaknomy avasthātuṁ bhramatīva cha me manaḥ\n", "word_meanings": "gāṇḍīvam—Arjun’s bow; sraṁsate—is slipping; hastāt—from (my) hand; tvak—skin; cha—and; eva—indeed; paridahyate—is burning all over; na—not; cha—and; śhaknomi—am able; avasthātum—remain steady; bhramati iva—whirling like; cha—and; me—my; manaḥ—mind;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 31, "id": 31, "text": "निमित्तानि च पश्यामि विपरीतानि केशव।\n\nन च श्रेयोऽनुपश्यामि हत्वा स्वजनमाहवे।।1.31।।\n ", "title": "Verse 31", "verse_number": 31, "verse_order": 31, "transliteration": "nimittāni cha paśhyāmi viparītāni keśhava\nna cha śhreyo ’nupaśhyāmi hatvā sva-janam āhave\n", "word_meanings": "nimittāni—omens; cha—and; paśhyāmi—I see; viparītāni—misfortune; keśhava—Shree Krishna, killer of the Keshi demon; na—not; cha—also; śhreyaḥ—good; anupaśhyāmi—I foresee; hatvā—from killing; sva-janam—kinsmen; āhave—in battle\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 32, "id": 32, "text": "न काङ्क्षे विजयं कृष्ण न च राज्यं सुखानि च।\n\nकिं नो राज्येन गोविन्द किं भोगैर्जीवितेन वा।।1.32।।\n ", "title": "Verse 32", "verse_number": 32, "verse_order": 32, "transliteration": "na kāṅkṣhe vijayaṁ kṛiṣhṇa na cha rājyaṁ sukhāni cha\nkiṁ no rājyena govinda kiṁ bhogair jīvitena vā\n", "word_meanings": "na—nor; kāṅkṣhe—do I desire; vijayam—victory; kṛiṣhṇa—Krishna; na—nor; cha—as well; rājyam—kingdom; sukhāni—happiness; cha—also; kim—what; naḥ—to us; rājyena—by kingdom; govinda—Krishna, he who gives pleasure to the senses, he who is fond of cows; kim—what?; bhogaiḥ—pleasures; jīvitena—life; vā—or;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 33, "id": 33, "text": "येषामर्थे काङ्क्षितं नो राज्यं भोगाः सुखानि च।\n\nत इमेऽवस्थिता युद्धे प्राणांस्त्यक्त्वा धनानि च।।1.33।।\n ", "title": "Verse 33", "verse_number": 33, "verse_order": 33, "transliteration": "yeṣhām arthe kāṅkṣhitaṁ no rājyaṁ bhogāḥ sukhāni cha\nta ime ’vasthitā yuddhe prāṇāṁs tyaktvā dhanāni cha\n", "word_meanings": "yeṣhām—for whose; arthe—sake; kāṅkṣhitam—coveted for; naḥ—by us; rājyam—kingdom; bhogāḥ—pleasures; sukhāni—happiness; cha—also; te—they; ime—these; avasthitāḥ—situated; yuddhe—for battle; prāṇān—lives; tyaktvā—giving up; dhanāni—wealth; cha—also\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 34, "id": 34, "text": "आचार्याः पितरः पुत्रास्तथैव च पितामहाः।\n\nमातुलाः श्चशुराः पौत्राः श्यालाः सम्बन्धिनस्तथा।।1.34।।\n ", "title": "Verse 34", "verse_number": 34, "verse_order": 34, "transliteration": "āchāryāḥ pitaraḥ putrās tathaiva cha pitāmahāḥ\nmātulāḥ śhvaśhurāḥ pautrāḥ śhyālāḥ sambandhinas tathā\n", "word_meanings": "āchāryāḥ—teachers; pitaraḥ—fathers; putrāḥ—sons; tathā—as well; eva—indeed; cha—also; pitāmahāḥ—grandfathers; mātulāḥ—maternal uncles; śhvaśhurāḥ—fathers-in-law; pautrāḥ—grandsons; śhyālāḥ—brothers-in-law; sambandhinaḥ—kinsmen; tathā—as well; \n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 35, "id": 35, "text": "एतान्न हन्तुमिच्छामि घ्नतोऽपि मधुसूदन।\n\nअपि त्रैलोक्यराज्यस्य हेतोः किं नु महीकृते।।1.35।।\n ", "title": "Verse 35", "verse_number": 35, "verse_order": 35, "transliteration": "etān na hantum ichchhāmi ghnato ’pi madhusūdana\napi trailokya-rājyasya hetoḥ kiṁ nu mahī-kṛite\n", "word_meanings": "etān—these; na—not; hantum—to slay; ichchhāmi—I wish; ghnataḥ—killed; api—even though; madhusūdana—Shree Krishna, killer of the demon Madhu; api—even though; trai-lokya-rājyasya—dominion over three worlds; hetoḥ—for the sake of; kim nu—what to speak of; mahī-kṛite—for the earth\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 36, "id": 36, "text": "निहत्य धार्तराष्ट्रान्नः का प्रीतिः स्याज्जनार्दन।\n\nपापमेवाश्रयेदस्मान्हत्वैतानाततायिनः।।1.36।।\n ", "title": "Verse 36", "verse_number": 36, "verse_order": 36, "transliteration": "nihatya dhārtarāṣhṭrān naḥ kā prītiḥ syāj janārdana\npāpam evāśhrayed asmān hatvaitān ātatāyinaḥ\n", "word_meanings": "nihatya—by killing; dhārtarāṣhṭrān—the sons of Dhritarashtra; naḥ—our; kā—what; prītiḥ—pleasure; syāt—will there be; janārdana—he who looks after the public, Shree Krishna; pāpam—vices; eva—certainly; āśhrayet—must come upon; asmān—us; hatvā—by killing; etān—all these; ātatāyinaḥ—aggressors;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 37, "id": 37, "text": "तस्मान्नार्हा वयं हन्तुं धार्तराष्ट्रान्स्वबान्धवान्।\n\nस्वजनं हि कथं हत्वा सुखिनः स्याम माधव।।1.37।।\n ", "title": "Verse 37", "verse_number": 37, "verse_order": 37, "transliteration": "tasmān nārhā vayaṁ hantuṁ dhārtarāṣhṭrān sa-bāndhavān \nsva-janaṁ hi kathaṁ hatvā sukhinaḥ syāma mādhava\n", "word_meanings": "tasmāt—hence; na—never; arhāḥ—behoove; vayam—we; hantum—to kill; dhārtarāṣhṭrān—the sons of Dhritarashtra; sva-bāndhavān—along with friends; sva-janam—kinsmen; hi—certainly; katham—how; hatvā—by killing; sukhinaḥ—happy; syāma—will we become; mādhava—Shree Krishna, the husband of Yogmaya\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 38, "id": 38, "text": "यद्यप्येते न पश्यन्ति लोभोपहतचेतसः।\n\nकुलक्षयकृतं दोषं मित्रद्रोहे च पातकम्।।1.38।।\n ", "title": "Verse 38", "verse_number": 38, "verse_order": 38, "transliteration": "yady apy ete na paśhyanti lobhopahata-chetasaḥ\nkula-kṣhaya-kṛitaṁ doṣhaṁ mitra-drohe cha pātakam\n", "word_meanings": "yadi api—even though; ete—they; na—not; paśhyanti—see; lobha—greed; upahata—overpowered; chetasaḥ—thoughts; kula-kṣhaya-kṛitam—in annihilating their relatives; doṣham—fault; mitra-drohe—to wreak treachery upon friends; cha—and; pātakam—sin;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 39, "id": 39, "text": "कथं न ज्ञेयमस्माभिः पापादस्मान्निवर्तितुम्।\n\nकुलक्षयकृतं दोषं प्रपश्यद्भिर्जनार्दन।।1.39।।\n ", "title": "Verse 39", "verse_number": 39, "verse_order": 39, "transliteration": "kathaṁ na jñeyam asmābhiḥ pāpād asmān nivartitum\nkula-kṣhaya-kṛitaṁ doṣhaṁ prapaśhyadbhir janārdana\n", "word_meanings": "katham—why; na—not; jñeyam—should be known; asmābhiḥ—we; pāpāt—from sin; asmāt—these; nivartitum—to turn away; kula-kṣhaya—killing the kindered; kṛitam—done; doṣham—crime; prapaśhyadbhiḥ—who can see; janārdana—he who looks after the public, Shree Krishna\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 40, "id": 40, "text": "कुलक्षये प्रणश्यन्ति कुलधर्माः सनातनाः।\n\nधर्मे नष्टे कुलं कृत्स्नमधर्मोऽभिभवत्युत।।1.40।।\n ", "title": "Verse 40", "verse_number": 40, "verse_order": 40, "transliteration": "kula-kṣhaye praṇaśhyanti kula-dharmāḥ sanātanāḥ\ndharme naṣhṭe kulaṁ kṛitsnam adharmo ’bhibhavaty uta\n", "word_meanings": "kula-kṣhaye—in the destruction of a dynasty; praṇaśhyanti—are vanquished; kula-dharmāḥ—family traditions; sanātanāḥ—eternal; dharme—religion; naṣhṭe—is destroyed; kulam—family; kṛitsnam—the whole; adharmaḥ—irreligion; abhibhavati—overcome; uta—indeed\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 41, "id": 41, "text": "अधर्माभिभवात्कृष्ण प्रदुष्यन्ति कुलस्त्रियः।\n\nस्त्रीषु दुष्टासु वार्ष्णेय जायते वर्णसङ्करः।।1.41।।\n ", "title": "Verse 41", "verse_number": 41, "verse_order": 41, "transliteration": "adharmābhibhavāt kṛiṣhṇa praduṣhyanti kula-striyaḥ\nstrīṣhu duṣhṭāsu vārṣhṇeya jāyate varṇa-saṅkaraḥ\n", "word_meanings": "adharma—irreligion; abhibhavāt—preponderance; kṛiṣhṇa—Shree Krishna; praduṣhyanti—become immoral; kula-striyaḥ—women of the family; strīṣhu—of women; duṣhṭāsu—become immoral; vārṣhṇeya—descendant of Vrishni; jāyate—are born; varṇa-saṅkaraḥ—unwanted progeny\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 42, "id": 42, "text": "सङ्करो नरकायैव कुलघ्नानां कुलस्य च।\n\nपतन्ति पितरो ह्येषां लुप्तपिण्डोदकक्रियाः।।1.42।।\n ", "title": "Verse 42", "verse_number": 42, "verse_order": 42, "transliteration": "saṅkaro narakāyaiva kula-ghnānāṁ kulasya cha\npatanti pitaro hy eṣhāṁ lupta-piṇḍodaka-kriyāḥ\n", "word_meanings": "saṅkaraḥ—unwanted children; narakāya—hellish; eva—indeed; kula-ghnānām—for those who destroy the family; kulasya—of the family; cha—also; patanti—fall; pitaraḥ—ancestors; hi—verily; eṣhām—their; lupta—deprived of; piṇḍodaka-kriyāḥ—performances of sacrificial offerings\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 43, "id": 43, "text": "दोषैरेतैः कुलघ्नानां वर्णसङ्करकारकैः।\n\nउत्साद्यन्ते जातिधर्माः कुलधर्माश्च शाश्वताः।।1.43।।\n ", "title": "Verse 43", "verse_number": 43, "verse_order": 43, "transliteration": "doṣhair etaiḥ kula-ghnānāṁ varṇa-saṅkara-kārakaiḥ\nutsādyante jāti-dharmāḥ kula-dharmāśh cha śhāśhvatāḥ\n", "word_meanings": "doṣhaiḥ—through evil deeds; etaiḥ—these; kula-ghnānām—of those who destroy the family; varṇa-saṅkara—unwanted progeny; kārakaiḥ—causing; utsādyante—are ruined; jāti-dharmāḥ—social and family welfare activities; kula-dharmāḥ—family traditions; cha—and; śhāśhvatāḥ—eternal\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 44, "id": 44, "text": "उत्सन्नकुलधर्माणां मनुष्याणां जनार्दन।\n\nनरकेऽनियतं वासो भवतीत्यनुशुश्रुम।।1.44।।\n ", "title": "Verse 44", "verse_number": 44, "verse_order": 44, "transliteration": "utsanna-kula-dharmāṇāṁ manuṣhyāṇāṁ janārdana\nnarake ‘niyataṁ vāso bhavatītyanuśhuśhruma\n", "word_meanings": "utsanna—destroyed; kula-dharmāṇām—whose family traditions; manuṣhyāṇām—of such human beings; janārdana—he who looks after the public, Shree Krishna; narake—in hell; aniyatam—indefinite; vāsaḥ—dwell; bhavati—is; iti—thus; anuśhuśhruma—I have heard from the learned\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 45, "id": 45, "text": "अहो बत महत्पापं कर्तुं व्यवसिता वयम्।\n\nयद्राज्यसुखलोभेन हन्तुं स्वजनमुद्यताः।।1.45।।\n ", "title": "Verse 45", "verse_number": 45, "verse_order": 45, "transliteration": "aho bata mahat pāpaṁ kartuṁ vyavasitā vayam\nyad rājya-sukha-lobhena hantuṁ sva-janam udyatāḥ\n", "word_meanings": "aho—alas; bata—how; mahat—great; pāpam—sins; kartum—to perform; vyavasitāḥ—have decided; vayam—we; yat—because; rājya-sukha-lobhena—driven by the desire for kingly pleasure; hantum—to kill; sva-janam—kinsmen; udyatāḥ—intending;\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 46, "id": 46, "text": "यदि मामप्रतीकारमशस्त्रं शस्त्रपाणयः।\n\nधार्तराष्ट्रा रणे हन्युस्तन्मे क्षेमतरं भवेत्।।1.46।।\n ", "title": "Verse 46", "verse_number": 46, "verse_order": 46, "transliteration": "yadi mām apratīkāram aśhastraṁ śhastra-pāṇayaḥ\ndhārtarāṣhṭrā raṇe hanyus tan me kṣhemataraṁ bhavet\n", "word_meanings": "yadi—if; mām—me; apratīkāram—unresisting; aśhastram—unarmed; śhastra-pāṇayaḥ—those with weapons in hand; dhārtarāṣhṭrāḥ—the sons of Dhritarashtra; raṇe—on the battlefield; hanyuḥ—shall kill; tat—that; me—to me; kṣhema-taram—better; bhavet—would be\n" }, { "chapter_id": 1, "chapter_number": 1, "externalId": 47, "id": 47, "text": "सञ्जय उवाच\n\nएवमुक्त्वाऽर्जुनः संख्ये रथोपस्थ उपाविशत्।\n\nविसृज्य सशरं चापं शोकसंविग्नमानसः।।1.47।।\n ", "title": "Verse 47", "verse_number": 47, "verse_order": 47, "transliteration": "sañjaya uvācha\nevam uktvārjunaḥ saṅkhye rathopastha upāviśhat\nvisṛijya sa-śharaṁ chāpaṁ śhoka-saṁvigna-mānasaḥ\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; evam uktvā—speaking thus; arjunaḥ—Arjun; saṅkhye—in the battlefield; ratha upasthe—on the chariot; upāviśhat—sat; visṛijya—casting aside; sa-śharam—along with arrows; chāpam—the bow; śhoka—with grief; saṁvigna—distressed; mānasaḥ—mind\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 48, "id": 48, "text": "सञ्जय उवाच\n\nतं तथा कृपयाऽविष्टमश्रुपूर्णाकुलेक्षणम्।\n\nविषीदन्तमिदं वाक्यमुवाच मधुसूदनः।।2.1।।\n ", "title": "Verse 48", "verse_number": 1, "verse_order": 48, "transliteration": "sañjaya uvācha\ntaṁ tathā kṛipayāviṣhṭamaśhru pūrṇākulekṣhaṇam\nviṣhīdantamidaṁ vākyam uvācha madhusūdanaḥ\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; tam—to him (Arjun); tathā—thus; kṛipayā—with pity; āviṣhṭam—overwhelmed; aśhru-pūrṇa—full of tears; ākula—distressed; īkṣhaṇam—eyes; viṣhīdantam—grief-stricken; idam—these; vākyam—words; uvācha—said; madhusūdanaḥ—Shree Krishn, slayer of the Madhu demon\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 49, "id": 49, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nकुतस्त्वा कश्मलमिदं विषमे समुपस्थितम्।\n\nअनार्यजुष्टमस्वर्ग्यमकीर्तिकरमर्जुन।।2.2।।\n ", "title": "Verse 49", "verse_number": 2, "verse_order": 49, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nkutastvā kaśhmalamidaṁ viṣhame samupasthitam\nanārya-juṣhṭamaswargyam akīrti-karam arjuna\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; kutaḥ—wherefrom; tvā—to you; kaśhmalam—delusion; idam—this; viṣhame—in this hour of peril; samupasthitam—overcome; anārya—crude person; juṣhṭam—practiced; aswargyam—which does not lead to the higher abodes; akīrti-karam—leading to disgrace; arjuna—Arjun\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 50, "id": 50, "text": "क्लैब्यं मा स्म गमः पार्थ नैतत्त्वय्युपपद्यते।\n\nक्षुद्रं हृदयदौर्बल्यं त्यक्त्वोत्तिष्ठ परन्तप।।2.3।।\n ", "title": "Verse 50", "verse_number": 3, "verse_order": 50, "transliteration": "klaibyaṁ mā sma gamaḥ pārtha naitat tvayyupapadyate\nkṣhudraṁ hṛidaya-daurbalyaṁ tyaktvottiṣhṭha parantapa\n", "word_meanings": "klaibyam—unmanliness; mā sma—do not; gamaḥ—yield to; pārtha—Arjun, the son of Pritha; na—not; etat—this; tvayi—to you; upapadyate—befitting; kṣhudram—petty; hṛidaya—heart; daurbalyam—weakness; tyaktvā—giving up; uttiṣhṭha—arise; param-tapa—conqueror of enemies\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 51, "id": 51, "text": "अर्जुन उवाच\n\nकथं भीष्ममहं संख्ये द्रोणं च मधुसूदन।\n\nइषुभिः प्रतियोत्स्यामि पूजार्हावरिसूदन।।2.4।।\n ", "title": "Verse 51", "verse_number": 4, "verse_order": 51, "transliteration": "arjuna uvācha\nkathaṁ bhīṣhmam ahaṁ sankhye droṇaṁ cha madhusūdana\niṣhubhiḥ pratiyotsyāmi pūjārhāvari-sūdana\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; katham—how; bhīṣhmam—Bheeshma; aham—I; sankhye—in battle; droṇam—Dronacharya; cha—and; madhu-sūdana—Shree Krishn, slayer of the Madhu demon; iṣhubhiḥ—with arrows; pratiyotsyāmi—shall I shoot; pūjā-arhau—worthy of worship; ari-sūdana—destroyer of enemies\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 52, "id": 52, "text": "गुरूनहत्वा हि महानुभावान्\n\nश्रेयो भोक्तुं भैक्ष्यमपीह लोके।\n\nहत्वार्थकामांस्तु गुरूनिहैव\n\nभुञ्जीय भोगान् रुधिरप्रदिग्धान्।।2.5।।\n ", "title": "Verse 52", "verse_number": 5, "verse_order": 52, "transliteration": "gurūnahatvā hi mahānubhāvān\nśhreyo bhoktuṁ bhaikṣhyamapīha loke\nhatvārtha-kāmāṁstu gurūnihaiva\nbhuñjīya bhogān rudhira-pradigdhān\n", "word_meanings": "gurūn—teachers; ahatvā—not killing; hi—certainly; mahā-anubhāvān—noble elders; śhreyaḥ—better; bhoktum—to enjoy life; bhaikṣhyam—by begging; api—even; iha loke—in this world; hatvā—killing; artha—gain; kāmān—desiring; tu—but; gurūn—noble elders; iha—in this world; eva—certainly; bhuñjīya—enjoy; bhogān—pleasures; rudhira—blood; pradigdhān—tainted with\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 53, "id": 53, "text": "न चैतद्विद्मः कतरन्नो गरीयो\n\nयद्वा जयेम यदि वा नो जयेयुः।\n\nयानेव हत्वा न जिजीविषाम\n\nस्तेऽवस्थिताः प्रमुखे धार्तराष्ट्राः।।2.6।।\n ", "title": "Verse 53", "verse_number": 6, "verse_order": 53, "transliteration": "na chaitadvidmaḥ kataranno garīyo\nyadvā jayema yadi vā no jayeyuḥ\nyāneva hatvā na jijīviṣhāmas\nte ’vasthitāḥ pramukhe dhārtarāṣhṭrāḥ\n", "word_meanings": "na—not; cha—and; etat—this; vidmaḥ—we know; katarat—which; naḥ—for us; garīyaḥ—is preferable; yat vā—whether; jayema—we may conquer; yadi—if; vā—or; naḥ—us; jayeyuḥ—they may conquer; yān—whom; eva—certainly; hatvā—after killing; na—not; jijīviṣhāmaḥ—we desire to live; te—they; avasthitāḥ—are standing; pramukhe—before us; dhārtarāṣhṭrāḥ—the sons of Dhritarashtra\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 54, "id": 54, "text": "कार्पण्यदोषोपहतस्वभावः\n\nपृच्छामि त्वां धर्मसंमूढचेताः।\n\nयच्छ्रेयः स्यान्निश्िचतं ब्रूहि तन्मे\n\nशिष्यस्तेऽहं शाधि मां त्वां प्रपन्नम्।।2.7।।\n ", "title": "Verse 54", "verse_number": 7, "verse_order": 54, "transliteration": "kārpaṇya-doṣhopahata-svabhāvaḥ\npṛichchhāmi tvāṁ dharma-sammūḍha-chetāḥ\nyach-chhreyaḥ syānniśhchitaṁ brūhi tanme\nśhiṣhyaste ’haṁ śhādhi māṁ tvāṁ prapannam\n", "word_meanings": "kārpaṇya-doṣha—the flaw of cowardice; upahata—besieged; sva-bhāvaḥ—nature; pṛichchhāmi—I am asking; tvām—to you; dharma—duty; sammūḍha—confused; chetāḥ—in heart; yat—what; śhreyaḥ—best; syāt—may be; niśhchitam—decisively; brūhi—tell; tat—that; me—to me; śhiṣhyaḥ—disciple; te—your; aham—I; śhādhi—please instruct; mām—me; tvām—unto you; prapannam—surrendered\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 55, "id": 55, "text": "न हि प्रपश्यामि ममापनुद्या\n\nद्यच्छोकमुच्छोषणमिन्द्रियाणाम्।\n\nअवाप्य भूमावसपत्नमृद्धम्\n\nराज्यं सुराणामपि चाधिपत्यम्।।2.8।।\n ", "title": "Verse 55", "verse_number": 8, "verse_order": 55, "transliteration": "na hi prapaśhyāmi mamāpanudyād\nyach-chhokam uchchhoṣhaṇam-indriyāṇām\navāpya bhūmāv-asapatnamṛiddhaṁ\nrājyaṁ surāṇāmapi chādhipatyam\n", "word_meanings": "na—not; hi—certainly; prapaśhyāmi—I see; mama—my; apanudyāt—drive away; yat—which; śhokam—anguish; uchchhoṣhaṇam—is drying up; indriyāṇām—of the senses; avāpya—after achieving; bhūmau—on the earth; asapatnam—unrivalled; ṛiddham—prosperous; rājyam—kingdom; surāṇām—like the celestial gods; api—even; cha—also; ādhipatyam—sovereignty\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 56, "id": 56, "text": "सञ्जय उवाच\n\nएवमुक्त्वा हृषीकेशं गुडाकेशः परन्तप।\n\nन योत्स्य इति गोविन्दमुक्त्वा तूष्णीं बभूव ह।।2.9।।\n ", "title": "Verse 56", "verse_number": 9, "verse_order": 56, "transliteration": "sañjaya uvācha\nevam-uktvā hṛiṣhīkeśhaṁ guḍākeśhaḥ parantapa\nna yotsya iti govindam uktvā tūṣhṇīṁ babhūva ha\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; evam—thus; uktvā—having spoken; hṛiṣhīkeśham—to Shree Krishna, the master of the mind and senses; guḍākeśhaḥ—Arjun, the conquerer of sleep; parantapaḥ—Arjun, the chastiser of the enemies; na yotsye—I shall not fight; iti—thus; govindam—Krishna, the giver of pleasure to the senses; uktvā—having addressed; tūṣhṇīm—silent; babhūva—became ha\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 57, "id": 57, "text": "तमुवाच हृषीकेशः प्रहसन्निव भारत।\n\nसेनयोरुभयोर्मध्ये विषीदन्तमिदं वचः।।2.10।।\n ", "title": "Verse 57", "verse_number": 10, "verse_order": 57, "transliteration": "tam-uvācha hṛiṣhīkeśhaḥ prahasanniva bhārata\nsenayorubhayor-madhye viṣhīdantam-idaṁ vachaḥ\n", "word_meanings": "tam—to him; uvācha—said; hṛiṣhīkeśhaḥ—Shree Krishna, the master of mind and senses; prahasan—smilingly; iva—as if; bhārata—Dhritarashtra, descendant of Bharat; senayoḥ—of the armies; ubhayoḥ—of both; madhye—in the midst of; viṣhīdantam—to the grief-stricken; idam—this; vachaḥ—words\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 58, "id": 58, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nअशोच्यानन्वशोचस्त्वं प्रज्ञावादांश्च भाषसे।\n\nगतासूनगतासूंश्च नानुशोचन्ति पण्डिताः।।2.11।।\n ", "title": "Verse 58", "verse_number": 11, "verse_order": 58, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\naśhochyān-anvaśhochas-tvaṁ prajñā-vādānśh cha bhāṣhase\ngatāsūn-agatāsūnśh-cha nānuśhochanti paṇḍitāḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; aśhochyān—not worthy of grief; anvaśhochaḥ—are mourning; tvam—you; prajñā-vādān—words of wisdom; cha—and; bhāṣhase—speaking; gata āsūn—the dead; agata asūn—the living; cha—and; na—never; anuśhochanti—lament; paṇḍitāḥ—the wise\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 59, "id": 59, "text": "न त्वेवाहं जातु नासं न त्वं नेमे जनाधिपाः।\n\nन चैव न भविष्यामः सर्वे वयमतः परम्।।2.12।।\n ", "title": "Verse 59", "verse_number": 12, "verse_order": 59, "transliteration": "na tvevāhaṁ jātu nāsaṁ na tvaṁ neme janādhipāḥ\nna chaiva na bhaviṣhyāmaḥ sarve vayamataḥ param\n", "word_meanings": "na—never; tu—however; eva—certainly; aham—I; jātu—at any time; na—nor; āsam—exist; na—nor; tvam—you; na—nor; ime—these; jana-adhipāḥ—kings; na—never; cha—also; eva—indeed; na bhaviṣhyāmaḥ—shall not exist; sarve vayam—all of us; ataḥ—from now; param—after\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 60, "id": 60, "text": "देहिनोऽस्मिन्यथा देहे कौमारं यौवनं जरा।\n\nतथा देहान्तरप्राप्तिर्धीरस्तत्र न मुह्यति।।2.13।।\n ", "title": "Verse 60", "verse_number": 13, "verse_order": 60, "transliteration": "dehino ’smin yathā dehe kaumāraṁ yauvanaṁ jarā\ntathā dehāntara-prāptir dhīras tatra na muhyati\n", "word_meanings": "dehinaḥ—of the embodied; asmin—in this; yathā—as; dehe—in the body; kaumāram—childhood; yauvanam—youth; jarā—old age; tathā—similarly; deha-antara—another body; prāptiḥ—achieves; dhīraḥ—the wise; tatra—thereupon; na muhyati—are not deluded\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 61, "id": 61, "text": "मात्रास्पर्शास्तु कौन्तेय शीतोष्णसुखदुःखदाः।\n\nआगमापायिनोऽनित्यास्तांस्तितिक्षस्व भारत।।2.14।।\n ", "title": "Verse 61", "verse_number": 14, "verse_order": 61, "transliteration": "mātrā-sparśhās tu kaunteya śhītoṣhṇa-sukha-duḥkha-dāḥ\nāgamāpāyino ’nityās tans-titikṣhasva bhārata\n", "word_meanings": "mātrā-sparśhāḥ—contact of the senses with the sense objects; tu—indeed; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; śhīta—winter; uṣhṇa—summer; sukha—happiness; duḥkha—distress; dāḥ—give; āgama—come; apāyinaḥ—go; anityāḥ—non-permanent; tān—them; titikṣhasva—tolerate; bhārata—descendant of the Bharat\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 62, "id": 62, "text": "यं हि न व्यथयन्त्येते पुरुषं पुरुषर्षभ।\n\nसमदुःखसुखं धीरं सोऽमृतत्वाय कल्पते।।2.15।।\n ", "title": "Verse 62", "verse_number": 15, "verse_order": 62, "transliteration": "yaṁ hi na vyathayantyete puruṣhaṁ puruṣharṣhabha\nsama-duḥkha-sukhaṁ dhīraṁ so ’mṛitatvāya kalpate\n", "word_meanings": "yam—whom; hi—verily; na—not; vyathayanti—distressed; ete—these; puruṣham—person; puruṣha-ṛiṣhabha—the noblest amongst men, Arjun; sama—equipoised; duḥkha—distress; sukham—happiness; dhīram—steady; saḥ—that person; amṛitatvāya—for liberation; kalpate—becomes eligible\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 63, "id": 63, "text": "नासतो विद्यते भावो नाभावो विद्यते सतः।\n\nउभयोरपि दृष्टोऽन्तस्त्वनयोस्तत्त्वदर्शिभिः।।2.16।।\n ", "title": "Verse 63", "verse_number": 16, "verse_order": 63, "transliteration": "nāsato vidyate bhāvo nābhāvo vidyate sataḥ\nubhayorapi dṛiṣhṭo ’nta stvanayos tattva-darśhibhiḥ\n", "word_meanings": "na—no; asataḥ—of the temporary; vidyate—there is; bhāvaḥ—is; na—no; abhāvaḥ—cessation; vidyate—is; sataḥ—of the eternal; ubhayoḥ—of the two; api—also; dṛiṣhṭaḥ—observed; antaḥ—conclusion; tu—verily; anayoḥ—of these; tattva—of the truth; darśhibhiḥ—by the seers\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 64, "id": 64, "text": "अविनाशि तु तद्विद्धि येन सर्वमिदं ततम्।\n\nविनाशमव्ययस्यास्य न कश्चित् कर्तुमर्हति।।2.17।।\n ", "title": "Verse 64", "verse_number": 17, "verse_order": 64, "transliteration": "avināśhi tu tadviddhi yena sarvam idaṁ tatam\nvināśham avyayasyāsya na kaśhchit kartum arhati\n", "word_meanings": "avināśhi—indestructible; tu—indeed; tat—that; viddhi—know; yena—by whom; sarvam—entire; idam—this; tatam—pervaded; vināśham—destruction; avyayasya—of the imperishable; asya—of it; na kaśhchit—no one; kartum—to cause; arhati—is able\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 65, "id": 65, "text": "अन्तवन्त इमे देहा नित्यस्योक्ताः शरीरिणः।\n\nअनाशिनोऽप्रमेयस्य तस्माद्युध्यस्व भारत।।2.18।।\n ", "title": "Verse 65", "verse_number": 18, "verse_order": 65, "transliteration": "antavanta ime dehā nityasyoktāḥ śharīriṇaḥ\nanāśhino ’prameyasya tasmād yudhyasva bhārata\n", "word_meanings": "anta-vantaḥ—having an end; ime—these; dehāḥ—material bodies; nityasya—eternally; uktāḥ—are said; śharīriṇaḥ—of the embodied soul; anāśhinaḥ—indestructible; aprameyasya—immeasurable; tasmāt—therefore; yudhyasva—fight; bhārata—descendant of Bharat, Arjun\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 66, "id": 66, "text": "य एनं वेत्ति हन्तारं यश्चैनं मन्यते हतम्।\n\nउभौ तौ न विजानीतो नायं हन्ति न हन्यते।।2.19।।\n ", "title": "Verse 66", "verse_number": 19, "verse_order": 66, "transliteration": "ya enaṁ vetti hantāraṁ yaśh chainaṁ manyate hatam\nubhau tau na vijānīto nāyaṁ hanti na hanyate\n", "word_meanings": "yaḥ—one who; enam—this; vetti—knows; hantāram—the slayer; yaḥ—one who; cha—and; enam—this; manyate—thinks; hatam—slain; ubhau—both; tau—they; na—not; vijānītaḥ—in knowledge; na—neither; ayam—this; hanti—slays; na—nor; hanyate—is killed\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 67, "id": 67, "text": "न जायते म्रियते वा कदाचि\n\nन्नायं भूत्वा भविता वा न भूयः।\n\nअजो नित्यः शाश्वतोऽयं पुराणो\n\nन हन्यते हन्यमाने शरीरे।।2.20।।\n ", "title": "Verse 67", "verse_number": 20, "verse_order": 67, "transliteration": "na jāyate mriyate vā kadāchin\nnāyaṁ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ\najo nityaḥ śhāśhvato ’yaṁ purāṇo\nna hanyate hanyamāne śharīre\n", "word_meanings": "na jāyate—is not born; mriyate—dies; vā—or; kadāchit—at any time; na—not; ayam—this; bhūtvā—having once existed; bhavitā—will be; vā—or; na—not; bhūyaḥ—further; ajaḥ—unborn; nityaḥ—eternal; śhāśhvataḥ—immortal; ayam—this; purāṇaḥ—the ancient; na hanyate—is not destroyed; hanyamāne—is destroyed; śharīre—when the body\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 68, "id": 68, "text": "वेदाविनाशिनं नित्यं य एनमजमव्ययम्।\n\nकथं स पुरुषः पार्थ कं घातयति हन्ति कम्।।2.21।।\n ", "title": "Verse 68", "verse_number": 21, "verse_order": 68, "transliteration": "vedāvināśhinaṁ nityaṁ ya enam ajam avyayam\nkathaṁ sa puruṣhaḥ pārtha kaṁ ghātayati hanti kam\n", "word_meanings": "veda—knows; avināśhinam—imperishable; nityam—eternal; yaḥ—who; enam—this; ajam—unborn; avyayam—immutable; katham—how; saḥ—that; puruṣhaḥ—person; pārtha—Parth; kam—whom; ghātayati—causes to be killed; hanti—kills; kam—whom\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 69, "id": 69, "text": "वासांसि जीर्णानि यथा विहाय\n\nनवानि गृह्णाति नरोऽपराणि।\n\nतथा शरीराणि विहाय जीर्णा\n\nन्यन्यानि संयाति नवानि देही।।2.22।।\n ", "title": "Verse 69", "verse_number": 22, "verse_order": 69, "transliteration": "vāsānsi jīrṇāni yathā vihāya\nnavāni gṛihṇāti naro ’parāṇi\ntathā śharīrāṇi vihāya jīrṇānya\nnyāni sanyāti navāni dehī\n", "word_meanings": "vāsānsi—garments; jīrṇāni—worn-out; yathā—as; vihāya—sheds; navāni—new; gṛihṇāti—accepts; naraḥ—a person; aparāṇi—others; tathā—likewise; śharīrāṇi—bodies; vihāya—casting off; jirṇāni—worn-out; anyāni—other; sanyāti—enters; navāni—new; dehī—the embodied soul\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 70, "id": 70, "text": "नैनं छिन्दन्ति शस्त्राणि नैनं दहति पावकः।\n\nन चैनं क्लेदयन्त्यापो न शोषयति मारुतः।।2.23।।\n ", "title": "Verse 70", "verse_number": 23, "verse_order": 70, "transliteration": "nainaṁ chhindanti śhastrāṇi nainaṁ dahati pāvakaḥ\nna chainaṁ kledayantyāpo na śhoṣhayati mārutaḥ\n", "word_meanings": "na—not; enam—this soul; chhindanti—shred; śhastrāṇi—weapons; na—nor; enam—this soul; dahati—burns; pāvakaḥ—fire; na—not; cha—and; enam—this soul; kledayanti—moisten; āpaḥ—water; na—nor; śhoṣhayati—dry; mārutaḥ—wind\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 71, "id": 71, "text": "अच्छेद्योऽयमदाह्योऽयमक्लेद्योऽशोष्य एव च।\n\nनित्यः सर्वगतः स्थाणुरचलोऽयं सनातनः।।2.24।।\n ", "title": "Verse 71", "verse_number": 24, "verse_order": 71, "transliteration": "achchhedyo ’yam adāhyo ’yam akledyo ’śhoṣhya eva cha\nnityaḥ sarva-gataḥ sthāṇur achalo ’yaṁ sanātanaḥ\n", "word_meanings": "achchhedyaḥ—unbreakable; ayam—this soul; adāhyaḥ—incombustible; ayam—this soul; akledyaḥ—cannot be dampened; aśhoṣhyaḥ—cannot be dried; eva—indeed; cha—and; nityaḥ—everlasting; sarva-gataḥ—all-pervading; sthāṇuḥ—unalterable; achalaḥ—immutable; ayam—this soul; sanātanaḥ—primordial\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 72, "id": 72, "text": "अव्यक्तोऽयमचिन्त्योऽयमविकार्योऽयमुच्यते।\n\nतस्मादेवं विदित्वैनं नानुशोचितुमर्हसि।।2.25।।\n ", "title": "Verse 72", "verse_number": 25, "verse_order": 72, "transliteration": "avyakto ’yam achintyo ’yam avikāryo ’yam uchyate\ntasmādevaṁ viditvainaṁ nānuśhochitum arhasi\n", "word_meanings": "avyaktaḥ—unmanifested; ayam—this soul; achintyaḥ—inconceivable; ayam—this soul; avikāryaḥ—unchangeable; ayam—this soul; uchyate—is said; tasmāt—therefore; evam—thus; viditvā—having known; enam—this soul; na—not; anuśhochitum—to grieve; arhasi—befitting\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 73, "id": 73, "text": "अथ चैनं नित्यजातं नित्यं वा मन्यसे मृतम्।\n\nतथापि त्वं महाबाहो नैवं शोचितुमर्हसि।।2.26।।\n ", "title": "Verse 73", "verse_number": 26, "verse_order": 73, "transliteration": "atha chainaṁ nitya-jātaṁ nityaṁ vā manyase mṛitam\ntathāpi tvaṁ mahā-bāho naivaṁ śhochitum arhasi\n", "word_meanings": "atha—if, however; cha—and; enam—this soul; nitya-jātam—taking constant birth; nityam—always; vā—or; manyase—you think; mṛitam—dead; tathā api—even then; tvam—you; mahā-bāho—mighty-armed one, Arjun; na—not; evam—like this; śhochitum—grieve; arhasi—befitting\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 74, "id": 74, "text": "जातस्य हि ध्रुवो मृत्युर्ध्रुवं जन्म मृतस्य च।\n\nतस्मादपरिहार्येऽर्थे न त्वं शोचितुमर्हसि।।2.27।।\n ", "title": "Verse 74", "verse_number": 27, "verse_order": 74, "transliteration": "jātasya hi dhruvo mṛityur dhruvaṁ janma mṛitasya cha\ntasmād aparihārye ’rthe na tvaṁ śhochitum arhasi\n", "word_meanings": "jātasya—for one who has been born; hi—for; dhruvaḥ—certain; mṛityuḥ—death; dhruvam—certain; janma—birth; mṛitasya—for the dead; cha—and; tasmāt—therefore; aparihārye arthe—in this inevitable situation; na—not; tvam—you; śhochitum—lament; arhasi—befitting\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 75, "id": 75, "text": "अव्यक्तादीनि भूतानि व्यक्तमध्यानि भारत।\n\nअव्यक्तनिधनान्येव तत्र का परिदेवना।।2.28।।\n ", "title": "Verse 75", "verse_number": 28, "verse_order": 75, "transliteration": "avyaktādīni bhūtāni vyakta-madhyāni bhārata\navyakta-nidhanānyeva tatra kā paridevanā\n", "word_meanings": "avyakta-ādīni—unmanifest before birth; bhūtāni—created beings; vyakta—manifest; madhyāni—in the middle; bhārata—Arjun, scion of Bharat; avyakta—unmanifest; nidhanāni—on death; eva—indeed; tatra—therefore; kā—why; paridevanā—grieve\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 76, "id": 76, "text": "आश्चर्यवत्पश्यति कश्चिदेन\n\nमाश्चर्यवद्वदति तथैव चान्यः।\n\nआश्चर्यवच्चैनमन्यः श्रृणोति\n\nश्रुत्वाप्येनं वेद न चैव कश्चित्।।2.29।।\n ", "title": "Verse 76", "verse_number": 29, "verse_order": 76, "transliteration": "āśhcharya-vat paśhyati kaśhchid enan\nāśhcharya-vad vadati tathaiva chānyaḥ\nāśhcharya-vach chainam anyaḥ śhṛiṇoti\nśhrutvāpyenaṁ veda na chaiva kaśhchit\n", "word_meanings": "āśhcharya-vat—as amazing; paśhyati—see; kaśhchit—someone; enam—this soul; āśhcharya-vat—as amazing; vadati—speak of; tathā—thus; eva—indeed; cha—and; anyaḥ—other; āśhcharya-vat—similarly amazing; cha—also; enam—this soul; anyaḥ—others; śhṛiṇoti—hear; śhrutvā—having heard; api—even; enam—this soul; veda—understand; na—not; cha—and; eva—even; kaśhchit—some\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 77, "id": 77, "text": "देही नित्यमवध्योऽयं देहे सर्वस्य भारत।\n\nतस्मात्सर्वाणि भूतानि न त्वं शोचितुमर्हसि।।2.30।।\n ", "title": "Verse 77", "verse_number": 30, "verse_order": 77, "transliteration": "dehī nityam avadhyo ’yaṁ dehe sarvasya bhārata\ntasmāt sarvāṇi bhūtāni na tvaṁ śhochitum arhasi\n", "word_meanings": "dehī—the soul that dwells within the body; nityam—always; avadhyaḥ—immortal; ayam—this soul; dehe—in the body; sarvasya—of everyone; bhārata—descendant of Bharat, Arjun; tasmāt—therefore; sarvāṇi—for all; bhūtāni—living entities; na—not; tvam—you; śhochitum—mourn; arhasi—should\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 78, "id": 78, "text": "स्वधर्ममपि चावेक्ष्य न विकम्पितुमर्हसि।\n\nधर्म्याद्धि युद्धाछ्रेयोऽन्यत्क्षत्रियस्य न विद्यते।।2.31।।\n ", "title": "Verse 78", "verse_number": 31, "verse_order": 78, "transliteration": "swa-dharmam api chāvekṣhya na vikampitum arhasi\ndharmyāddhi yuddhāch chhreyo ’nyat kṣhatriyasya na vidyate\n", "word_meanings": "swa-dharmam—one’s duty in accordance with the Vedas; api—also; cha—and; avekṣhya—considering; na—not; vikampitum—to waver; arhasi—should; dharmyāt—for righteousness; hi—indeed; yuddhāt—than fighting; śhreyaḥ—better; anyat—another; kṣhatriyasya—of a warrior; na—not; vidyate—exists\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 79, "id": 79, "text": "यदृच्छया चोपपन्नं स्वर्गद्वारमपावृतम्।\n\nसुखिनः क्षत्रियाः पार्थ लभन्ते युद्धमीदृशम्।।2.32।।\n ", "title": "Verse 79", "verse_number": 32, "verse_order": 79, "transliteration": "yadṛichchhayā chopapannaṁ swarga-dvāram apāvṛitam\nsukhinaḥ kṣhatriyāḥ pārtha labhante yuddham īdṛiśham\n", "word_meanings": "yadṛichchhayā—unsought; cha—and; upapannam—come; swarga—celestial abodes; dvāram—door; apāvṛitam—wide open; sukhinaḥ—happy; kṣhatriyāḥ—warriors; pārtha—Arjun, the son of Pritha; labhante—obtain; yuddham—war; īdṛiśham—such\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 80, "id": 80, "text": "अथ चैत्त्वमिमं धर्म्यं संग्रामं न करिष्यसि।\n\nततः स्वधर्मं कीर्तिं च हित्वा पापमवाप्स्यसि।।2.33।।\n ", "title": "Verse 80", "verse_number": 33, "verse_order": 80, "transliteration": "atha chet tvam imaṁ dharmyaṁ saṅgrāmaṁ na kariṣhyasi\ntataḥ sva-dharmaṁ kīrtiṁ cha hitvā pāpam avāpsyasi\n", "word_meanings": "atha chet—if, however; tvam—you; imam—this; dharmyam saṅgrāmam—righteous war; na—not; kariṣhyasi—act; tataḥ—then; sva-dharmam—one’s duty in accordance with the Vedas; kīrtim—reputation; cha—and; hitvā—abandoning; pāpam—sin; avāpsyasi—will incur\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 81, "id": 81, "text": "अकीर्तिं चापि भूतानि कथयिष्यन्ति तेऽव्ययाम्।\n\nसंभावितस्य चाकीर्तिर्मरणादतिरिच्यते।।2.34।।\n ", "title": "Verse 81", "verse_number": 34, "verse_order": 81, "transliteration": "akīrtiṁ chāpi bhūtāni\nkathayiṣhyanti te ’vyayām\nsambhāvitasya chākīrtir\nmaraṇād atirichyate\n", "word_meanings": "akīrtim—infamy; cha—and; api—also; bhūtāni—people; kathayiṣhyanti—will speak; te—of your; avyayām—everlasting; sambhāvitasya—of a respectable person; cha—and; akīrtiḥ—infamy; maraṇāt—than death; atirichyate—is greater\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 82, "id": 82, "text": "भयाद्रणादुपरतं मंस्यन्ते त्वां महारथाः।\n\nयेषां च त्वं बहुमतो भूत्वा यास्यसि लाघवम्।।2.35।।\n ", "title": "Verse 82", "verse_number": 35, "verse_order": 82, "transliteration": "bhayād raṇād uparataṁ mansyante tvāṁ mahā-rathāḥ\nyeṣhāṁ cha tvaṁ bahu-mato bhūtvā yāsyasi lāghavam\n", "word_meanings": "bhayāt—out of fear; raṇāt—from the battlefield; uparatam—have fled; maṁsyante—will think; tvām—you; mahā-rathāḥ—warriors who could single handedly match the strength of ten thousand ordinary warriors; yeṣhām—for whom; cha—and; tvam—you; bahu-mataḥ—high esteemed; bhūtvā—having been; yāsyasi—you will loose; lāghavam—decreased in value\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 83, "id": 83, "text": "अवाच्यवादांश्च बहून् वदिष्यन्ति तवाहिताः।\n\nनिन्दन्तस्तव सामर्थ्यं ततो दुःखतरं नु किम्।।2.36।।\n ", "title": "Verse 83", "verse_number": 36, "verse_order": 83, "transliteration": "avāchya-vādānśh cha bahūn vadiṣhyanti tavāhitāḥ\nnindantastava sāmarthyaṁ tato duḥkhataraṁ nu kim\n", "word_meanings": "avāchya-vādān—using harsh words; cha—and; bahūn—many; vadiṣhyanti—will say; tava—your; ahitāḥ—enemies; nindantaḥ—defame; tava—your; sāmarthyam—might; tataḥ—than that; duḥkha-taram—more painful; nu—indeed; kim—what\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 84, "id": 84, "text": "हतो वा प्राप्स्यसि स्वर्गं जित्वा वा भोक्ष्यसे महीम्।\n\nतस्मादुत्तिष्ठ कौन्तेय युद्धाय कृतनिश्चयः।।2.37।।\n ", "title": "Verse 84", "verse_number": 37, "verse_order": 84, "transliteration": "hato vā prāpsyasi swargaṁ jitvā vā bhokṣhyase mahīm\ntasmād uttiṣhṭha kaunteya yuddhāya kṛita-niśhchayaḥ\n", "word_meanings": "hataḥ—slain; vā—or; prāpsyasi—you will attain; swargam—celestial abodes; jitvā—by achieving victory; vā—or; bhokṣhyase—you shall enjoy; mahīm—the kingdom on earth; tasmāt—therefore; uttiṣhṭha—arise; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; yuddhāya—for fight; kṛita-niśhchayaḥ—with determination\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 85, "id": 85, "text": "सुखदुःखे समे कृत्वा लाभालाभौ जयाजयौ।\n\nततो युद्धाय युज्यस्व नैवं पापमवाप्स्यसि।।2.38।।\n ", "title": "Verse 85", "verse_number": 38, "verse_order": 85, "transliteration": "sukha-duḥkhe same kṛitvā lābhālābhau jayājayau\ntato yuddhāya yujyasva naivaṁ pāpam avāpsyasi\n", "word_meanings": "sukha—happiness; duḥkhe—in distress; same kṛitvā—treating alike; lābha-alābhau—gain and loss; jaya-ajayau—victory and defeat; tataḥ—thereafter; yuddhāya—for fighting; yujyasva—engage; na—never; evam—thus; pāpam—sin; avāpsyasi—shall incur\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 86, "id": 86, "text": "एषा तेऽभिहिता सांख्ये बुद्धिर्योगे त्विमां श्रृणु।\n\nबुद्ध्यायुक्तो यया पार्थ कर्मबन्धं प्रहास्यसि।।2.39।।\n ", "title": "Verse 86", "verse_number": 39, "verse_order": 86, "transliteration": "eṣhā te ’bhihitā sānkhye\nbuddhir yoge tvimāṁ śhṛiṇu\nbuddhyā yukto yayā pārtha\nkarma-bandhaṁ prahāsyasi\n", "word_meanings": "eṣhā—hitherto; te—to you; abhihitā—explained; sānkhye—by analytical knowledge; buddhiḥ yoge—by the yog of intellect; tu—indeed; imām—this; śhṛiṇu—listen; buddhyā—by understanding; yuktaḥ—united; yayā—by which; pārtha—Arjun, the son of Pritha; karma-bandham—bondage of karma; prahāsyasi—you shall be released from\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 87, "id": 87, "text": "नेहाभिक्रमनाशोऽस्ति प्रत्यवायो न विद्यते।\n\nस्वल्पमप्यस्य धर्मस्य त्रायते महतो भयात्।।2.40।।\n ", "title": "Verse 87", "verse_number": 40, "verse_order": 87, "transliteration": "nehābhikrama-nāśho ’sti pratyavāyo na vidyate\nsvalpam apyasya dharmasya trāyate mahato bhayāt\n", "word_meanings": "na—not; iha—in this; abhikrama—efforts; nāśhaḥ—loss; asti—there is; pratyavāyaḥ—adverse result; na—not; vidyate—is; su-alpam—a little; api—even; asya—of this; dharmasya—occupation; trāyate—saves; mahataḥ—from great; bhayāt—danger\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 88, "id": 88, "text": "व्यवसायात्मिका बुद्धिरेकेह कुरुनन्दन।\n\nबहुशाखा ह्यनन्ताश्च बुद्धयोऽव्यवसायिनाम्।।2.41।।\n ", "title": "Verse 88", "verse_number": 41, "verse_order": 88, "transliteration": "vyavasāyātmikā buddhir ekeha kuru-nandana\nbahu-śhākhā hyanantāśh cha buddhayo ’vyavasāyinām\n", "word_meanings": "vyavasāya-ātmikā—resolute; buddhiḥ—intellect; ekā—single; iha—on this path; kuru-nandana—descendent of the Kurus; bahu-śhākhāḥ—many-branched; hi—indeed; anantāḥ—endless; cha—also; buddhayaḥ—intellect; avyavasāyinām—of the irresolute\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 89, "id": 89, "text": "यामिमां पुष्पितां वाचं प्रवदन्त्यविपश्चितः।\n\nवेदवादरताः पार्थ नान्यदस्तीति वादिनः।।2.42।।\n ", "title": "Verse 89", "verse_number": 42, "verse_order": 89, "transliteration": "yāmimāṁ puṣhpitāṁ vāchaṁ pravadanty-avipaśhchitaḥ\nveda-vāda-ratāḥ pārtha nānyad astīti vādinaḥ\n kāmātmānaḥ swarga-parā janma-karma-phala-pradām\nkriyā-viśheṣha-bahulāṁ bhogaiśhwarya-gatiṁ prati\n", "word_meanings": "yām imām—all these; puṣhpitām—flowery; vācham—words; pravadanti—speak; avipaśhchitaḥ—those with limited understanding; veda-vāda-ratāḥ—attached to the flowery words of the Vedas; pārtha—Arjun, the son of Pritha; na anyat—no other; asti—is; iti—thus; vādinaḥ—advocate;\n kāma-ātmānaḥ—desirous of sensual pleasure; swarga-parāḥ—aiming to achieve the heavenly planets; janma-karma-phala—high birth and fruitive results; pradāṁ—awarding; kriyā-viśheṣha—pompous ritualistic ceremonies; bahulām—various; bhoga—gratification; aiśhwarya—luxury; gatim—progress; prati—toward\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 90, "id": 90, "text": "कामात्मानः स्वर्गपरा जन्मकर्मफलप्रदाम्।\n\nक्रियाविशेषबहुलां भोगैश्वर्यगतिं प्रति।।2.43।।\n ", "title": "Verse 90", "verse_number": 43, "verse_order": 90, "transliteration": "kāmātmānaḥ svarga-parā \n\n janma-karma-phala-pradām\n\n kriyā-viśeṣa-bahulāṁ\n\n bhogaiśvarya-gatiṁ prati\n", "word_meanings": "kāmaātmānaḥ—desirous of sense gratification; svarga-parāḥ—aiming to achieve heavenly planets; janma-karma-phala-pradām—resulting in fruitive action, good birth, etc.; kriyā-viśeṣa—pompous ceremonies; bahulām—various; bhoga—sense enjoyment; aiśvarya—opulence; gatim—progress; prati—towards." }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 91, "id": 91, "text": "भोगैश्वर्यप्रसक्तानां तयापहृतचेतसाम्।\n\nव्यवसायात्मिका बुद्धिः समाधौ न विधीयते।।2.44।।\n ", "title": "Verse 91", "verse_number": 44, "verse_order": 91, "transliteration": "bhogaiśwvarya-prasaktānāṁ tayāpahṛita-chetasām\nvyavasāyātmikā buddhiḥ samādhau na vidhīyate\n", "word_meanings": "bhoga—gratification; aiśhwarya—luxury; prasaktānām—whose minds are deeply attached; tayā—by that; apahṛita-chetasām—bewildered in intellect; vyavasāya-ātmikā—resolute; buddhiḥ—intellect; samādhau—fulfilment; na—never; vidhīyate—occurs\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 92, "id": 92, "text": "त्रैगुण्यविषया वेदा निस्त्रैगुण्यो भवार्जुन।\n\nनिर्द्वन्द्वो नित्यसत्त्वस्थो निर्योगक्षेम आत्मवान्।।2.45।।\n ", "title": "Verse 92", "verse_number": 45, "verse_order": 92, "transliteration": "trai-guṇya-viṣhayā vedā nistrai-guṇyo bhavārjuna\nnirdvandvo nitya-sattva-stho niryoga-kṣhema ātmavān\n", "word_meanings": "trai-guṇya—of the three modes of material nature; viṣhayāḥ—subject matter; vedāḥ—Vedic scriptures; nistrai-guṇyaḥ—above the three modes of material nature, transcendental; bhava—be; arjuna—Arjun; nirdvandvaḥ—free from dualities; nitya-sattva-sthaḥ—eternally fixed in truth; niryoga-kṣhemaḥ—unconcerned about gain and preservation; ātma-vān—situated in the self\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 93, "id": 93, "text": "यावानर्थ उदपाने सर्वतः संप्लुतोदके।\n\nतावान्सर्वेषु वेदेषु ब्राह्मणस्य विजानतः।।2.46।।\n ", "title": "Verse 93", "verse_number": 46, "verse_order": 93, "transliteration": "yāvān artha udapāne sarvataḥ samplutodake\ntāvānsarveṣhu vedeṣhu brāhmaṇasya vijānataḥ\n", "word_meanings": "yāvān—whatever; arthaḥ—purpose; uda-pāne—a well of water; sarvataḥ—in all respects; sampluta-udake—by a large lake; tāvān—that many; sarveṣhu—in all; vedeṣhu—Vedas; brāhmaṇasya—one who realizes the Absolute Truth; vijānataḥ—who is in complete knowledge\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 94, "id": 94, "text": "कर्मण्येवाधिकारस्ते मा फलेषु कदाचन।\n\nमा कर्मफलहेतुर्भूर्मा ते सङ्गोऽस्त्वकर्मणि।।2.47।।\n ", "title": "Verse 94", "verse_number": 47, "verse_order": 94, "transliteration": "karmaṇy-evādhikāras te mā phaleṣhu kadāchana\nmā karma-phala-hetur bhūr mā te saṅgo ’stvakarmaṇi\n", "word_meanings": "karmaṇi—in prescribed duties; eva—only; adhikāraḥ—right; te—your; mā—not; phaleṣhu—in the fruits; kadāchana—at any time; mā—never; karma-phala—results of the activities; hetuḥ—cause; bhūḥ—be; mā—not; te—your; saṅgaḥ—attachment; astu—must be; akarmaṇi—in inaction\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 95, "id": 95, "text": "योगस्थः कुरु कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा धनञ्जय।\n\nसिद्ध्यसिद्ध्योः समो भूत्वा समत्वं योग उच्यते।।2.48।।\n ", "title": "Verse 95", "verse_number": 48, "verse_order": 95, "transliteration": "yoga-sthaḥ kuru karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā dhanañjaya\nsiddhy-asiddhyoḥ samo bhūtvā samatvaṁ yoga uchyate\n", "word_meanings": "yoga-sthaḥ—being steadfast in yog; kuru—perform; karmāṇi—duties; saṅgam—attachment; tyaktvā—having abandoned; dhanañjaya—Arjun; siddhi-asiddhyoḥ—in success and failure; samaḥ—equipoised; bhūtvā—becoming; samatvam—equanimity; yogaḥ—Yog; uchyate—is called\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 96, "id": 96, "text": "दूरेण ह्यवरं कर्म बुद्धियोगाद्धनञ्जय।\n\nबुद्धौ शरणमन्विच्छ कृपणाः फलहेतवः।।2.49।।\n ", "title": "Verse 96", "verse_number": 49, "verse_order": 96, "transliteration": "dūreṇa hy-avaraṁ karma buddhi-yogād dhanañjaya\nbuddhau śharaṇam anvichchha kṛipaṇāḥ phala-hetavaḥ\n", "word_meanings": "dūreṇa—(discrad) from far away; hi—certainly; avaram—inferior; karma—reward-seeking actions; buddhi-yogāt—with the intellect established in Divine knowledge; dhanañjaya—Arjun; buddhau—divine knowledge and insight; śharaṇam—refuge; anvichchha—seek; kṛipaṇāḥ—miserly; phala-hetavaḥ—those seeking fruits of their work\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 97, "id": 97, "text": "बुद्धियुक्तो जहातीह उभे सुकृतदुष्कृते।\n\nतस्माद्योगाय युज्यस्व योगः कर्मसु कौशलम्।।2.50।।\n ", "title": "Verse 97", "verse_number": 50, "verse_order": 97, "transliteration": "buddhi-yukto jahātīha ubhe sukṛita-duṣhkṛite\ntasmād yogāya yujyasva yogaḥ karmasu kauśhalam\n", "word_meanings": "buddhi-yuktaḥ—endowed with wisdom; jahāti—get rid of; iha—in this life; ubhe—both; sukṛita-duṣhkṛite—good and bad deeds; tasmāt—therefore; yogāya—for Yog; yujyasva—strive for; yogaḥ—yog is; karmasu kauśhalam—the art of working skillfully\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 98, "id": 98, "text": "कर्मजं बुद्धियुक्ता हि फलं त्यक्त्वा मनीषिणः।\n\nजन्मबन्धविनिर्मुक्ताः पदं गच्छन्त्यनामयम्।।2.51।।\n ", "title": "Verse 98", "verse_number": 51, "verse_order": 98, "transliteration": "karma-jaṁ buddhi-yuktā hi phalaṁ tyaktvā manīṣhiṇaḥ\njanma-bandha-vinirmuktāḥ padaṁ gachchhanty-anāmayam\n", "word_meanings": "karma-jam—born of fruitive actions; buddhi-yuktāḥ—endowed with equanimity of intellect; hi—as; phalam—fruits; tyaktvā—abandoning; manīṣhiṇaḥ—the wise; janma-bandha-vinirmuktāḥ—freedom from the bondage of life and death; padam—state; gachchhanti—attain; anāmayam—devoid of sufferings\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 99, "id": 99, "text": "यदा ते मोहकलिलं बुद्धिर्व्यतितरिष्यति।\n\nतदा गन्तासि निर्वेदं श्रोतव्यस्य श्रुतस्य च।।2.52।।\n ", "title": "Verse 99", "verse_number": 52, "verse_order": 99, "transliteration": "yadā te moha-kalilaṁ buddhir vyatitariṣhyati\ntadā gantāsi nirvedaṁ śhrotavyasya śhrutasya cha\n", "word_meanings": "yadā—when; te—your; moha—delusion; kalilam—quagmire; buddhiḥ—intellect; vyatitariṣhyati—crosses; tadā—then; gantāsi—you shall acquire; nirvedam—indifferent; śhrotavyasya—to what is yet to be heard; śhrutasya—to what has been heard; cha—and\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 100, "id": 100, "text": "श्रुतिविप्रतिपन्ना ते यदा स्थास्यति निश्चला।\n\nसमाधावचला बुद्धिस्तदा योगमवाप्स्यसि।।2.53।।\n ", "title": "Verse 100", "verse_number": 53, "verse_order": 100, "transliteration": "śhruti-vipratipannā te yadā sthāsyati niśhchalā\nsamādhāv-achalā buddhis tadā yogam avāpsyasi\n", "word_meanings": "śhruti-vipratipannā—not allured by the fruitive sections of the Vedas; te—your; yadā—when; sthāsyati—remains; niśhchalā—steadfast; samādhau—in divine consciousness; achalā—steadfast; buddhiḥ—intellect; tadā—at that time; yogam—Yog; avāpsyasi—you will attain\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 101, "id": 101, "text": "अर्जुन उवाच\n\nस्थितप्रज्ञस्य का भाषा समाधिस्थस्य केशव।\n\nस्थितधीः किं प्रभाषेत किमासीत व्रजेत किम्।।2.54।।\n ", "title": "Verse 101", "verse_number": 54, "verse_order": 101, "transliteration": "arjuna uvācha\nsthita-prajñasya kā bhāṣhā samādhi-sthasya keśhava\nsthita-dhīḥ kiṁ prabhāṣheta kim āsīta vrajeta kim\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; sthita-prajñasya—one with steady intellect; kā—what; bhāṣhā—talk; samādhi-sthasya—situated in divine consciousness; keśhava—Shree Krishna, killer of the Keshi Demon; sthita-dhīḥ—enlightened person; kim—what; prabhāṣheta—talks; kim—how; āsīta—sits; vrajeta—walks; kim—how\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 102, "id": 102, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nप्रजहाति यदा कामान् सर्वान् पार्थ मनोगतान्।\n\nआत्मन्येवात्मना तुष्टः स्थितप्रज्ञस्तदोच्यते।।2.55।।\n ", "title": "Verse 102", "verse_number": 55, "verse_order": 102, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nprajahāti yadā kāmān sarvān pārtha mano-gatān\nātmany-evātmanā tuṣhṭaḥ sthita-prajñas tadochyate\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—The Supreme Lord said; prajahāti—discards; yadā—when; kāmān—selfish desires; sarvān—all; pārtha—Arjun, the son of Pritha; manaḥ-gatān—of the mind; ātmani—of the self; eva—only; ātmanā—by the purified mind; tuṣhṭaḥ—satisfied; sthita-prajñaḥ—one with steady intellect; tadā—at that time; uchyate—is said\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 103, "id": 103, "text": "दुःखेष्वनुद्विग्नमनाः सुखेषु विगतस्पृहः।\n\nवीतरागभयक्रोधः स्थितधीर्मुनिरुच्यते।।2.56।।\n ", "title": "Verse 103", "verse_number": 56, "verse_order": 103, "transliteration": "duḥkheṣhv-anudvigna-manāḥ sukheṣhu vigata-spṛihaḥ\nvīta-rāga-bhaya-krodhaḥ sthita-dhīr munir uchyate\n", "word_meanings": "duḥkheṣhu—amidst miseries; anudvigna-manāḥ—one whose mind is undisturbed; sukheṣhu—in pleasure; vigata-spṛihaḥ—without craving; vīta—free from; rāga—attachment; bhaya—fear; krodhaḥ—anger; sthita-dhīḥ—enlightened person; muniḥ—a sage; uchyate—is called\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 104, "id": 104, "text": "यः सर्वत्रानभिस्नेहस्तत्तत्प्राप्य शुभाशुभम्।\n\nनाभिनन्दति न द्वेष्टि तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता।।2.57।।\n ", "title": "Verse 104", "verse_number": 57, "verse_order": 104, "transliteration": "yaḥ sarvatrānabhisnehas tat tat prāpya śhubhāśhubham\nnābhinandati na dveṣhṭi tasya prajñā pratiṣhṭhitā\n", "word_meanings": "yaḥ—who; sarvatra—in all conditions; anabhisnehaḥ—unattached; tat—that; tat—that; prāpya—attaining; śhubha—good; aśhubham—evil; na—neither; abhinandati—delight in; na—nor; dveṣhṭi—dejected by; tasya—his; prajñā—knowledge; pratiṣhṭhitā—is fixed\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 105, "id": 105, "text": "यदा संहरते चायं कूर्मोऽङ्गानीव सर्वशः।\n\nइन्द्रियाणीन्द्रियार्थेभ्यस्तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता।।2.58।।\n ", "title": "Verse 105", "verse_number": 58, "verse_order": 105, "transliteration": "yadā sanharate chāyaṁ kūrmo ’ṅgānīva sarvaśhaḥ\nindriyāṇīndriyārthebhyas tasya prajñā pratiṣhṭhitā\n", "word_meanings": "yadā—when; sanharate—withdraw; cha—and; ayam—this; kūrmaḥ—tortoise; aṅgāni—limbs; iva—as; sarvaśhaḥ—fully; indriyāṇi—senses; indriya-arthebhyaḥ—from the sense objects; tasya—his; prajñā—divine wisdom; pratiṣhṭhitā—fixed in\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 106, "id": 106, "text": "विषया विनिवर्तन्ते निराहारस्य देहिनः।\n\nरसवर्जं रसोऽप्यस्य परं दृष्ट्वा निवर्तते।।2.59।।\n ", "title": "Verse 106", "verse_number": 59, "verse_order": 106, "transliteration": "viṣhayā vinivartante nirāhārasya dehinaḥ\nrasa-varjaṁ raso ’pyasya paraṁ dṛiṣhṭvā nivartate\n", "word_meanings": "viṣhayāḥ—objects for senses; vinivartante—restrain; nirāhārasya—practicing self restraint; dehinaḥ—for the embodied; rasa-varjam—cessation of taste; rasaḥ—taste; api—however; asya—person’s; param—the Supreme; dṛiṣhṭvā—on realization; nivartate—ceases to be\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 107, "id": 107, "text": "यततो ह्यपि कौन्तेय पुरुषस्य विपश्चितः।\n\nइन्द्रियाणि प्रमाथीनि हरन्ति प्रसभं मनः।।2.60।।\n ", "title": "Verse 107", "verse_number": 60, "verse_order": 107, "transliteration": "yatato hyapi kaunteya puruṣhasya vipaśhchitaḥ\nindriyāṇi pramāthīni haranti prasabhaṁ manaḥ\n", "word_meanings": "yatataḥ—while practicing self-control; hi—for; api—even; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; puruṣhasya—of a person; vipaśhchitaḥ—one endowed with discrimination; indriyāṇi—the senses; pramāthīni—turbulent; haranti—carry away; prasabham—forcibly; manaḥ—the mind\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 108, "id": 108, "text": "तानि सर्वाणि संयम्य युक्त आसीत मत्परः।\n\nवशे हि यस्येन्द्रियाणि तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता।।2.61।।\n ", "title": "Verse 108", "verse_number": 61, "verse_order": 108, "transliteration": "tāni sarvāṇi sanyamya yukta āsīta mat-paraḥ\nvaśhe hi yasyendriyāṇi tasya prajñā pratiṣhṭhitā\n", "word_meanings": "tāni—them; sarvāṇi—all; sanyamya—subduing; yuktaḥ—united; āsīta—seated; mat-paraḥ—toward me (Shree Krishna); vaśhe—control; hi—certainly; yasya—whose; indriyāṇi—senses; tasya—their; prajñā—perfect knowledge pratiṣhṭhitā\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 109, "id": 109, "text": "ध्यायतो विषयान्पुंसः सङ्गस्तेषूपजायते।\n\nसङ्गात् संजायते कामः कामात्क्रोधोऽभिजायते।।2.62।।\n ", "title": "Verse 109", "verse_number": 62, "verse_order": 109, "transliteration": "dhyāyato viṣhayān puṁsaḥ saṅgas teṣhūpajāyate\nsaṅgāt sañjāyate kāmaḥ kāmāt krodho ’bhijāyate\n", "word_meanings": "dhyāyataḥ—contemplating; viṣhayān—sense objects; puṁsaḥ—of a person; saṅgaḥ—attachment; teṣhu—to them (sense objects); upajāyate—arises; saṅgāt—from attachment; sañjāyate—develops; kāmaḥ—desire; kāmāt—from desire; krodhaḥ—anger; abhijāyate—arises\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 110, "id": 110, "text": "क्रोधाद्भवति संमोहः संमोहात्स्मृतिविभ्रमः।\n\nस्मृतिभ्रंशाद् बुद्धिनाशो बुद्धिनाशात्प्रणश्यति।।2.63।।\n ", "title": "Verse 110", "verse_number": 63, "verse_order": 110, "transliteration": "krodhād bhavati sammohaḥ sammohāt smṛiti-vibhramaḥ\nsmṛiti-bhranśhād buddhi-nāśho buddhi-nāśhāt praṇaśhyati\n", "word_meanings": "krodhāt—from anger; bhavati—comes; sammohaḥ—clouding of judgement; sammohāt—from clouding of judgement; smṛiti—memory; vibhramaḥ—bewilderment; smṛiti-bhranśhāt—from bewilderment of memory; buddhi-nāśhaḥ—destruction of intellect; buddhi-nāśhāt—from destruction of intellect; praṇaśhyati—one is ruined\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 111, "id": 111, "text": "रागद्वेषवियुक्तैस्तु विषयानिन्द्रियैश्चरन्।\n\nआत्मवश्यैर्विधेयात्मा प्रसादमधिगच्छति।।2.64।।\n ", "title": "Verse 111", "verse_number": 64, "verse_order": 111, "transliteration": "rāga-dveṣha-viyuktais tu viṣhayān indriyaiśh charan\nātma-vaśhyair-vidheyātmā prasādam adhigachchhati\n", "word_meanings": "rāga—attachment; dveṣha—aversion; viyuktaiḥ—free; tu—but; viṣhayān—objects of the senses; indriyaiḥ—by the senses; charan—while using; ātma-vaśhyaiḥ—controlling one’s mind; vidheya-ātmā—one who controls the mind; prasādam—the Grace of God; adhigachchhati—attains\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 112, "id": 112, "text": "प्रसादे सर्वदुःखानां हानिरस्योपजायते।\n\nप्रसन्नचेतसो ह्याशु बुद्धिः पर्यवतिष्ठते।।2.65।।\n ", "title": "Verse 112", "verse_number": 65, "verse_order": 112, "transliteration": "prasāde sarva-duḥkhānāṁ hānir asyopajāyate\nprasanna-chetaso hyāśhu buddhiḥ paryavatiṣhṭhate\n", "word_meanings": "prasāde—by divine grace; sarva—all; duḥkhānām—of sorrows; hāniḥ—destruction; asya—his; upajāyate—comes; prasanna-chetasaḥ—with a tranquil mind; hi—indeed; āśhu—soon; buddhiḥ—intellect; paryavatiṣhṭhate—becomes firmly established\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 113, "id": 113, "text": "नास्ति बुद्धिरयुक्तस्य न चायुक्तस्य भावना।\n\nन चाभावयतः शान्तिरशान्तस्य कुतः सुखम्।।2.66।।\n ", "title": "Verse 113", "verse_number": 66, "verse_order": 113, "transliteration": "nāsti buddhir-ayuktasya na chāyuktasya bhāvanā\nna chābhāvayataḥ śhāntir aśhāntasya kutaḥ sukham\n", "word_meanings": "na—not; asti—is; buddhiḥ—intellect; ayuktasya—not united; na—not; cha—and; ayuktasya—not united; bhāvanā—contemplation; na—nor; cha—and; abhāvayataḥ—for those not united; śhāntiḥ—peace; aśhāntasya—of the unpeaceful; kutaḥ—where; sukham—happiness\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 114, "id": 114, "text": "इन्द्रियाणां हि चरतां यन्मनोऽनुविधीयते।\n\nतदस्य हरति प्रज्ञां वायुर्नावमिवाम्भसि।।2.67।।\n ", "title": "Verse 114", "verse_number": 67, "verse_order": 114, "transliteration": "indriyāṇāṁ hi charatāṁ yan mano ’nuvidhīyate\ntadasya harati prajñāṁ vāyur nāvam ivāmbhasi\n", "word_meanings": "indriyāṇām—of the senses; hi—indeed; charatām—roaming; yat—which; manaḥ—the mind; anuvidhīyate—becomes constantly engaged; tat—that; asya—of that; harati—carries away; prajñām—intellect; vāyuḥ—wind; nāvam—boat; iva—as; ambhasi—on the water\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 115, "id": 115, "text": "तस्माद्यस्य महाबाहो निगृहीतानि सर्वशः।\n\nइन्द्रियाणीन्द्रियार्थेभ्यस्तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता।।2.68।।\n ", "title": "Verse 115", "verse_number": 68, "verse_order": 115, "transliteration": "tasmād yasya mahā-bāho nigṛihītāni sarvaśhaḥ\nindriyāṇīndriyārthebhyas tasya prajñā pratiṣhṭhitā\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; yasya—whose; mahā-bāho—mighty-armed one; nigṛihītāni—restrained; sarvaśhaḥ—completely; indriyāṇi—senses; indriya-arthebhyaḥ—from sense objects; tasya—of that person; prajñā—transcendental knowledge; pratiṣhṭhitā—remains fixed\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 116, "id": 116, "text": "या निशा सर्वभूतानां तस्यां जागर्ति संयमी।\n\nयस्यां जाग्रति भूतानि सा निशा पश्यतो मुनेः।।2.69।।\n ", "title": "Verse 116", "verse_number": 69, "verse_order": 116, "transliteration": "yā niśhā sarva-bhūtānāṁ tasyāṁ jāgarti sanyamī\nyasyāṁ jāgrati bhūtāni sā niśhā paśhyato muneḥ\n", "word_meanings": "yā—which; niśhā—night; sarva-bhūtānām—of all living beings; tasyām—in that; jāgarti—is awake; sanyamī—self-controlled; yasyām—in which; jāgrati—are awake; bhūtāni—creatures; sā—that; niśhā—night; paśhyataḥ—see; muneḥ—sage\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 117, "id": 117, "text": "आपूर्यमाणमचलप्रतिष्ठं\n\nसमुद्रमापः प्रविशन्ति यद्वत्।\n\nतद्वत्कामा यं प्रविशन्ति सर्वे\n\nस शान्तिमाप्नोति न कामकामी।।2.70।।\n ", "title": "Verse 117", "verse_number": 70, "verse_order": 117, "transliteration": "āpūryamāṇam achala-pratiṣhṭhaṁ\nsamudram āpaḥ praviśhanti yadvat\ntadvat kāmā yaṁ praviśhanti sarve\nsa śhāntim āpnoti na kāma-kāmī\n", "word_meanings": "āpūryamāṇam—filled from all sides; achala-pratiṣhṭham—undisturbed; samudram—ocean; āpaḥ—waters; praviśhanti—enter; yadvat—as; tadvat—likewise; kāmāḥ—desires; yam—whom; praviśhanti—enter; sarve—all; saḥ—that person; śhāntim—peace; āpnoti—attains; na—not; kāma-kāmī—one who strives to satisfy desires\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 118, "id": 118, "text": "विहाय कामान्यः सर्वान्पुमांश्चरति निःस्पृहः।\n\nनिर्ममो निरहंकारः स शांतिमधिगच्छति।।2.71।।\n ", "title": "Verse 118", "verse_number": 71, "verse_order": 118, "transliteration": "vihāya kāmān yaḥ sarvān pumānśh charati niḥspṛihaḥ\nnirmamo nirahankāraḥ sa śhāntim adhigachchhati\n", "word_meanings": "vihāya—giving up; kāmān—material desires; yaḥ—who; sarvān—all; pumān—a person; charati—lives; niḥspṛihaḥ—free from hankering; nirmamaḥ—without a sense of proprietorship; nirahankāraḥ—without egoism; saḥ—that person; śhāntim—perfect peace; adhigachchhati—attains\n" }, { "chapter_id": 2, "chapter_number": 2, "externalId": 119, "id": 119, "text": "एषा ब्राह्मी स्थितिः पार्थ नैनां प्राप्य विमुह्यति।\n\nस्थित्वाऽस्यामन्तकालेऽपि ब्रह्मनिर्वाणमृच्छति।।2.72।।\n ", "title": "Verse 119", "verse_number": 72, "verse_order": 119, "transliteration": "eṣhā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṁ prāpya vimuhyati\nsthitvāsyām anta-kāle ’pi brahma-nirvāṇam ṛichchhati\n", "word_meanings": "eṣhā—such; brāhmī sthitiḥ—state of God-realization; pārtha—Arjun, the son of Pritha; na—never; enām—this; prāpya—having attained; vimuhyati—is deluded; sthitvā—being established; asyām—in this; anta-kāle—at the hour of death; api—even; brahma-nirvāṇam—liberation from Maya; ṛichchhati—attains\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 120, "id": 120, "text": "अर्जुन उवाच\n\nज्यायसी चेत्कर्मणस्ते मता बुद्धिर्जनार्दन।\n\nतत्किं कर्मणि घोरे मां नियोजयसि केशव।।3.1।।\n ", "title": "Verse 120", "verse_number": 1, "verse_order": 120, "transliteration": "arjuna uvācha\njyāyasī chet karmaṇas te matā buddhir janārdana\ntat kiṁ karmaṇi ghore māṁ niyojayasi keśhava\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; jyāyasī—superior; chet—if; karmaṇaḥ—than fruitive action; te—by you; matā—is considered; buddhiḥ—intellect; janārdana—he who looks after the public, Krishna; tat—then; kim—why; karmaṇi—action; ghore—terrible; mām—me; niyojayasi—do you engage; keśhava—Krishna, the killer of the demon named Keshi;\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 121, "id": 121, "text": "व्यामिश्रेणेव वाक्येन बुद्धिं मोहयसीव मे।\n\nतदेकं वद निश्िचत्य येन श्रेयोऽहमाप्नुयाम्।।3.2।।\n ", "title": "Verse 121", "verse_number": 2, "verse_order": 121, "transliteration": "vyāmiśhreṇeva vākyena buddhiṁ mohayasīva me\ntad ekaṁ vada niśhchitya yena śhreyo ’ham āpnuyām\n", "word_meanings": "vyāmiśhreṇa iva—by your apparently ambiguous; vākyena—words; buddhim—intellect; mohayasi—I am getting bewildered; iva—as it were; me—my; tat—therefore; ekam—one; vada—please tell; niśhchitya—decisively; yena—by which; śhreyaḥ—the highest good; aham—I; āpnuyām—may attain\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 122, "id": 122, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nलोकेऽस्मिन्द्विविधा निष्ठा पुरा प्रोक्ता मयानघ।\n\nज्ञानयोगेन सांख्यानां कर्मयोगेन योगिनाम्।।3.3।।\n ", "title": "Verse 122", "verse_number": 3, "verse_order": 122, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nloke’smin dvi-vidhā niṣhṭhā purā proktā mayānagha\njñāna-yogena sāṅkhyānāṁ karma-yogena yoginām\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord said; loke—in the world; asmin—this; dvi-vidhā—two kinds of; niṣhṭhā—faith; purā—previously; proktā—explained; mayā—by me (Shree Krishna); anagha—sinless; jñāna-yogena—through the path of knowledge; sānkhyānām—for those inclined toward contemplation; karma-yogena—through the path of action; yoginām—of the yogis\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 123, "id": 123, "text": "न कर्मणामनारम्भान्नैष्कर्म्यं पुरुषोऽश्नुते।\n\nन च संन्यसनादेव सिद्धिं समधिगच्छति।।3.4।।\n ", "title": "Verse 123", "verse_number": 4, "verse_order": 123, "transliteration": "na karmaṇām anārambhān naiṣhkarmyaṁ puruṣho ’śhnute\nna cha sannyasanād eva siddhiṁ samadhigachchhati\n", "word_meanings": "na—not; karmaṇām—of actions; anārambhāt—by abstaining from; naiṣhkarmyam—freedom from karmic reactions; puruṣhaḥ—a person; aśhnute—attains; na—not; cha—and; sannyasanāt—by renunciation; eva—only; siddhim—perfection; samadhigachchhati—attains\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 124, "id": 124, "text": "न हि कश्िचत्क्षणमपि जातु तिष्ठत्यकर्मकृत्।\n\nकार्यते ह्यवशः कर्म सर्वः प्रकृतिजैर्गुणैः।।3.5।।\n ", "title": "Verse 124", "verse_number": 5, "verse_order": 124, "transliteration": "na hi kaśhchit kṣhaṇam api jātu tiṣhṭhatyakarma-kṛit\nkāryate hyavaśhaḥ karma sarvaḥ prakṛiti-jair guṇaiḥ\n", "word_meanings": "na—not; hi—certainly; kaśhchit—anyone; kṣhaṇam—a moment; api—even; jātu—ever; tiṣhṭhati—can remain; akarma-kṛit—without action; kāryate—are performed; hi—certainly; avaśhaḥ—helpless; karma—work; sarvaḥ—all; prakṛiti-jaiḥ—born of material nature; guṇaiḥ—by the qualities\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 125, "id": 125, "text": "कर्मेन्द्रियाणि संयम्य य आस्ते मनसा स्मरन्।\n\nइन्द्रियार्थान्विमूढात्मा मिथ्याचारः स उच्यते।।3.6।।\n ", "title": "Verse 125", "verse_number": 6, "verse_order": 125, "transliteration": "karmendriyāṇi sanyamya ya āste manasā smaran\nindriyārthān vimūḍhātmā mithyāchāraḥ sa uchyate\n", "word_meanings": "karma-indriyāṇi—the organs of action; sanyamya—restrain; yaḥ—who; āste—remain; manasā—in the mind; smaran—to remember; indriya-arthān—sense objects; vimūḍha-ātmā—the deluded; mithyā-āchāraḥ—hypocrite; saḥ—they; uchyate—are called\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 126, "id": 126, "text": "यस्त्विन्द्रियाणि मनसा नियम्यारभतेऽर्जुन।\n\nकर्मेन्द्रियैः कर्मयोगमसक्तः स विशिष्यते।।3.7।।\n ", "title": "Verse 126", "verse_number": 7, "verse_order": 126, "transliteration": "yas tvindriyāṇi manasā niyamyārabhate ’rjuna\nkarmendriyaiḥ karma-yogam asaktaḥ sa viśhiṣhyate\n", "word_meanings": "yaḥ—who; tu—but; indriyāṇi—the senses; manasā—by the mind; niyamya—control; ārabhate—begins; arjuna—Arjun; karma-indriyaiḥ—by the working senses; karma-yogam—karm yog; asaktaḥ—without attachment; saḥ—they; viśhiṣhyate—are superior\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 127, "id": 127, "text": "नियतं कुरु कर्म त्वं कर्म ज्यायो ह्यकर्मणः।\n\nशरीरयात्रापि च ते न प्रसिद्ध्येदकर्मणः।।3.8।।\n ", "title": "Verse 127", "verse_number": 8, "verse_order": 127, "transliteration": "niyataṁ kuru karma tvaṁ karma jyāyo hyakarmaṇaḥ\nśharīra-yātrāpi cha te na prasiddhyed akarmaṇaḥ\n", "word_meanings": "niyatam—constantly; kuru—perform; karma—Vedic duties; tvam—you; karma—action; jyāyaḥ—superior; hi—certainly; akarmaṇaḥ—than inaction; śharīra—bodily; yātrā—maintenance; api—even; cha—and; te—your; na prasiddhyet—would not be possible; akarmaṇaḥ—inaction\n " }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 128, "id": 128, "text": "यज्ञार्थात्कर्मणोऽन्यत्र लोकोऽयं कर्मबन्धनः।\n\nतदर्थं कर्म कौन्तेय मुक्तसंगः समाचर।।3.9।।\n ", "title": "Verse 128", "verse_number": 9, "verse_order": 128, "transliteration": "yajñārthāt karmaṇo ’nyatra loko ’yaṁ karma-bandhanaḥ\ntad-arthaṁ karma kaunteya mukta-saṅgaḥ samāchara\n", "word_meanings": "yajña-arthāt—for the sake of sacrifice; karmaṇaḥ—than action; anyatra—else; lokaḥ—material world; ayam—this; karma-bandhanaḥ—bondage through one’s work; tat—that; artham—for the sake of; karma—action; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; mukta-saṅgaḥ—free from attachment; samāchara—perform properly\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 129, "id": 129, "text": "सहयज्ञाः प्रजाः सृष्ट्वा पुरोवाच प्रजापतिः।\n\nअनेन प्रसविष्यध्वमेष वोऽस्त्विष्टकामधुक्।।3.10।।\n ", "title": "Verse 129", "verse_number": 10, "verse_order": 129, "transliteration": "saha-yajñāḥ prajāḥ sṛiṣhṭvā purovācha prajāpatiḥ\nanena prasaviṣhyadhvam eṣha vo ’stviṣhṭa-kāma-dhuk\n", "word_meanings": "saha—along with; yajñāḥ—sacrifices; prajāḥ—humankind; sṛiṣhṭvā—created; purā—in beginning; uvācha—said; prajā-patiḥ—Brahma; anena—by this; prasaviṣhyadhvam—increase prosperity; eṣhaḥ—these; vaḥ—your; astu—shall be; iṣhṭa-kāma-dhuk—bestower of all wishes\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 130, "id": 130, "text": "देवान्भावयतानेन ते देवा भावयन्तु वः।\n\nपरस्परं भावयन्तः श्रेयः परमवाप्स्यथ।।3.11।।\n ", "title": "Verse 130", "verse_number": 11, "verse_order": 130, "transliteration": "devān bhāvayatānena te devā bhāvayantu vaḥ\nparasparaṁ bhāvayantaḥ śhreyaḥ param avāpsyatha\n", "word_meanings": "devān—celestial gods; bhāvayatā—will be pleased; anena—by these (sacrifices); te—those; devāḥ—celestial gods; bhāvayantu—will be pleased; vaḥ—you; parasparam—one another; bhāvayantaḥ—pleasing one another; śhreyaḥ—prosperity; param—the supreme; avāpsyatha—shall achieve\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 131, "id": 131, "text": "इष्टान्भोगान्हि वो देवा दास्यन्ते यज्ञभाविताः।\n\nतैर्दत्तानप्रदायैभ्यो यो भुङ्क्ते स्तेन एव सः।।3.12।।\n ", "title": "Verse 131", "verse_number": 12, "verse_order": 131, "transliteration": "iṣhṭān bhogān hi vo devā dāsyante yajña-bhāvitāḥ\ntair dattān apradāyaibhyo yo bhuṅkte stena eva saḥ\n", "word_meanings": "iṣhṭān—desired; bhogān—necessities of life; hi—certainly; vaḥ—unto you; devāḥ—the celestial gods; dāsyante—will grant; yajña-bhāvitāḥ—satisfied by sacrifice; taiḥ—by them; dattān—things granted; apradāya—without offering; ebhyaḥ—to them; yaḥ—who; bhuṅkte—enjoys; stenaḥ—thieves; eva—verily; saḥ—they\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 132, "id": 132, "text": "यज्ञशिष्टाशिनः सन्तो मुच्यन्ते सर्वकिल्बिषैः।\n\nभुञ्जते ते त्वघं पापा ये पचन्त्यात्मकारणात्।।3.13।।\n ", "title": "Verse 132", "verse_number": 13, "verse_order": 132, "transliteration": "yajña-śhiṣhṭāśhinaḥ santo muchyante sarva-kilbiṣhaiḥ\nbhuñjate te tvaghaṁ pāpā ye pachantyātma-kāraṇāt\n", "word_meanings": "yajña-śhiṣhṭa—of remnants of food offered in sacrifice; aśhinaḥ—eaters; santaḥ—saintly persons; muchyante—are released; sarva—all kinds of; kilbiṣhaiḥ—from sins; bhuñjate—enjoy; te—they; tu—but; agham—sins; pāpāḥ—sinners; ye—who; pachanti—cook (food); ātma-kāraṇāt—for their own sake\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 133, "id": 133, "text": "अन्नाद्भवन्ति भूतानि पर्जन्यादन्नसम्भवः।\n\nयज्ञाद्भवति पर्जन्यो यज्ञः कर्मसमुद्भवः।।3.14।।\n ", "title": "Verse 133", "verse_number": 14, "verse_order": 133, "transliteration": "annād bhavanti bhūtāni parjanyād anna-sambhavaḥ\nyajñād bhavati parjanyo yajñaḥ karma-samudbhavaḥ\n", "word_meanings": "annāt—from food; bhavanti—subsist; bhūtāni—living beings; parjanyāt—from rains; anna—of food grains; sambhavaḥ—production; yajñāt—from the performance of sacrifice; bhavati—becomes possible; parjanyaḥ—rain; yajñaḥ—performance of sacrifice; karma—prescribed duties; samudbhavaḥ—born of\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 134, "id": 134, "text": "कर्म ब्रह्मोद्भवं विद्धि ब्रह्माक्षरसमुद्भवम्।\n\nतस्मात्सर्वगतं ब्रह्म नित्यं यज्ञे प्रतिष्ठितम्।।3.15।।\n ", "title": "Verse 134", "verse_number": 15, "verse_order": 134, "transliteration": "karma brahmodbhavaṁ viddhi brahmākṣhara-samudbhavam\ntasmāt sarva-gataṁ brahma nityaṁ yajñe pratiṣhṭhitam\n", "word_meanings": "karma—duties; brahma—in the Vedas; udbhavam—manifested; viddhi—you should know; brahma—The Vedas; akṣhara—from the Imperishable (God); samudbhavam—directly manifested; tasmāt—therefore; sarva-gatam—all-pervading; brahma—The Lord; nityam—eternally; yajñe—in sacrifice; pratiṣhṭhitam—established\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 135, "id": 135, "text": "एवं प्रवर्तितं चक्रं नानुवर्तयतीह यः।\n\nअघायुरिन्द्रियारामो मोघं पार्थ स जीवति।।3.16।।\n ", "title": "Verse 135", "verse_number": 16, "verse_order": 135, "transliteration": "evaṁ pravartitaṁ chakraṁ nānuvartayatīha yaḥ\naghāyur indriyārāmo moghaṁ pārtha sa jīvati\n", "word_meanings": "evam—thus; pravartitam—set into motion; chakram—cycle; na—not; anuvartayati—follow; iha—in this life; yaḥ—who; agha-āyuḥ—sinful living; indriya-ārāmaḥ—for the delight of their senses; mogham—vainly; pārtha—Arjun, the son of Pritha; saḥ—they; jīvati—live\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 136, "id": 136, "text": "यस्त्वात्मरतिरेव स्यादात्मतृप्तश्च मानवः।\n\nआत्मन्येव च सन्तुष्टस्तस्य कार्यं न विद्यते।।3.17।।\n ", "title": "Verse 136", "verse_number": 17, "verse_order": 136, "transliteration": "yas tvātma-ratir eva syād ātma-tṛiptaśh cha mānavaḥ\nātmanyeva cha santuṣhṭas tasya kāryaṁ na vidyate\n", "word_meanings": "yaḥ—who; tu—but; ātma-ratiḥ—rejoice in the self; eva—certainly; syāt—is; ātma-tṛiptaḥ—self-satisfied; cha—and; mānavaḥ—human being; ātmani—in the self; eva—certainly; cha—and; santuṣhṭaḥ—satisfied; tasya—his; kāryam—duty; na—not; vidyate—exist\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 137, "id": 137, "text": "नैव तस्य कृतेनार्थो नाकृतेनेह कश्चन।\n\nन चास्य सर्वभूतेषु कश्िचदर्थव्यपाश्रयः।।3.18।।\n ", "title": "Verse 137", "verse_number": 18, "verse_order": 137, "transliteration": "naiva tasya kṛitenārtho nākṛiteneha kaśhchana\nna chāsya sarva-bhūteṣhu kaśhchid artha-vyapāśhrayaḥ\n", "word_meanings": "na—not; eva—indeed; tasya—his; kṛitena—by discharge of duty; arthaḥ—gain; na—not; akṛitena—without discharge of duty; iha—here; kaśhchana—whatsoever; na—never; cha—and; asya—of that person; sarva-bhūteṣhu—among all living beings; kaśhchit—any; artha—necessity; vyapāśhrayaḥ—to depend upon\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 138, "id": 138, "text": "तस्मादसक्तः सततं कार्यं कर्म समाचर।\n\nअसक्तो ह्याचरन्कर्म परमाप्नोति पूरुषः।।3.19।।\n ", "title": "Verse 138", "verse_number": 19, "verse_order": 138, "transliteration": "tasmād asaktaḥ satataṁ kāryaṁ karma samāchara\nasakto hyācharan karma param āpnoti pūruṣhaḥ\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; asaktaḥ—without attachment; satatam—constantly; kāryam—duty; karma—action; samāchara—perform; asaktaḥ—unattached; hi—certainly; ācharan—performing; karma—work; param—the Supreme; āpnoti—attains; pūruṣhaḥ—a person\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 139, "id": 139, "text": "कर्मणैव हि संसिद्धिमास्थिता जनकादयः।\n\nलोकसंग्रहमेवापि संपश्यन्कर्तुमर्हसि।।3.20।।\n ", "title": "Verse 139", "verse_number": 20, "verse_order": 139, "transliteration": "karmaṇaiva hi sansiddhim āsthitā janakādayaḥ\nloka-saṅgraham evāpi sampaśhyan kartum arhasi\n", "word_meanings": "karmaṇā—by the performance of prescribed duties; eva—only; hi—certainly; sansiddhim—perfection; āsthitāḥ—attained; janaka-ādayaḥ—King Janak and other kings; loka-saṅgraham—for the welfare of the masses; eva api—only; sampaśhyan—considering; kartum—to perform; arhasi—you should;\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 140, "id": 140, "text": "यद्यदाचरति श्रेष्ठस्तत्तदेवेतरो जनः।\n\nस यत्प्रमाणं कुरुते लोकस्तदनुवर्तते।।3.21।।\n ", "title": "Verse 140", "verse_number": 21, "verse_order": 140, "transliteration": "yad yad ācharati śhreṣhṭhas tat tad evetaro janaḥ\nsa yat pramāṇaṁ kurute lokas tad anuvartate\n", "word_meanings": "yat yat—whatever; ācharati—does; śhreṣhṭhaḥ—the best; tat tat—that (alone); eva—certainly; itaraḥ—common; janaḥ—people; saḥ—they; yat—whichever; pramāṇam—standard; kurute—perform; lokaḥ—world; tat—that; anuvartate—pursues\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 141, "id": 141, "text": "न मे पार्थास्ति कर्तव्यं त्रिषु लोकेषु किञ्चन।\n\nनानवाप्तमवाप्तव्यं वर्त एव च कर्मणि।।3.22।।\n ", "title": "Verse 141", "verse_number": 22, "verse_order": 141, "transliteration": "na me pārthāsti kartavyaṁ triṣhu lokeṣhu kiñchana\nnānavāptam avāptavyaṁ varta eva cha karmaṇi\n", "word_meanings": "na—not; me—mine; pārtha—Arjun; asti—is; kartavyam—duty; triṣhu—in the three; lokeṣhu—worlds; kiñchana—any; na—not; anavāptam—to be attained; avāptavyam—to be gained; varte—I am engaged; eva—yet; cha—also; karmaṇi—in prescribed duties\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 142, "id": 142, "text": "यदि ह्यहं न वर्तेयं जातु कर्मण्यतन्द्रितः।\n\nमम वर्त्मानुवर्तन्ते मनुष्याः पार्थ सर्वशः।।3.23।।\n ", "title": "Verse 142", "verse_number": 23, "verse_order": 142, "transliteration": "yadi hyahaṁ na varteyaṁ jātu karmaṇyatandritaḥ\nmama vartmānuvartante manuṣhyāḥ pārtha sarvaśhaḥ\n", "word_meanings": "yadi—if; hi—certainly; aham—I; na—not; varteyam—thus engage; jātu—ever; karmaṇi—in the performance of prescribed duties; atandritaḥ—carefully; mama—my; vartma—path; anuvartante—follow; manuṣhyāḥ—all men; pārtha—Arjun, the son of Pritha; sarvaśhaḥ—in all respects\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 143, "id": 143, "text": "उत्सीदेयुरिमे लोका न कुर्यां कर्म चेदहम्।\n\nसङ्करस्य च कर्ता स्यामुपहन्यामिमाः प्रजाः।।3.24।।\n ", "title": "Verse 143", "verse_number": 24, "verse_order": 143, "transliteration": "utsīdeyur ime lokā na kuryāṁ karma ched aham\nsankarasya cha kartā syām upahanyām imāḥ prajāḥ\n", "word_meanings": "utsīdeyuḥ—would perish; ime—all these; lokāḥ—worlds; na—not; kuryām—I perform; karma—prescribed duties; chet—if; aham—I; sankarasya—of uncultured population; cha—and; kartā—responsible; syām—would be; upahanyām—would destroy; imāḥ—all these; prajāḥ—living entities\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 144, "id": 144, "text": "सक्ताः कर्मण्यविद्वांसो यथा कुर्वन्ति भारत।\n\nकुर्याद्विद्वांस्तथासक्तश्िचकीर्षुर्लोकसंग्रहम्।।3.25।।\n ", "title": "Verse 144", "verse_number": 25, "verse_order": 144, "transliteration": "saktāḥ karmaṇyavidvānso yathā kurvanti bhārata\nkuryād vidvāns tathāsaktaśh chikīrṣhur loka-saṅgraham\n", "word_meanings": "saktāḥ—attached; karmaṇi—duties; avidvānsaḥ—the ignorant; yathā—as much as; kurvanti—act; bhārata—scion of Bharat (Arjun); kuryāt—should do; vidvān—the wise; tathā—thus; asaktaḥ—unattached; chikīrṣhuḥ—wishing; loka-saṅgraham—welfare of the world\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 145, "id": 145, "text": "न बुद्धिभेदं जनयेदज्ञानां कर्मसङ्गिनाम्।\n\nजोषयेत्सर्वकर्माणि विद्वान् युक्तः समाचरन्।।3.26।।\n ", "title": "Verse 145", "verse_number": 26, "verse_order": 145, "transliteration": "na buddhi-bhedaṁ janayed ajñānāṁ karma-saṅginām\njoṣhayet sarva-karmāṇi vidvān yuktaḥ samācharan\n", "word_meanings": "na—not; buddhi-bhedam—discord in the intellects; janayet—should create; ajñānām—of the ignorant; karma-saṅginām—who are attached to fruitive actions; joṣhayet—should inspire (them) to perform; sarva—all; karmāṇi—prescribed; vidvān—the wise; yuktaḥ—enlightened; samācharan—performing properly\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 146, "id": 146, "text": "प्रकृतेः क्रियमाणानि गुणैः कर्माणि सर्वशः।\n\nअहङ्कारविमूढात्मा कर्ताऽहमिति मन्यते।।3.27।।\n ", "title": "Verse 146", "verse_number": 27, "verse_order": 146, "transliteration": "prakṛiteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśhaḥ\nahankāra-vimūḍhātmā kartāham iti manyate\n", "word_meanings": "prakṛiteḥ—of material nature; kriyamāṇāni—carried out; guṇaiḥ—by the three modes; karmāṇi—activities; sarvaśhaḥ—all kinds of; ahankāra-vimūḍha-ātmā—those who are bewildered by the ego and misidentify themselves with the body; kartā—the doer; aham—I; iti—thus; manyate—thinks\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 147, "id": 147, "text": "तत्त्ववित्तु महाबाहो गुणकर्मविभागयोः।\n\nगुणा गुणेषु वर्तन्त इति मत्वा न सज्जते।।3.28।।\n ", "title": "Verse 147", "verse_number": 28, "verse_order": 147, "transliteration": "tattva-vit tu mahā-bāho guṇa-karma-vibhāgayoḥ\nguṇā guṇeṣhu vartanta iti matvā na sajjate\n", "word_meanings": "tattva-vit—the knower of the Truth; tu—but; mahā-bāho—mighty-armed one; guṇa-karma—from guṇas and karma; vibhāgayoḥ—distinguish; guṇāḥ—modes of material nature in the shape of the senses, mind, etc; guṇeṣhu—modes of material nature in the shape of objects of perception; vartante—are engaged; iti—thus; matvā—knowing; na—never; sajjate—becomes attached\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 148, "id": 148, "text": "प्रकृतेर्गुणसम्मूढाः सज्जन्ते गुणकर्मसु।\n\nतानकृत्स्नविदो मन्दान्कृत्स्नविन्न विचालयेत्।।3.29।।\n ", "title": "Verse 148", "verse_number": 29, "verse_order": 148, "transliteration": "prakṛiter guṇa-sammūḍhāḥ sajjante guṇa-karmasu\ntān akṛitsna-vido mandān kṛitsna-vin na vichālayet\n", "word_meanings": "prakṛiteḥ—of material nature; guṇa—by the modes of material nature; sammūḍhāḥ—deluded; sajjante—become attached; guṇa-karmasu—to results of actions; tān—those; akṛitsna-vidaḥ—persons without knowledge; mandān—the ignorant; kṛitsna-vit—persons with knowledge; na vichālayet—should not unsettle\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 149, "id": 149, "text": "मयि सर्वाणि कर्माणि संन्यस्याध्यात्मचेतसा।\n\nनिराशीर्निर्ममो भूत्वा युध्यस्व विगतज्वरः।।3.30।।\n ", "title": "Verse 149", "verse_number": 30, "verse_order": 149, "transliteration": "mayi sarvāṇi karmāṇi sannyasyādhyātma-chetasā\nnirāśhīr nirmamo bhūtvā yudhyasva vigata-jvaraḥ\n", "word_meanings": "mayi—unto me; sarvāṇi—all; karmāṇi—works; sannyasya—renouncing completely; adhyātma-chetasā—with the thoughts resting on God; nirāśhīḥ—free from hankering for the results of the actions; nirmamaḥ—without ownership; bhūtvā—so being; yudhyasva—fight; vigata-jvaraḥ—without mental fever\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 150, "id": 150, "text": "ये मे मतमिदं नित्यमनुतिष्ठन्ति मानवाः।\n\nश्रद्धावन्तोऽनसूयन्तो मुच्यन्ते तेऽपि कर्मभिः।।3.31।।\n ", "title": "Verse 150", "verse_number": 31, "verse_order": 150, "transliteration": "ye me matam idaṁ nityam anutiṣhṭhanti mānavāḥ\nśhraddhāvanto ’nasūyanto muchyante te ’pi karmabhiḥ\n", "word_meanings": "ye—who; me—my; matam—teachings; idam—these; nityam—constantly; anutiṣhṭhanti—abide by; mānavāḥ—human beings; śhraddhā-vantaḥ—with profound faith; anasūyantaḥ—free from cavilling; muchyante—become free; te—those; api—also; karmabhiḥ—from the bondage of karma\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 151, "id": 151, "text": "ये त्वेतदभ्यसूयन्तो नानुतिष्ठन्ति मे मतम्।\n\nसर्वज्ञानविमूढांस्तान्विद्धि नष्टानचेतसः।।3.32।।\n ", "title": "Verse 151", "verse_number": 32, "verse_order": 151, "transliteration": "ye tvetad abhyasūyanto nānutiṣhṭhanti me matam\nsarva-jñāna-vimūḍhāns tān viddhi naṣhṭān achetasaḥ\n", "word_meanings": "ye—those; tu—but; etat—this; abhyasūyantaḥ—cavilling; na—not; anutiṣhṭhanti—follow; me—my; matam—teachings; sarva-jñāna—in all types of knowledge; vimūḍhān—deluded; tān—they are; viddhi—know; naṣhṭān—ruined; achetasaḥ—devoid of discrimination\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 152, "id": 152, "text": "सदृशं चेष्टते स्वस्याः प्रकृतेर्ज्ञानवानपि।\n\nप्रकृतिं यान्ति भूतानि निग्रहः किं करिष्यति।।3.33।।\n ", "title": "Verse 152", "verse_number": 33, "verse_order": 152, "transliteration": "sadṛiśhaṁ cheṣhṭate svasyāḥ prakṛiter jñānavān api\nprakṛitiṁ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṁ kariṣhyati\n", "word_meanings": "sadṛiśham—accordingly; cheṣhṭate—act; svasyāḥ—by their own; prakṛiteḥ—modes of nature; jñāna-vān—the wise; api—even; prakṛitim—nature; yānti—follow; bhūtāni—all living beings; nigrahaḥ—repression; kim—what; kariṣhyati—will do\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 153, "id": 153, "text": "इन्द्रियस्येन्द्रियस्यार्थे रागद्वेषौ व्यवस्थितौ।\n\nतयोर्न वशमागच्छेत्तौ ह्यस्य परिपन्थिनौ।।3.34।।\n ", "title": "Verse 153", "verse_number": 34, "verse_order": 153, "transliteration": "indriyasyendriyasyārthe rāga-dveṣhau vyavasthitau\ntayor na vaśham āgachchhet tau hyasya paripanthinau\n", "word_meanings": "indriyasya—of the senses; indriyasya arthe—in the sense objects; rāga—attachment; dveṣhau—aversion; vyavasthitau—situated; tayoḥ—of them; na—never; vaśham—be controlled; āgachchhet—should become; tau—those; hi—certainly; asya—for him; paripanthinau—foes\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 154, "id": 154, "text": "श्रेयान्स्वधर्मो विगुणः परधर्मात्स्वनुष्ठितात्।\n\nस्वधर्मे निधनं श्रेयः परधर्मो भयावहः।।3.35।।\n ", "title": "Verse 154", "verse_number": 35, "verse_order": 154, "transliteration": "śhreyān swa-dharmo viguṇaḥ para-dharmāt sv-anuṣhṭhitāt\nswa-dharme nidhanaṁ śhreyaḥ para-dharmo bhayāvahaḥ\n", "word_meanings": "śhreyān—better; swa-dharmaḥ—personal duty; viguṇaḥ—tinged with faults; para-dharmāt—than another’s prescribed duties; su-anuṣhṭhitāt—perfectly done; swa-dharme—in one’s personal duties; nidhanam—death; śhreyaḥ—better; para-dharmaḥ—duties prescribed for others; bhaya-āvahaḥ—fraught with fear\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 155, "id": 155, "text": "अर्जुन उवाच\n\nअथ केन प्रयुक्तोऽयं पापं चरति पूरुषः।\n\nअनिच्छन्नपि वार्ष्णेय बलादिव नियोजितः।।3.36।।\n ", "title": "Verse 155", "verse_number": 36, "verse_order": 155, "transliteration": "arjuna uvācha\natha kena prayukto ’yaṁ pāpaṁ charati pūruṣhaḥ\nanichchhann api vārṣhṇeya balād iva niyojitaḥ\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; atha—then; kena—by what; prayuktaḥ—impelled; ayam—one; pāpam—sins; charati—commit; pūruṣhaḥ—a person; anichchhan—unwillingly; api—even; vārṣhṇeya—he who belongs to the Vrishni clan, Shree Krishna; balāt—by force; iva—as if; niyojitaḥ—engaged\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 156, "id": 156, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nकाम एष क्रोध एष रजोगुणसमुद्भवः।\n\nमहाशनो महापाप्मा विद्ध्येनमिह वैरिणम्।।3.37।।\n ", "title": "Verse 156", "verse_number": 37, "verse_order": 156, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nkāma eṣha krodha eṣha rajo-guṇa-samudbhavaḥ\nmahāśhano mahā-pāpmā viddhyenam iha vairiṇam\n", "word_meanings": "śhri-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; kāmaḥ—desire; eṣhaḥ—this; krodhaḥ—wrath; eṣhaḥ—this; rajaḥ-guṇa—the mode of passion; samudbhavaḥ—born of; mahā-aśhanaḥ—all-devouring; mahā-pāpmā—greatly sinful; viddhi—know; enam—this; iha—in the material world; vairiṇam—the enemy\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 157, "id": 157, "text": "धूमेनाव्रियते वह्निर्यथाऽऽदर्शो मलेन च।\n\nयथोल्बेनावृतो गर्भस्तथा तेनेदमावृतम्।।3.38।।\n ", "title": "Verse 157", "verse_number": 38, "verse_order": 157, "transliteration": "dhūmenāvriyate vahnir yathādarśho malena cha\nyatholbenāvṛito garbhas tathā tenedam āvṛitam\n", "word_meanings": "dhūmena—by smoke; āvriyate—is covered; vahniḥ—fire; yathā—just as; ādarśhaḥ—mirror; malena—by dust; cha—also; yathā—just as; ulbena—by the womb; āvṛitaḥ—is covered; garbhaḥ—embryo; tathā—similarly; tena—by that (desire); idam—this; āvṛitam—is covered\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 158, "id": 158, "text": "आवृतं ज्ञानमेतेन ज्ञानिनो नित्यवैरिणा।\n\nकामरूपेण कौन्तेय दुष्पूरेणानलेन च।।3.39।।\n ", "title": "Verse 158", "verse_number": 39, "verse_order": 158, "transliteration": "āvṛitaṁ jñānam etena jñānino nitya-vairiṇā\nkāma-rūpeṇa kaunteya duṣhpūreṇānalena cha\n", "word_meanings": "āvṛitam—covered; jñānam—knowledge; etena—by this; jñāninaḥ—of the wise; nitya-vairiṇā—by the perpetual enemy; kāma-rūpeṇa—in the form of desires; kaunteya—Arjun the son of Kunti; duṣhpūreṇa—insatiable; analena—like fire; cha—and\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 159, "id": 159, "text": "इन्द्रियाणि मनो बुद्धिरस्याधिष्ठानमुच्यते।\n\nएतैर्विमोहयत्येष ज्ञानमावृत्य देहिनम्।।3.40।।\n ", "title": "Verse 159", "verse_number": 40, "verse_order": 159, "transliteration": "indriyāṇi mano buddhir asyādhiṣhṭhānam uchyate\netair vimohayatyeṣha jñānam āvṛitya dehinam\n", "word_meanings": "indriyāṇi—the senses; manaḥ—the mind; buddhiḥ—the intellect; asya—of this; adhiṣhṭhānam—dwelling place; uchyate—are said to be; etaiḥ—by these; vimohayati—deludes; eṣhaḥ—this; jñānam—knowledge; āvṛitya—clouds; dehinam—the embodied soul\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 160, "id": 160, "text": "तस्मात्त्वमिन्द्रियाण्यादौ नियम्य भरतर्षभ।\n\nपाप्मानं प्रजहि ह्येनं ज्ञानविज्ञाननाशनम्।।3.41।।\n ", "title": "Verse 160", "verse_number": 41, "verse_order": 160, "transliteration": "tasmāt tvam indriyāṇyādau niyamya bharatarṣhabha\npāpmānaṁ prajahi hyenaṁ jñāna-vijñāna-nāśhanam\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; tvam—you; indriyāṇi—senses; ādau—in the very beginning; niyamya—having controlled; bharata-ṛiṣhabha—Arjun, the best of the Bharatas; pāpmānam—the sinful; prajahi—slay; hi—certainly; enam—this; jñāna—knowledge; vijñāna—realization; nāśhanam—the destroyer\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 161, "id": 161, "text": "इन्द्रियाणि पराण्याहुरिन्द्रियेभ्यः परं मनः।\n\nमनसस्तु परा बुद्धिर्यो बुद्धेः परतस्तु सः।।3.42।।\n ", "title": "Verse 161", "verse_number": 42, "verse_order": 161, "transliteration": "indriyāṇi parāṇyāhur indriyebhyaḥ paraṁ manaḥ\nmanasas tu parā buddhir yo buddheḥ paratas tu saḥ\n", "word_meanings": "indriyāṇi—senses; parāṇi—superior; āhuḥ—are said; indriyebhyaḥ—than the senses; param—superior; manaḥ—the mind; manasaḥ—than the mind; tu—but; parā—superior; buddhiḥ—intellect; yaḥ—who; buddheḥ—than the intellect; parataḥ—more superior; tu—but; saḥ—that (soul)\n" }, { "chapter_id": 3, "chapter_number": 3, "externalId": 162, "id": 162, "text": "एवं बुद्धेः परं बुद्ध्वा संस्तभ्यात्मानमात्मना।\n\nजहि शत्रुं महाबाहो कामरूपं दुरासदम्।।3.43।।\n ", "title": "Verse 162", "verse_number": 43, "verse_order": 162, "transliteration": "evaṁ buddheḥ paraṁ buddhvā sanstabhyātmānam ātmanā\njahi śhatruṁ mahā-bāho kāma-rūpaṁ durāsadam\n", "word_meanings": "evam—thus; buddheḥ—than the intellect; param—superior; buddhvā—knowing; sanstabhya—subdue; ātmānam—the lower self (senses, mind, and intellect); ātmanā—by higher self (soul); jahi—kill; śhatrum—the enemy; mahā-bāho—mighty-armed one; kāma-rūpam—in the form of desire; durāsadam—formidable\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 163, "id": 163, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nइमं विवस्वते योगं प्रोक्तवानहमव्ययम्।\n\nविवस्वान् मनवे प्राह मनुरिक्ष्वाकवेऽब्रवीत्।।4.1।।\n ", "title": "Verse 163", "verse_number": 1, "verse_order": 163, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nimaṁ vivasvate yogaṁ proktavān aham avyayam\nvivasvān manave prāha manur ikṣhvākave ’bravīt\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord Shree Krishna said; imam—this; vivasvate—to the Sun-god; yogam—the science of Yog; proktavān—taught; aham—I; avyayam—eternal; vivasvān—Sun-god; manave—to Manu, the original progenitor of humankind; prāha—told; manuḥ—Manu; ikṣhvākave—to Ikshvaku, first king of the Solar dynasty; abravīt—instructed\t\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 164, "id": 164, "text": "एवं परम्पराप्राप्तमिमं राजर्षयो विदुः।\n\nस कालेनेह महता योगो नष्टः परन्तप।।4.2।।\n ", "title": "Verse 164", "verse_number": 2, "verse_order": 164, "transliteration": "evaṁ paramparā-prāptam imaṁ rājarṣhayo viduḥ\nsa kāleneha mahatā yogo naṣhṭaḥ parantapa\n\n", "word_meanings": "evam—thus; paramparā—in a continuous tradition; prāptam—received; imam—this (science); rāja-ṛiṣhayaḥ—the saintly kings; viduḥ—understood; saḥ—that; kālena—with the long passage of time; iha—in this world; mahatā—great; yogaḥ—the science of Yog; naṣhṭaḥ—lost; parantapa—Arjun, the scorcher of foes\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 165, "id": 165, "text": "स एवायं मया तेऽद्य योगः प्रोक्तः पुरातनः।\n\nभक्तोऽसि मे सखा चेति रहस्यं ह्येतदुत्तमम्।।4.3।।\n ", "title": "Verse 165", "verse_number": 3, "verse_order": 165, "transliteration": "sa evāyaṁ mayā te ’dya yogaḥ proktaḥ purātanaḥ\nbhakto ’si me sakhā cheti rahasyaṁ hyetad uttamam\n\n", "word_meanings": "saḥ—that; eva—certainly; ayam—this; mayā—by me; te—unto you; adya—today; yogaḥ—the science of Yog; proktaḥ—reveal; purātanaḥ—ancient; bhaktaḥ—devotee; asi—you are; me—my; sakhā—friend; cha—and; iti—therefore; rahasyam—secret; hi—certainly; etat—this; uttamam—supreme\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 166, "id": 166, "text": "अर्जुन उवाच\n\nअपरं भवतो जन्म परं जन्म विवस्वतः।\n\nकथमेतद्विजानीयां त्वमादौ प्रोक्तवानिति।।4.4।।\n ", "title": "Verse 166", "verse_number": 4, "verse_order": 166, "transliteration": "arjuna uvācha\naparaṁ bhavato janma paraṁ janma vivasvataḥ\nkatham etad vijānīyāṁ tvam ādau proktavān iti\n\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; aparam—later; bhavataḥ—your; janma—birth; param—prior; janma—birth; vivasvataḥ—Vivasvan, the sun-god; katham—how; etat—this; vijānīyām—am I to understand; tvam—you; ādau—in the beginning; proktavān—taught; iti—thus\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 167, "id": 167, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nबहूनि मे व्यतीतानि जन्मानि तव चार्जुन।\n\nतान्यहं वेद सर्वाणि न त्वं वेत्थ परन्तप।।4.5।।\n ", "title": "Verse 167", "verse_number": 5, "verse_order": 167, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nbahūni me vyatītāni janmāni tava chārjuna\ntānyahaṁ veda sarvāṇi na tvaṁ vettha parantapa\n\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; bahūni—many; me—of mine; vyatītāni—have passed; janmāni—births; tava—of yours; cha—and; arjuna—Arjun; tāni—them; aham—I; veda—know; sarvāṇi—all; na—not; tvam—you; vettha—know; parantapa—Arjun, the scorcher of foes\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 168, "id": 168, "text": "अजोऽपि सन्नव्ययात्मा भूतानामीश्वरोऽपि सन्।\n\nप्रकृतिं स्वामधिष्ठाय संभवाम्यात्ममायया।।4.6।।\n ", "title": "Verse 168", "verse_number": 6, "verse_order": 168, "transliteration": "ajo ’pi sannavyayātmā bhūtānām īśhvaro ’pi san\nprakṛitiṁ svām adhiṣhṭhāya sambhavāmyātma-māyayā\n\n", "word_meanings": "ajaḥ—unborn; api—although; san—being so; avyaya ātmā—Imperishable nature; bhūtānām—of (all) beings; īśhvaraḥ—the Lord; api—although; san—being; prakṛitim—nature; svām—of myself; adhiṣhṭhāya—situated; sambhavāmi—I manifest; ātma-māyayā—by my Yogmaya power\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 169, "id": 169, "text": "यदा यदा हि धर्मस्य ग्लानिर्भवति भारत।\n\nअभ्युत्थानमधर्मस्य तदाऽऽत्मानं सृजाम्यहम्।।4.7।।\n ", "title": "Verse 169", "verse_number": 7, "verse_order": 169, "transliteration": "yadā yadā hi dharmasya glānir bhavati bhārata\nabhyutthānam adharmasya tadātmānaṁ sṛijāmyaham\n\n", "word_meanings": "yadā yadā—whenever; hi—certainly; dharmasya—of righteousness; glāniḥ—decline; bhavati—is; bhārata—Arjun, descendant of Bharat; abhyutthānam—increase; adharmasya—of unrighteousness; tadā—at that time; ātmānam—self; sṛijāmi—manifest; aham—I\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 170, "id": 170, "text": "परित्राणाय साधूनां विनाशाय च दुष्कृताम्।\n\nधर्मसंस्थापनार्थाय संभवामि युगे युगे।।4.8।।\n ", "title": "Verse 170", "verse_number": 8, "verse_order": 170, "transliteration": "paritrāṇāya sādhūnāṁ vināśhāya cha duṣhkṛitām\ndharma-sansthāpanārthāya sambhavāmi yuge yuge\n\n", "word_meanings": "paritrāṇāya—to protect; sādhūnām—the righteous; vināśhāya—to annihilate; cha—and; duṣhkṛitām—the wicked; dharma—the eternal religion; sansthāpana-arthāya—to reestablish; sambhavāmi—I appear; yuge yuge—age after age\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 171, "id": 171, "text": "जन्म कर्म च मे दिव्यमेवं यो वेत्ति तत्त्वतः।\n\nत्यक्त्वा देहं पुनर्जन्म नैति मामेति सोऽर्जुन।।4.9।।\n ", "title": "Verse 171", "verse_number": 9, "verse_order": 171, "transliteration": "janma karma cha me divyam evaṁ yo vetti tattvataḥ\ntyaktvā dehaṁ punar janma naiti mām eti so ’rjuna\n\n", "word_meanings": "janma—birth; karma—activities; cha—and; me—of mine; divyam—divine; evam—thus; yaḥ—who; vetti—know; tattvataḥ—in truth; tyaktvā—having abandoned; deham—the body; punaḥ—again; janma—birth; na—never; eti—takes; mām—to me; eti—comes; saḥ—he; arjuna—Arjun\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 172, "id": 172, "text": "वीतरागभयक्रोधा मन्मया मामुपाश्रिताः।\n\nबहवो ज्ञानतपसा पूता मद्भावमागताः।।4.10।।\n ", "title": "Verse 172", "verse_number": 10, "verse_order": 172, "transliteration": "vīta-rāga-bhaya-krodhā man-mayā mām upāśhritāḥ\nbahavo jñāna-tapasā pūtā mad-bhāvam āgatāḥ\n\n", "word_meanings": "vīta—freed from; rāga—attachment; bhaya—fear; krodhāḥ—and anger; mat-mayā—completely absorbed in me; mām—in me; upāśhritāḥ—taking refuge (of); bahavaḥ—many (persons); jñāna—of knowledge; tapasā—by the fire of knowledge; pūtāḥ—purified; mat-bhāvam—my divine love; āgatāḥ—attained\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 173, "id": 173, "text": "ये यथा मां प्रपद्यन्ते तांस्तथैव भजाम्यहम्।\n\nमम वर्त्मानुवर्तन्ते मनुष्याः पार्थ सर्वशः।।4.11।।\n ", "title": "Verse 173", "verse_number": 11, "verse_order": 173, "transliteration": "ye yathā māṁ prapadyante tāns tathaiva bhajāmyaham\nmama vartmānuvartante manuṣhyāḥ pārtha sarvaśhaḥ\n\n", "word_meanings": "ye—who; yathā—in whatever way; mām—unto me; prapadyante—surrender; tān—them; tathā—so; eva—certainly; bhajāmi—reciprocate; aham—I; mama—my; vartma—path; anuvartante—follow; manuṣhyāḥ—men; pārtha—Arjun, the son of Pritha; sarvaśhaḥ—in all respects\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 174, "id": 174, "text": "काङ्क्षन्तः कर्मणां सिद्धिं यजन्त इह देवताः।\n\nक्षिप्रं हि मानुषे लोके सिद्धिर्भवति कर्मजा।।4.12।।\n ", "title": "Verse 174", "verse_number": 12, "verse_order": 174, "transliteration": "kāṅkṣhantaḥ karmaṇāṁ siddhiṁ yajanta iha devatāḥ\nkṣhipraṁ hi mānuṣhe loke siddhir bhavati karmajā\n\n", "word_meanings": "kāṅkṣhantaḥ—desiring; karmaṇām—material activities; siddhim—success; yajante—worship; iha—in this world; devatāḥ—the celestial gods; kṣhipram—quickly; hi—certainly; mānuṣhe—in human society; loke—within this world; siddhiḥ—rewarding; bhavati—manifest; karma-jā—from material activities\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 175, "id": 175, "text": "चातुर्वर्ण्यं मया सृष्टं गुणकर्मविभागशः।\n\nतस्य कर्तारमपि मां विद्ध्यकर्तारमव्ययम्।।4.13।।\n ", "title": "Verse 175", "verse_number": 13, "verse_order": 175, "transliteration": "chātur-varṇyaṁ mayā sṛiṣhṭaṁ guṇa-karma-vibhāgaśhaḥ\ntasya kartāram api māṁ viddhyakartāram avyayam\n\n", "word_meanings": "chātuḥ-varṇyam—the four categories of occupations; mayā—by me; sṛiṣhṭam—were created; guṇa—of quality; karma—and activities; vibhāgaśhaḥ—according to divisions; tasya—of that; kartāram—the creator; api—although; mām—me; viddhi—know; akartāram—non-doer; avyayam—unchangeable\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 176, "id": 176, "text": "न मां कर्माणि लिम्पन्ति न मे कर्मफले स्पृहा।\n\nइति मां योऽभिजानाति कर्मभिर्न स बध्यते।।4.14।।\n ", "title": "Verse 176", "verse_number": 14, "verse_order": 176, "transliteration": "na māṁ karmāṇi limpanti na me karma-phale spṛihā\niti māṁ yo ’bhijānāti karmabhir na sa badhyate\n\n", "word_meanings": "na—not; mām—me; karmāṇi—activities; limpanti—taint; na—nor; me—my; karma-phale—the fruits of action; spṛihā—desire; iti—thus; mām—me; yaḥ—who; abhijānāti—knows; karmabhiḥ—result of action; na—never; saḥ—that person; badhyate—is bound\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 177, "id": 177, "text": "एवं ज्ञात्वा कृतं कर्म पूर्वैरपि मुमुक्षुभिः।\n\nकुरु कर्मैव तस्मात्त्वं पूर्वैः पूर्वतरं कृतम्।।4.15।।\n ", "title": "Verse 177", "verse_number": 15, "verse_order": 177, "transliteration": "evaṁ jñātvā kṛitaṁ karma pūrvair api mumukṣhubhiḥ\nkuru karmaiva tasmāttvaṁ pūrvaiḥ pūrvataraṁ kṛitam\n\n", "word_meanings": "evam—thus; jñātvā—knowing; kṛitam—performed; karma—actions; pūrvaiḥ—of ancient times; api—indeed; mumukṣhubhiḥ—seekers of liberation; kuru—should perform; karma—duty; eva—certainly; tasmāt—therefore; tvam—you; pūrvaiḥ—of those ancient sages; pūrva-taram—in ancient times; kṛitam—performed\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 178, "id": 178, "text": "किं कर्म किमकर्मेति कवयोऽप्यत्र मोहिताः।\n\nतत्ते कर्म प्रवक्ष्यामि यज्ज्ञात्वा मोक्ष्यसेऽशुभात्।।4.16।।\n ", "title": "Verse 178", "verse_number": 16, "verse_order": 178, "transliteration": "kiṁ karma kim akarmeti kavayo ’pyatra mohitāḥ\ntat te karma pravakṣhyāmi yaj jñātvā mokṣhyase ’śhubhāt\n\n", "word_meanings": "kim—what; karma—action; kim—what; akarma—inaction; iti—thus; kavayaḥ—the wise; api—even; atra—in this; mohitāḥ—are confused; tat—that; te—to you; karma—action; pravakṣhyāmi—I shall explain; yat—which; jñātvā—knowing; mokṣhyase—you may free yourself; aśhubhāt—from inauspiciousness\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 179, "id": 179, "text": "कर्मणो ह्यपि बोद्धव्यं बोद्धव्यं च विकर्मणः।\n\nअकर्मणश्च बोद्धव्यं गहना कर्मणो गतिः।।4.17।।\n ", "title": "Verse 179", "verse_number": 17, "verse_order": 179, "transliteration": "karmaṇo hyapi boddhavyaṁ boddhavyaṁ cha vikarmaṇaḥ\nakarmaṇaśh cha boddhavyaṁ gahanā karmaṇo gatiḥ\n\n", "word_meanings": "karmaṇaḥ—recommended action; hi—certainly; api—also; boddhavyam—should be known; boddhavyam—must understand; cha—and; vikarmaṇaḥ—forbidden action; akarmaṇaḥ—inaction; cha—and; boddhavyam—must understand; gahanā—profound; karmaṇaḥ—of action; gatiḥ—the true path\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 180, "id": 180, "text": "कर्मण्यकर्म यः पश्येदकर्मणि च कर्म यः।\n\nस बुद्धिमान् मनुष्येषु स युक्तः कृत्स्नकर्मकृत्।।4.18।।\n ", "title": "Verse 180", "verse_number": 18, "verse_order": 180, "transliteration": "karmaṇyakarma yaḥ paśhyed akarmaṇi cha karma yaḥ\nsa buddhimān manuṣhyeṣhu sa yuktaḥ kṛitsna-karma-kṛit\n\n", "word_meanings": "karmaṇi—action; akarma—in inaction; yaḥ—who; paśhyet—see; akarmaṇi—inaction; cha—also; karma—action; yaḥ—who; saḥ—they; buddhi-mān—wise; manuṣhyeṣhu—amongst humans; saḥ—they; yuktaḥ—yogis; kṛitsna-karma-kṛit—performers all kinds of actions\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 181, "id": 181, "text": "यस्य सर्वे समारम्भाः कामसङ्कल्पवर्जिताः।\n\nज्ञानाग्निदग्धकर्माणं तमाहुः पण्डितं बुधाः।।4.19।।\n ", "title": "Verse 181", "verse_number": 19, "verse_order": 181, "transliteration": "yasya sarve samārambhāḥ kāma-saṅkalpa-varjitāḥ\njñānāgni-dagdha-karmāṇaṁ tam āhuḥ paṇḍitaṁ budhāḥ\n\n", "word_meanings": "yasya—whose; sarve—every; samārambhāḥ—undertakings; kāma—desire for material pleasures; saṅkalpa—resolve; varjitāḥ—devoid of; jñāna—divine knowledge; agni—in the fire; dagdha—burnt; karmāṇam—actions; tam—him; āhuḥ—address; paṇḍitam—a sage; budhāḥ—the wise\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 182, "id": 182, "text": "त्यक्त्वा कर्मफलासङ्गं नित्यतृप्तो निराश्रयः।\n\nकर्मण्यभिप्रवृत्तोऽपि नैव किञ्चित्करोति सः।।4.20।।\n ", "title": "Verse 182", "verse_number": 20, "verse_order": 182, "transliteration": "tyaktvā karma-phalāsaṅgaṁ nitya-tṛipto nirāśhrayaḥ\nkarmaṇyabhipravṛitto ’pi naiva kiñchit karoti saḥ\n\n", "word_meanings": "tyaktvā—having given up; karma-phala-āsaṅgam—attachment to the fruits of action; nitya—always; tṛiptaḥ—satisfied; nirāśhrayaḥ—without dependence; karmaṇi—in activities; abhipravṛittaḥ—engaged; api—despite; na—not; eva—certainly; kiñchit—anything; karoti—do; saḥ—that person\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 183, "id": 183, "text": "निराशीर्यतचित्तात्मा त्यक्तसर्वपरिग्रहः।\n\nशारीरं केवलं कर्म कुर्वन्नाप्नोति किल्बिषम्।।4.21।।\n ", "title": "Verse 183", "verse_number": 21, "verse_order": 183, "transliteration": "nirāśhīr yata-chittātmā tyakta-sarva-parigrahaḥ\nśhārīraṁ kevalaṁ karma kurvan nāpnoti kilbiṣham\n\n", "word_meanings": "nirāśhīḥ—free from expectations; yata—controlled; chitta-ātmā—mind and intellect; tyakta—having abandoned; sarva—all; parigrahaḥ—the sense of ownership; śhārīram—bodily; kevalam—only; karma—actions; kurvan—performing; na—never; āpnoti—incurs; kilbiṣham—sin\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 184, "id": 184, "text": "यदृच्छालाभसन्तुष्टो द्वन्द्वातीतो विमत्सरः।\n\nसमः सिद्धावसिद्धौ च कृत्वापि न निबध्यते।।4.22।।\n ", "title": "Verse 184", "verse_number": 22, "verse_order": 184, "transliteration": "yadṛichchhā-lābha-santuṣhṭo dvandvātīto vimatsaraḥ\nsamaḥ siddhāvasiddhau cha kṛitvāpi na nibadhyate\n\n", "word_meanings": "yadṛichchhā—which comes of its own accord; lābha—gain; santuṣhṭaḥ—contented; dvandva—duality; atītaḥ—surpassed; vimatsaraḥ—free from envy; samaḥ—equipoised; siddhau—in success; asiddhau—failure; cha—and; kṛitvā—performing; api—even; na—never; nibadhyate—is bound\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 185, "id": 185, "text": "गतसङ्गस्य मुक्तस्य ज्ञानावस्थितचेतसः।\n\nयज्ञायाचरतः कर्म समग्रं प्रविलीयते।।4.23।।\n ", "title": "Verse 185", "verse_number": 23, "verse_order": 185, "transliteration": "gata-saṅgasya muktasya jñānāvasthita-chetasaḥ\nyajñāyācharataḥ karma samagraṁ pravilīyate\n\n", "word_meanings": "gata-saṅgasya—free from material attachments; muktasya—of the liberated; jñāna-avasthita—established in divine knowledge; chetasaḥ—whose intellect; yajñāya—as a sacrifice (to God); ācharataḥ—performing; karma—action; samagram—completely; pravilīyate—are freed\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 186, "id": 186, "text": "ब्रह्मार्पणं ब्रह्महविर्ब्रह्माग्नौ ब्रह्मणा हुतम्।\n\nब्रह्मैव तेन गन्तव्यं ब्रह्मकर्मसमाधिना।।4.24।।\n ", "title": "Verse 186", "verse_number": 24, "verse_order": 186, "transliteration": "brahmārpaṇaṁ brahma havir brahmāgnau brahmaṇā hutam\nbrahmaiva tena gantavyaṁ brahma-karma-samādhinā\n\n", "word_meanings": "brahma—Brahman; arpaṇam—the ladle and other offerings; brahma—Brahman; haviḥ—the oblation; brahma—Brahman; agnau—in the sacrificial fire; brahmaṇā—by that person; hutam—offered; brahma—Brahman; eva—certainly; tena—by that; gantavyam—to be attained; brahma—Brahman; karma—offering; samādhinā—those completely absorbed in God-consciousness\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 187, "id": 187, "text": "दैवमेवापरे यज्ञं योगिनः पर्युपासते।\n\nब्रह्माग्नावपरे यज्ञं यज्ञेनैवोपजुह्वति।।4.25।।\n ", "title": "Verse 187", "verse_number": 25, "verse_order": 187, "transliteration": "daivam evāpare yajñaṁ yoginaḥ paryupāsate\nbrahmāgnāvapare yajñaṁ yajñenaivopajuhvati\n\n", "word_meanings": "daivam—the celestial gods; eva—indeed; apare—others; yajñam—sacrifice; yoginaḥ—spiritual practioners; paryupāsate—worship; brahma—of the Supreme Truth; agnau—in the fire; apare—others; yajñam—sacrifice; yajñena—by sacrifice; eva—indeed; upajuhvati—offer\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 188, "id": 188, "text": "श्रोत्रादीनीन्द्रियाण्यन्ये संयमाग्निषु जुह्वति।\n\nशब्दादीन्विषयानन्य इन्द्रियाग्निषु जुह्वति।।4.26।।\n ", "title": "Verse 188", "verse_number": 26, "verse_order": 188, "transliteration": "śhrotrādīnīndriyāṇyanye sanyamāgniṣhu juhvati\nśhabdādīn viṣhayānanya indriyāgniṣhu juhvati\n\n", "word_meanings": "śhrotra-ādīni—such as the hearing process; indriyāṇi—senses; anye—others; sanyama—restraint; agniṣhu—in the sacrficial fire; juhvati—sacrifice; śhabda-ādīn—sound vibration, etc; viṣhayān—objects of sense-gratification; anye—others; indriya—of the senses; agniṣhu—in the fire; juhvati—sacrifice\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 189, "id": 189, "text": "सर्वाणीन्द्रियकर्माणि प्राणकर्माणि चापरे।\n\nआत्मसंयमयोगाग्नौ जुह्वति ज्ञानदीपिते।।4.27।।\n ", "title": "Verse 189", "verse_number": 27, "verse_order": 189, "transliteration": "sarvāṇīndriya-karmāṇi prāṇa-karmāṇi chāpare\nātma-sanyama-yogāgnau juhvati jñāna-dīpite\n\n", "word_meanings": "sarvāṇi—all; indriya—the senses; karmāṇi—functions; prāṇa-karmāṇi—functions of the life breath; cha—and; apare—others; ātma-sanyama yogāgnau—in the fire of the controlled mind; juhvati—sacrifice; jñāna-dīpite—kindled by knowledge\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 190, "id": 190, "text": "द्रव्ययज्ञास्तपोयज्ञा योगयज्ञास्तथापरे।\n\nस्वाध्यायज्ञानयज्ञाश्च यतयः संशितव्रताः।।4.28।।\n ", "title": "Verse 190", "verse_number": 28, "verse_order": 190, "transliteration": "dravya-yajñās tapo-yajñā yoga-yajñās tathāpare\nswādhyāya-jñāna-yajñāśh cha yatayaḥ sanśhita-vratāḥ\n\n", "word_meanings": "dravya-yajñāḥ—offering one’s own wealth as sacrifice; tapaḥ-yajñāḥ—offering severe austerities as sacrifice; yoga-yajñāḥ—performance of eight-fold path of yogic practices as sacrifice; tathā—thus; apare—others; swādhyāya—cultivating knowledge by studying the scriptures; jñāna-yajñāḥ—those offer cultivation of transcendental knowledge as sacrifice; cha—also; yatayaḥ—these ascetics; sanśhita-vratāḥ—observing strict vows\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 191, "id": 191, "text": "अपाने जुह्वति प्राण प्राणेऽपानं तथाऽपरे।\n\nप्राणापानगती रुद्ध्वा प्राणायामपरायणाः।।4.29।।\n ", "title": "Verse 191", "verse_number": 29, "verse_order": 191, "transliteration": "apāne juhvati prāṇaṁ prāṇe ’pānaṁ tathāpare\nprāṇāpāna-gatī ruddhvā prāṇāyāma-parāyaṇāḥ\n apare niyatāhārāḥ prāṇān prāṇeṣhu juhvati\nsarve ’pyete yajña-vido yajña-kṣhapita-kalmaṣhāḥ\n", "word_meanings": "apāne—the incoming breath; juhvati—offer; prāṇam—the outgoing breath; prāṇe—in the outgoing breath; apānam—incoming breath; tathā—also; apare—others; prāṇa—of the outgoing breath; apāna—and the incoming breath; gatī—movement; ruddhvā—blocking; prāṇa-āyāma—control of breath; parāyaṇāḥ—wholly devoted\n apare—others; niyata—having controlled; āhārāḥ—food intake; prāṇān—life-breaths; prāṇeṣhu—life-energy; juhvati—sacrifice; sarve—all; api—also; ete—these; yajña-vidaḥ—knowers of sacrifices; yajña-kṣhapita—being cleansed by performances of sacrifices; kalmaṣhāḥ—of impurities\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 192, "id": 192, "text": "अपरे नियताहाराः प्राणान्प्राणेषु जुह्वति।\n\nसर्वेऽप्येते यज्ञविदो यज्ञक्षपितकल्मषाः।।4.30।।\n ", "title": "Verse 192", "verse_number": 30, "verse_order": 192, "transliteration": "apare niyatāhārāḥ prāṇān prāṇeṣu juhvati\n\nsarve py 'ete yajña-vido yajña-kṣapita-kalmaṣāḥ \n", "word_meanings": "apare—others; niyata—controlled; āhārāḥ—eating; prāṇān—outgoing air; prāṇeṣu—in the outgoing air; sarve—all; api—although apparently different; ete—all these; yajñavidaḥ—conversant with the purpose of performing; yajña—sacrifices; kṣapita—being cleansed of the result of such performances; kalmaṣāḥ—sinful reactions; juhvati—sacrifices." }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 193, "id": 193, "text": "यज्ञशिष्टामृतभुजो यान्ति ब्रह्म सनातनम्।\n\nनायं लोकोऽस्त्ययज्ञस्य कुतो़ऽन्यः कुरुसत्तम।।4.31।।\n ", "title": "Verse 193", "verse_number": 31, "verse_order": 193, "transliteration": "yajña-śhiṣhṭāmṛita-bhujo yānti brahma sanātanam\nnāyaṁ loko ’styayajñasya kuto ’nyaḥ kuru-sattama\n\n", "word_meanings": "yajña-śhiṣhṭa amṛita-bhujaḥ—they partake of the nectarean remnants of sacrifice; yānti—go; brahma—the Absolute Truth; sanātanam—eternal; na—never; ayam—this; lokaḥ—planet; asti—is; ayajñasya—for one who performs no sacrifice; kutaḥ—how; anyaḥ—other (world); kuru-sat-tama—best of the Kurus, Arjun\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 194, "id": 194, "text": "एवं बहुविधा यज्ञा वितता ब्रह्मणो मुखे।\n\nकर्मजान्विद्धि तान्सर्वानेवं ज्ञात्वा विमोक्ष्यसे।।4.32।।\n ", "title": "Verse 194", "verse_number": 32, "verse_order": 194, "transliteration": "evaṁ bahu-vidhā yajñā vitatā brahmaṇo mukhe\nkarma-jān viddhi tān sarvān evaṁ jñātvā vimokṣhyase\n\n", "word_meanings": "evam—thus; bahu-vidhāḥ—various kinds of; yajñāḥ—sacrifices; vitatāḥ—have been described; brahmaṇaḥ—of the Vedas; mukhe—through the mouth; karma-jān—originating from works; viddhi—know; tān—them; sarvān—all; evam—thus; jñātvā—having known; vimokṣhyase—you shall be liberated\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 195, "id": 195, "text": "श्रेयान्द्रव्यमयाद्यज्ञाज्ज्ञानयज्ञः परन्तप।\n\nसर्वं कर्माखिलं पार्थ ज्ञाने परिसमाप्यते।।4.33।।\n ", "title": "Verse 195", "verse_number": 33, "verse_order": 195, "transliteration": "śhreyān dravya-mayād yajñāj jñāna-yajñaḥ parantapa\nsarvaṁ karmākhilaṁ pārtha jñāne parisamāpyate\n\n", "word_meanings": "śhreyān—superior; dravya-mayāt—of material possessions; yajñāt—than the sacrifice; jñāna-yajñaḥ—sacrifice performed in knowledge; parantapa—subduer of enemies, Arjun; sarvam—all; karma—works; akhilam—all; pārtha—Arjun, the son of Pritha; jñāne—in knowledge; parisamāpyate—culminate\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 196, "id": 196, "text": "तद्विद्धि प्रणिपातेन परिप्रश्नेन सेवया।\n\nउपदेक्ष्यन्ति ते ज्ञानं ज्ञानिनस्तत्त्वदर्शिनः।।4.34।।\n ", "title": "Verse 196", "verse_number": 34, "verse_order": 196, "transliteration": "tad viddhi praṇipātena paripraśhnena sevayā\nupadekṣhyanti te jñānaṁ jñāninas tattva-darśhinaḥ\n\n", "word_meanings": "tat—the Truth; viddhi—try to learn; praṇipātena—by approaching a spiritual master; paripraśhnena—by humble inquiries; sevayā—by rendering service; upadekṣhyanti—can impart; te—unto you; jñānam—knowledge; jñāninaḥ—the enlightened; tattva-darśhinaḥ—those who have realized the Truth\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 197, "id": 197, "text": "यज्ज्ञात्वा न पुनर्मोहमेवं यास्यसि पाण्डव।\n\nयेन भूतान्यशेषेण द्रक्ष्यस्यात्मन्यथो मयि।।4.35।।\n ", "title": "Verse 197", "verse_number": 35, "verse_order": 197, "transliteration": "yaj jñātvā na punar moham evaṁ yāsyasi pāṇḍava\nyena bhūtānyaśheṣheṇa drakṣhyasyātmanyatho mayi\n\n", "word_meanings": "yat—which; jñātvā—having known; na—never; punaḥ—again; moham—delusion; evam—like this; yāsyasi—you shall get; pāṇḍava—Arjun, the son of Pandu; yena—by this; bhūtāni—living beings; aśheṣhāṇi—all; drakṣhyasi—you will see; ātmani—within me (Shree Krishna); atho—that is to say; mayi—in me\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 198, "id": 198, "text": "अपि चेदसि पापेभ्यः सर्वेभ्यः पापकृत्तमः।\n\nसर्वं ज्ञानप्लवेनैव वृजिनं सन्तरिष्यसि।।4.36।।\n ", "title": "Verse 198", "verse_number": 36, "verse_order": 198, "transliteration": "api ched asi pāpebhyaḥ sarvebhyaḥ pāpa-kṛit-tamaḥ\nsarvaṁ jñāna-plavenaiva vṛijinaṁ santariṣhyasi\n\n", "word_meanings": "api—even; chet—if; asi—you are; pāpebhyaḥ—sinners; sarvebhyaḥ—of all; pāpa-kṛit-tamaḥ—most sinful; sarvam—all; jñāna-plavena—by the boat of divine knowledge; eva—certainly; vṛijinam—sin; santariṣhyasi—you shall cross over\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 199, "id": 199, "text": "यथैधांसि समिद्धोऽग्निर्भस्मसात्कुरुतेऽर्जुन।\n\nज्ञानाग्निः सर्वकर्माणि भस्मसात्कुरुते तथा।।4.37।।\n ", "title": "Verse 199", "verse_number": 37, "verse_order": 199, "transliteration": "yathaidhānsi samiddho ’gnir bhasma-sāt kurute ’rjuna\njñānāgniḥ sarva-karmāṇi bhasma-sāt kurute tathā\n\n", "word_meanings": "yathā—as; edhānsi—firewood; samiddhaḥ—blazing; agniḥ—fire; bhasma-sāt—to ashes; kurute—turns; arjuna—Arjun; jñāna-agniḥ—the fire of knowledge; sarva-karmāṇi—all reactions from material activities; bhasma-sāt—to ashes; kurute—it turns; tathā—similarly\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 200, "id": 200, "text": "न हि ज्ञानेन सदृशं पवित्रमिह विद्यते।\n\nतत्स्वयं योगसंसिद्धः कालेनात्मनि विन्दति।।4.38।।\n ", "title": "Verse 200", "verse_number": 38, "verse_order": 200, "transliteration": "na hi jñānena sadṛiśhaṁ pavitramiha vidyate\ntatsvayaṁ yogasansiddhaḥ kālenātmani vindati\n\n", "word_meanings": "na—not; hi—certainly; jñānena—with divine knowledge; sadṛiśham—like; pavitram—pure; iha—in this world; vidyate—exists; tat—that; svayam—oneself; yoga—practice of yog; sansiddhaḥ—he who has attained perfection; kālena—in course of time; ātmani—wihtin the heart; vindati—finds\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 201, "id": 201, "text": "श्रद्धावाँल्लभते ज्ञानं तत्परः संयतेन्द्रियः।\n\nज्ञानं लब्ध्वा परां शान्तिमचिरेणाधिगच्छति।।4.39।।\n ", "title": "Verse 201", "verse_number": 39, "verse_order": 201, "transliteration": "śhraddhāvān labhate jñānaṁ tat-paraḥ sanyatendriyaḥ\njñānaṁ labdhvā parāṁ śhāntim achireṇādhigachchhati\n\n", "word_meanings": "śhraddhā-vān—a faithful person; labhate—achieves; jñānam—divine knowledge; tat-paraḥ—devoted (to that); sanyata—controlled; indriyaḥ—senses; jñānam—transcendental knowledge; labdhvā—having achieved; parām—supreme; śhāntim—peace; achireṇa—without delay; adhigachchhati—attains\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 202, "id": 202, "text": "अज्ञश्चाश्रद्दधानश्च संशयात्मा विनश्यति।\n\nनायं लोकोऽस्ति न परो न सुखं संशयात्मनः।।4.40।।\n ", "title": "Verse 202", "verse_number": 40, "verse_order": 202, "transliteration": "ajñaśh chāśhraddadhānaśh cha sanśhayātmā vinaśhyati\nnāyaṁ loko ’sti na paro na sukhaṁ sanśhayātmanaḥ\n\n", "word_meanings": "ajñaḥ—the ignorant; cha—and; aśhraddadhānaḥ—without faith; cha—and; sanśhaya—skeptical; ātmā—a person; vinaśhyati—falls down; na—never; ayam—in this; lokaḥ—world; asti—is; na—not; paraḥ—in the next; na—not; sukham—happiness; sanśhaya-ātmanaḥ—for the skeptical soul\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 203, "id": 203, "text": "योगसंन्यस्तकर्माणं ज्ञानसंछिन्नसंशयम्।\n\nआत्मवन्तं न कर्माणि निबध्नन्ति धनञ्जय।।4.41।।\n ", "title": "Verse 203", "verse_number": 41, "verse_order": 203, "transliteration": "yoga-sannyasta-karmāṇaṁ jñāna-sañchhinna-sanśhayam\nātmavantaṁ na karmāṇi nibadhnanti dhanañjaya\n\n", "word_meanings": "yoga-sannyasta-karmāṇam—those who renounce ritualistic karm, dedicating their body, mind, and soul to God; jñāna—by knowledge; sañchhinna—dispelled; sanśhayam—doubts; ātma-vantam—situated in knowledge of the self; na—not; karmāṇi—actions; nibadhnanti—bind; dhanañjaya—Arjun, the conqueror of wealth\n\n" }, { "chapter_id": 4, "chapter_number": 4, "externalId": 204, "id": 204, "text": "तस्मादज्ञानसंभूतं हृत्स्थं ज्ञानासिनाऽऽत्मनः।\n\nछित्त्वैनं संशयं योगमातिष्ठोत्तिष्ठ भारत।।4.42।।\n ", "title": "Verse 204", "verse_number": 42, "verse_order": 204, "transliteration": "tasmād ajñāna-sambhūtaṁ hṛit-sthaṁ jñānāsinātmanaḥ\nchhittvainaṁ sanśhayaṁ yogam ātiṣhṭhottiṣhṭha bhārata\n\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; ajñāna-sambhūtam—born of ignorance; hṛit-stham—situated in the heart; jñāna—of knowledge; asinā—with the sword; ātmanaḥ—of the self; chhittvā—cut asunder; enam—this; sanśhayam—doubt; yogam—in karm yog; ātiṣhṭha—take shelter; uttiṣhṭha—arise; bhārata—Arjun, descendant of Bharat\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 205, "id": 205, "text": "अर्जुन उवाच\n\nसंन्यासं कर्मणां कृष्ण पुनर्योगं च शंससि।\n\nयच्छ्रेय एतयोरेकं तन्मे ब्रूहि सुनिश्िचतम्।।5.1।।\n ", "title": "Verse 205", "verse_number": 1, "verse_order": 205, "transliteration": "arjuna uvācha\nsannyāsaṁ karmaṇāṁ kṛiṣhṇa punar yogaṁ cha śhansasi\nyach chhreya etayor ekaṁ tan me brūhi su-niśhchitam\n\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; sanyāsam—renunciation; karmaṇām—of actions; kṛiṣhṇa—Shree Krishna; punaḥ—again; yogam—about karm yog; cha—also; śhansasi—you praise; yat—which; śhreyaḥ—more beneficial; etayoḥ—of the two; ekam—one; tat—that; me—unto me; brūhi—please tell; su-niśhchitam—conclusively\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 206, "id": 206, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nसंन्यासः कर्मयोगश्च निःश्रेयसकरावुभौ।\n\nतयोस्तु कर्मसंन्यासात्कर्मयोगो विशिष्यते।।5.2।।\n ", "title": "Verse 206", "verse_number": 2, "verse_order": 206, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nsannyāsaḥ karma-yogaśh cha niḥśhreyasa-karāvubhau\ntayos tu karma-sannyāsāt karma-yogo viśhiṣhyate\n\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; sanyāsaḥ—renunciation; karma-yogaḥ—working in devotion; cha—and; niḥśhreyasa-karau—lead to the supreme goal; ubhau—both; tayoḥ—of the two; tu—but; karma-sanyāsāt—renunciation of actions; karma-yogaḥ—working in devotion; viśhiṣhyate—is superior\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 207, "id": 207, "text": "ज्ञेयः स नित्यसंन्यासी यो न द्वेष्टि न काङ्क्षति।\n\nनिर्द्वन्द्वो हि महाबाहो सुखं बन्धात्प्रमुच्यते।।5.3।।\n ", "title": "Verse 207", "verse_number": 3, "verse_order": 207, "transliteration": "jñeyaḥ sa nitya-sannyāsī yo na dveṣhṭi na kāṅkṣhati\nnirdvandvo hi mahā-bāho sukhaṁ bandhāt pramuchyate\n\n", "word_meanings": "jñeyaḥ—should be considered; saḥ—that person; nitya—always; sanyāsī—practising renunciation; yaḥ—who; na—never; dveṣhṭi—hate; na—nor; kāṅkṣhati—desire; nirdvandvaḥ—free from all dualities; hi—certainly; mahā-bāho—mighty-armed one; sukham—easily; bandhāt—from bondage; pramuchyate—is liberated\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 208, "id": 208, "text": "सांख्ययोगौ पृथग्बालाः प्रवदन्ति न पण्डिताः।\n\nएकमप्यास्थितः सम्यगुभयोर्विन्दते फलम्।।5.4।।\n ", "title": "Verse 208", "verse_number": 4, "verse_order": 208, "transliteration": "sānkhya-yogau pṛithag bālāḥ pravadanti na paṇḍitāḥ\nekamapyāsthitaḥ samyag ubhayor vindate phalam\n\n", "word_meanings": "sānkhya—renunciation of actions; yogau—karm yog; pṛithak—different; bālāḥ—the ignorant; pravadanti—say; na—never; paṇḍitāḥ—the learned; ekam—in one; api—even; āsthitaḥ—being situated; samyak—completely; ubhayoḥ—of both; vindate—achieve; phalam—the result\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 209, "id": 209, "text": "यत्सांख्यैः प्राप्यते स्थानं तद्योगैरपि गम्यते।\n\nएकं सांख्यं च योगं च यः पश्यति स पश्यति।।5.5।।\n ", "title": "Verse 209", "verse_number": 5, "verse_order": 209, "transliteration": "\nyat sānkhyaiḥ prāpyate sthānaṁ tad yogair api gamyate\nekaṁ sānkhyaṁ cha yogaṁ cha yaḥ paśhyati sa paśhyati\n\n", "word_meanings": "yat—what; sānkhyaiḥ—by means of karm sanyās; prāpyate—is attained; sthānam—place; tat—that; yogaiḥ—by working in devotion; api—also; gamyate—is attained; ekam—one; sānkhyam—renunciation of actions; cha—and; yogam—karm yog; cha—and; yaḥ—who; paśhyati—sees; saḥ—that person; paśhyati—actually sees\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 210, "id": 210, "text": "संन्यासस्तु महाबाहो दुःखमाप्तुमयोगतः।\n\nयोगयुक्तो मुनिर्ब्रह्म नचिरेणाधिगच्छति।।5.6।।\n ", "title": "Verse 210", "verse_number": 6, "verse_order": 210, "transliteration": "sannyāsas tu mahā-bāho duḥkham āptum ayogataḥ\nyoga-yukto munir brahma na chireṇādhigachchhati\n\n", "word_meanings": "sanyāsaḥ—renunciation; tu—but; mahā-bāho—mighty-armed one; duḥkham—distress; āptum—attains; ayogataḥ—without karm yog; yoga-yuktaḥ—one who is adept in karm yog; muniḥ—a sage; brahma—Brahman; na chireṇa—quickly; adhigachchhati—goes\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 211, "id": 211, "text": "योगयुक्तो विशुद्धात्मा विजितात्मा जितेन्द्रियः।\n\nसर्वभूतात्मभूतात्मा कुर्वन्नपि न लिप्यते।।5.7।।\n ", "title": "Verse 211", "verse_number": 7, "verse_order": 211, "transliteration": "yoga-yukto viśhuddhātmā vijitātmā jitendriyaḥ\nsarva-bhūtātma-bhūtātmā kurvann api na lipyate\n\n", "word_meanings": "yoga-yuktaḥ—united in consciousness with God; viśhuddha-ātmā—one with purified intellect; vijita-ātmā—one who has conquered the mind; jita-indriyaḥ—having conquered the senses; sarva-bhūta-ātma-bhūta-ātmā—one who sees the Soul of all souls in every living being; kurvan—performing; api—although; na—never; lipyate—entangled\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 212, "id": 212, "text": "नैव किंचित्करोमीति युक्तो मन्येत तत्त्ववित्।\n\nपश्यन् श्रृणवन्स्पृशञ्जिघ्रन्नश्नन्गच्छन्स्वपन् श्वसन्।।5.8।।\n ", "title": "Verse 212", "verse_number": 8, "verse_order": 212, "transliteration": "naiva kiñchit karomīti yukto manyeta tattva-vit\npaśhyañ śhṛiṇvan spṛiśhañjighrann aśhnangachchhan svapañśhvasan\n pralapan visṛijan gṛihṇann unmiṣhan nimiṣhann api\nindriyāṇīndriyārtheṣhu vartanta iti dhārayan\n", "word_meanings": "na—not; eva—certainly; kiñchit—anything; karomi—I do; iti—thus; yuktaḥ—steadfast in karm yog; manyeta—thinks; tattva-vit—one who knows the truth; paśhyan—seeing; śhṛiṇvan—hearing; spṛiśhan—touching; jighran—smelling; aśhnan—eating; gachchhan—moving; svapan—sleeping; śhvasan—breathing;\n pralapan—talking; visṛijan—giving up; gṛihṇan—accepting; unmiṣhan—opening (the eyes); nimiṣhan—closing (the eyes); api—although; indriyāṇi—the senses; indriya-artheṣhu—in sense-objects; vartante—moving; iti—thus; dhārayan—convinced\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 213, "id": 213, "text": "प्रलपन्विसृजन्गृह्णन्नुन्मिषन्निमिषन्नपि।\n\nइन्द्रियाणीन्द्रियार्थेषु वर्तन्त इति धारयन्।।5.9।।\n ", "title": "Verse 213", "verse_number": 9, "verse_order": 213, "transliteration": "pralapan visṛjan gṛhṇann unmiṣan nimiṣann api indriyāṇīndriyārtheṣu vartanta iti dhārayan", "word_meanings": "pralapan—by talking; visṛjan—by giving up; gṛhṇan—by accepting; unmiṣan—opening; nimiṣan—closing; api—in spite of; indriyāṇi—the senses; indriya-artheṣu—in sense gratification; vartante—let them be so engaged; iti—thus; dhārayan—considering." }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 214, "id": 214, "text": "ब्रह्मण्याधाय कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा करोति यः।\n\nलिप्यते न स पापेन पद्मपत्रमिवाम्भसा।।5.10।।\n ", "title": "Verse 214", "verse_number": 10, "verse_order": 214, "transliteration": "brahmaṇyādhāya karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā karoti yaḥ\nlipyate na sa pāpena padma-patram ivāmbhasā\n\n", "word_meanings": "brahmaṇi—to God; ādhāya—dedicating; karmāṇi—all actions; saṅgam—attachment; tyaktvā—abandoning; karoti—performs; yaḥ—who; lipyate—is affected; na—never; saḥ—that person; pāpena—by sin; padma-patram—a lotus leaf; iva—like; ambhasā—by water\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 215, "id": 215, "text": "कायेन मनसा बुद्ध्या केवलैरिन्द्रियैरपि।\n\nयोगिनः कर्म कुर्वन्ति सङ्गं त्यक्त्वाऽऽत्मशुद्धये।।5.11।।\n ", "title": "Verse 215", "verse_number": 11, "verse_order": 215, "transliteration": "kāyena manasā buddhyā kevalair indriyair api\nyoginaḥ karma kurvanti saṅgaṁ tyaktvātma-śhuddhaye\n\n", "word_meanings": "kāyena—with the body; manasā—with the mind; buddhyā—with the intellect; kevalaiḥ—only; indriyaiḥ—with the senses; api—even; yoginaḥ—the yogis; karma—actions; kurvanti—perform; saṅgam—attachment; tyaktvā—giving up; ātma—of the self; śhuddhaye—for the purification\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 216, "id": 216, "text": "युक्तः कर्मफलं त्यक्त्वा शान्तिमाप्नोति नैष्ठिकीम्।\n\nअयुक्तः कामकारेण फले सक्तो निबध्यते।।5.12।।\n ", "title": "Verse 216", "verse_number": 12, "verse_order": 216, "transliteration": "yuktaḥ karma-phalaṁ tyaktvā śhāntim āpnoti naiṣhṭhikīm\nayuktaḥ kāma-kāreṇa phale sakto nibadhyate\n\n", "word_meanings": "yuktaḥ—one who is united in consciousness with God; karma-phalam—the results of all activities; tyaktvā—giving up; śhāntim—peace; āpnoti—attains; naiṣhṭhikīm—everlasting; ayuktaḥ—one who is not united with God in consciousness; kāma-kāreṇa—impelled by desires; phale—in the result; saktaḥ—attached; nibadhyate—becomes entangled\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 217, "id": 217, "text": "सर्वकर्माणि मनसा संन्यस्यास्ते सुखं वशी।\n\nनवद्वारे पुरे देही नैव कुर्वन्न कारयन्।।5.13।।\n ", "title": "Verse 217", "verse_number": 13, "verse_order": 217, "transliteration": "sarva-karmāṇi manasā sannyasyāste sukhaṁ vaśhī\nnava-dvāre pure dehī naiva kurvan na kārayan\n\n", "word_meanings": "sarva—all; karmāṇi—activities; manasā—by the mind; sannyasya—having renounced; āste—remains; sukham—happily; vaśhī—the self-controlled; nava-dvāre—of nine gates; pure—in the city; dehī—the embodied being; na—never; eva—certainly; kurvan—doing anything; na—not; kārayan—causing to be done\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 218, "id": 218, "text": "न कर्तृत्वं न कर्माणि लोकस्य सृजति प्रभुः।\n\nन कर्मफलसंयोगं स्वभावस्तु प्रवर्तते।।5.14।।\n ", "title": "Verse 218", "verse_number": 14, "verse_order": 218, "transliteration": "na kartṛitvaṁ na karmāṇi lokasya sṛijati prabhuḥ\nna karma-phala-saṅyogaṁ svabhāvas tu pravartate\n\n", "word_meanings": "na—neither; kartṛitvam—sense of doership; na—nor; karmāṇi—actions; lokasya—of the people; sṛijati—creates; prabhuḥ—God; na—nor; karma-phala—fruits of actions; sanyogam—connection; svabhāvaḥ—one’s nature; tu—but; pravartate—is enacted\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 219, "id": 219, "text": "नादत्ते कस्यचित्पापं न चैव सुकृतं विभुः।\n\nअज्ञानेनावृतं ज्ञानं तेन मुह्यन्ति जन्तवः।।5.15।।\n ", "title": "Verse 219", "verse_number": 15, "verse_order": 219, "transliteration": "nādatte kasyachit pāpaṁ na chaiva sukṛitaṁ vibhuḥ\najñānenāvṛitaṁ jñānaṁ tena muhyanti jantavaḥ\n\n", "word_meanings": "na—not; ādatte—accepts; kasyachit—anyone’s; pāpam—sin; na—not; cha—and; eva—certainly; su-kṛitam—virtuous deeds; vibhuḥ—the omnipresent God; ajñānena—by ignorance; āvṛitam—covered; jñānam—knowledge; tena—by that; muhyanti—are deluded; jantavaḥ—the living entities\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 220, "id": 220, "text": "ज्ञानेन तु तदज्ञानं येषां नाशितमात्मनः।\n\nतेषामादित्यवज्ज्ञानं प्रकाशयति तत्परम्।।5.16।।\n ", "title": "Verse 220", "verse_number": 16, "verse_order": 220, "transliteration": "jñānena tu tad ajñānaṁ yeṣhāṁ nāśhitam ātmanaḥ\nteṣhām āditya-vaj jñānaṁ prakāśhayati tat param\n\n", "word_meanings": "jñānena—by divine knowledge; tu—but; tat—that; ajñānam—ignorance; yeṣhām—whose; nāśhitam—has been destroyed; ātmanaḥ—of the self; teṣhām—their; āditya-vat—like the sun; jñānam—knowledge; prakāśhayati—illumines; tat—that; param—Supreme Entity\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 221, "id": 221, "text": "तद्बुद्धयस्तदात्मानस्तन्निष्ठास्तत्परायणाः।\n\nगच्छन्त्यपुनरावृत्तिं ज्ञाननिर्धूतकल्मषाः।।5.17।।\n ", "title": "Verse 221", "verse_number": 17, "verse_order": 221, "transliteration": "tad-buddhayas tad-ātmānas tan-niṣhṭhās tat-parāyaṇāḥ\ngachchhantyapunar-āvṛittiṁ jñāna-nirdhūta-kalmaṣhāḥ\n\n", "word_meanings": "tat-buddhayaḥ—those whose intellect is directed toward God; tat-ātmānaḥ—those whose heart (mind and intellect) is solely absorbed in God; tat-niṣhṭhāḥ—those whose intellect has firm faith in God; tat-parāyaṇāḥ—those who strive after God as the supreme goal and refuge; gachchhanti—go; apunaḥ-āvṛittim—not returning; jñāna—by knowledge; nirdhūta—dispelled; kalmaṣhāḥ—sins\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 222, "id": 222, "text": "विद्याविनयसंपन्ने ब्राह्मणे गवि हस्तिनि।\n\nशुनि चैव श्वपाके च पण्डिताः समदर्शिनः।।5.18।।\n ", "title": "Verse 222", "verse_number": 18, "verse_order": 222, "transliteration": "vidyā-vinaya-sampanne brāhmaṇe gavi hastini\nśhuni chaiva śhva-pāke cha paṇḍitāḥ sama-darśhinaḥ\n\n", "word_meanings": "vidyā—divine knowledge; vinaya—humbleness; sampanne—equipped with; brāhmaṇe—a Brahmin; gavi—a cow; hastini—an elephant; śhuni—a dog; cha—and; eva—certainly; śhva-pāke—a dog-eater; cha—and; paṇḍitāḥ—the learned; sama-darśhinaḥ—see with equal vision\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 223, "id": 223, "text": "इहैव तैर्जितः सर्गो येषां साम्ये स्थितं मनः।\n\nनिर्दोषं हि समं ब्रह्म तस्माद्ब्रह्मणि ते स्थिताः।।5.19।।\n ", "title": "Verse 223", "verse_number": 19, "verse_order": 223, "transliteration": "ihaiva tair jitaḥ sargo yeṣhāṁ sāmye sthitaṁ manaḥ\nnirdoṣhaṁ hi samaṁ brahma tasmād brahmaṇi te sthitāḥ\n\n", "word_meanings": "iha eva—in this very life; taiḥ—by them; jitaḥ—conquer; sargaḥ—the creation; yeṣhām—whose; sāmye—in equanimity; sthitam—situated; manaḥ—mind; nirdoṣham—flawless; hi—certainly; samam—in equality; brahma—God; tasmāt—therefore; brahmaṇi—in the Absolute Truth; te—they; sthitāḥ—are seated\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 224, "id": 224, "text": "न प्रहृष्येत्प्रियं प्राप्य नोद्विजेत्प्राप्य चाप्रियम्।\n\nस्थिरबुद्धिरसम्मूढो ब्रह्मविद्ब्रह्मणि स्थितः।।5.20।।\n ", "title": "Verse 224", "verse_number": 20, "verse_order": 224, "transliteration": "na prahṛiṣhyet priyaṁ prāpya nodvijet prāpya chāpriyam\nsthira-buddhir asammūḍho brahma-vid brahmaṇi sthitaḥ\n\n", "word_meanings": "na—neither; prahṛiṣhyet—rejoice; priyam—the pleasant; prāpya—obtaining; na—nor; udvijet—become disturbed; prāpya—attaining; cha—also; apriyam—the unpleasant; sthira-buddhiḥ—steady intellect; asammūḍhaḥ—firmly situated; brahma-vit—having a firm understanding of divine knowledge; brahmaṇi—established in God; sthitaḥ—situated\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 225, "id": 225, "text": "बाह्यस्पर्शेष्वसक्तात्मा विन्दत्यात्मनि यत्सुखम्।\n\nस ब्रह्मयोगयुक्तात्मा सुखमक्षयमश्नुते।।5.21।।\n ", "title": "Verse 225", "verse_number": 21, "verse_order": 225, "transliteration": "bāhya-sparśheṣhvasaktātmā vindatyātmani yat sukham\nsa brahma-yoga-yuktātmā sukham akṣhayam aśhnute\n\n", "word_meanings": "bāhya-sparśheṣhu—external sense pleasure; asakta-ātmā—those who are unattached; vindati—find; ātmani—in the self; yat—which; sukham—bliss; saḥ—that person; brahma-yoga yukta-ātmā—those who are united with God through yog; sukham—happiness; akṣhayam—unlimited; aśhnute—experiences\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 226, "id": 226, "text": "ये हि संस्पर्शजा भोगा दुःखयोनय एव ते।\n\nआद्यन्तवन्तः कौन्तेय न तेषु रमते बुधः।।5.22।।\n ", "title": "Verse 226", "verse_number": 22, "verse_order": 226, "transliteration": "ye hi sansparśha-jā bhogā duḥkha-yonaya eva te\nādyantavantaḥ kaunteya na teṣhu ramate budhaḥ\n\n", "word_meanings": "ye—which; hi—verily; sansparśha-jāḥ—born of contact with the sense objects; bhogāḥ—pleasures; duḥkha—misery; yonayaḥ—source of; eva—verily; te—they are; ādya-antavantaḥ—having beginning and end; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; na—never; teṣhu—in those; ramate—takes delight; budhaḥ—the wise\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 227, "id": 227, "text": "शक्नोतीहैव यः सोढुं प्राक्शरीरविमोक्षणात्।\n\nकामक्रोधोद्भवं वेगं स युक्तः स सुखी नरः।।5.23।।\n ", "title": "Verse 227", "verse_number": 23, "verse_order": 227, "transliteration": "śhaknotīhaiva yaḥ soḍhuṁ prāk śharīra-vimokṣhaṇāt\nkāma-krodhodbhavaṁ vegaṁ sa yuktaḥ sa sukhī naraḥ\n\n", "word_meanings": "śhaknoti—is able; iha eva—in the present body; yaḥ—who; soḍhum—to withstand; prāk—before; śharīra—the body; vimokṣhaṇāt—giving up; kāma—desire; krodha—anger; udbhavam—generated from; vegam—forces; saḥ—that person; yuktaḥ—yogi; saḥ—that person; sukhī—happy; naraḥ—person\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 228, "id": 228, "text": "योऽन्तःसुखोऽन्तरारामस्तथान्तर्ज्योतिरेव यः।\n\nस योगी ब्रह्मनिर्वाणं ब्रह्मभूतोऽधिगच्छति।।5.24।।\n ", "title": "Verse 228", "verse_number": 24, "verse_order": 228, "transliteration": "yo 'ntaḥ-sukho 'ntar-ārāmas tathāntar-jyotir eva yaḥ\nsa yogī brahma-nirvāṇaṁ brahma-bhūto 'dhigachchhati\n\n", "word_meanings": "yaḥ—who; antaḥ-sukhaḥ—happy within the self; antaḥ-ārāmaḥ—enjoying within the self; tathā; antaḥ-jyotiḥ—illumined by the inner light; eva—certainly; yaḥ—who; saḥ; yogī—yogi; brahma-nirvāṇam—liberation from material existence; brahmabhūtaḥ— united with the Lord; adhigachchhati—attains\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 229, "id": 229, "text": "लभन्ते ब्रह्मनिर्वाणमृषयः क्षीणकल्मषाः।\n\nछिन्नद्वैधा यतात्मानः सर्वभूतहिते रताः।।5.25।।\n ", "title": "Verse 229", "verse_number": 25, "verse_order": 229, "transliteration": "labhante brahma-nirvāṇam ṛiṣhayaḥ kṣhīṇa-kalmaṣhāḥ\nchhinna-dvaidhā yatātmānaḥ sarva-bhūta-hite ratāḥ\n\n", "word_meanings": "labhante—achieve; brahma-nirvāṇam—liberation from material existence; ṛiṣhayaḥ—holy persons; kṣhīṇa-kalmaṣhāḥ—whose sins have been purged; chhinna—annihilated; dvaidhāḥ—doubts; yata-ātmānaḥ—whose minds are disciplined; sarva-bhūta—for all living entities; hite—in welfare work; ratāḥ—rejoice\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 230, "id": 230, "text": "कामक्रोधवियुक्तानां यतीनां यतचेतसाम्।\n\nअभितो ब्रह्मनिर्वाणं वर्तते विदितात्मनाम्।।5.26।।\n ", "title": "Verse 230", "verse_number": 26, "verse_order": 230, "transliteration": "kāma-krodha-viyuktānāṁ yatīnāṁ yata-chetasām\nabhito brahma-nirvāṇaṁ vartate viditātmanām\n\n", "word_meanings": "kāma—desires; krodha—anger; vimuktānām—of those who are liberated; yatīnām—of the saintly persons; yata-chetasām—those self-realized persons who have subdued their mind; abhitaḥ—from every side; brahma—spiritual; nirvāṇam—liberation from material existence; vartate—exists; vidita-ātmanām—of those who are self-realized\n\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 231, "id": 231, "text": "स्पर्शान्कृत्वा बहिर्बाह्यांश्चक्षुश्चैवान्तरे भ्रुवोः।\n\nप्राणापानौ समौ कृत्वा नासाभ्यन्तरचारिणौ।।5.27।।\n ", "title": "Verse 231", "verse_number": 27, "verse_order": 231, "transliteration": "sparśhān kṛitvā bahir bāhyānśh chakṣhuśh chaivāntare bhruvoḥ\nprāṇāpānau samau kṛitvā nāsābhyantara-chāriṇau\n yatendriya-mano-buddhir munir mokṣha-parāyaṇaḥ\nvigatechchhā-bhaya-krodho yaḥ sadā mukta eva saḥ\n", "word_meanings": "sparśhān—contacts (through senses); kṛitvā—keeping; bahiḥ—outside; bāhyān—external; chakṣhuḥ—eyes; cha—and; eva—certainly; antare—between; bhruvoḥ—of the eyebrows; prāṇa-apānau—the outgoing and incoming breaths; samau—equal; kṛitvā—keeping; nāsa-abhyantara—within the nostrils; chāriṇau—moving; \n yata—controlled; indriya—senses; manaḥ—mind; buddhiḥ—intellect; muniḥ—the sage; mokṣha—liberation; parāyaṇaḥ—dedicated; vigata—free; ichchhā—desires; bhaya—fear; krodhaḥ—anger; yaḥ—who; sadā—always; muktaḥ—liberated; eva—certainly; saḥ—that person\n" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 232, "id": 232, "text": "यतेन्द्रियमनोबुद्धिर्मुनिर्मोक्षपरायणः।\n\nविगतेच्छाभयक्रोधो यः सदा मुक्त एव सः।।5.28।।\n ", "title": "Verse 232", "verse_number": 28, "verse_order": 232, "transliteration": "yatendriya-mano-buddhir munir mokṣa-parāyaṇaḥ vigatecchā-bhaya-krodho yaḥ sadā mukta eva saḥ", "word_meanings": "yata—controlled; indriya—senses; manaḥ—mind; buddhiḥ—intelligence; muniḥ—the transcendentalist; mokṣa—liberation; parāyaṇaḥ—being so destined; vigata—discarded; icchā—wishes; bhaya—fear; krodhaḥ—anger; yaḥ—one who; sadā—always; muktaḥ—liberated; eva—certainly; saḥ—he is" }, { "chapter_id": 5, "chapter_number": 5, "externalId": 233, "id": 233, "text": "भोक्तारं यज्ञतपसां सर्वलोकमहेश्वरम्।\n\nसुहृदं सर्वभूतानां ज्ञात्वा मां शान्तिमृच्छति।।5.29।।\n ", "title": "Verse 233", "verse_number": 29, "verse_order": 233, "transliteration": "bhoktāraṁ yajña-tapasāṁ sarva-loka-maheśhvaram\nsuhṛidaṁ sarva-bhūtānāṁ jñātvā māṁ śhāntim ṛichchhati\n\n", "word_meanings": "bhoktāram—the enjoyer; yajña—sacrifices; tapasām—austerities; sarva-loka—of all worlds; mahā-īśhvaram—the Supreme Lord; su-hṛidam—the selfless Friend; sarva—of all; bhūtānām—the living beings; jñātvā—having realized; mām—me (Lord Krishna); śhāntim—peace; ṛichchhati—attains\n\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 234, "id": 234, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nअनाश्रितः कर्मफलं कार्यं कर्म करोति यः।\n\nस संन्यासी च योगी च न निरग्निर्न चाक्रियः।।6.1।।\n ", "title": "Verse 234", "verse_number": 1, "verse_order": 234, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nanāśhritaḥ karma-phalaṁ kāryaṁ karma karoti yaḥ\nsa sannyāsī cha yogī cha na niragnir na chākriyaḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; anāśhritaḥ—not desiring; karma-phalam—results of actions; kāryam—obligatory; karma—work; karoti—perform; yaḥ—one who; saḥ—that person; sanyāsī—in the renounced order; cha—and; yogī—yogi; cha—and; na—not; niḥ—without; agniḥ—fire; na—not; cha—also; akriyaḥ—without activity\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 235, "id": 235, "text": "यं संन्यासमिति प्राहुर्योगं तं विद्धि पाण्डव।\n\nन ह्यसंन्यस्तसङ्कल्पो योगी भवति कश्चन।।6.2।।\n ", "title": "Verse 235", "verse_number": 2, "verse_order": 235, "transliteration": "yaṁ sannyāsam iti prāhur yogaṁ taṁ viddhi pāṇḍava\nna hyasannyasta-saṅkalpo yogī bhavati kaśhchana\n", "word_meanings": "yam—what; sanyāsam—renunciation; iti—thus; prāhuḥ—they say; yogam—yog; tam—that; viddhi—know; pāṇḍava—Arjun, the son of Pandu; na—not; hi—certainly; asannyasta—without giving up; saṅkalpaḥ—desire; yogī—a yogi; bhavati—becomes; kaśhchana—anyone\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 236, "id": 236, "text": "आरुरुक्षोर्मुनेर्योगं कर्म कारणमुच्यते।\n\nयोगारूढस्य तस्यैव शमः कारणमुच्यते।।6.3।।\n ", "title": "Verse 236", "verse_number": 3, "verse_order": 236, "transliteration": "ārurukṣhor muner yogaṁ karma kāraṇam uchyate\nyogārūḍhasya tasyaiva śhamaḥ kāraṇam uchyate\n", "word_meanings": "ārurukṣhoḥ—a beginner; muneḥ—of a sage; yogam—Yog; karma—working without attachment; kāraṇam—the cause; uchyate—is said; yoga ārūḍhasya—of those who are elevated in Yog; tasya—their; eva—certainly; śhamaḥ—meditation; kāraṇam—the cause; uchyate—is said\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 237, "id": 237, "text": "यदा हि नेन्द्रियार्थेषु न कर्मस्वनुषज्जते।\n\nसर्वसङ्कल्पसंन्यासी योगारूढस्तदोच्यते।।6.4।।\n ", "title": "Verse 237", "verse_number": 4, "verse_order": 237, "transliteration": "yadā hi nendriyārtheṣhu na karmasv-anuṣhajjate\nsarva-saṅkalpa-sannyāsī yogārūḍhas tadochyate\n", "word_meanings": "yadā—when; hi—certainly; na—not; indriya-artheṣhu—for sense-objects; na—not; karmasu—to actions; anuṣhajjate—is attachment; sarva-saṅkalpa—all desires for the fruits of actions; sanyāsī—renouncer; yoga-ārūḍhaḥ—elevated in the science of Yog; tadā—at that time; uchyate—is said\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 238, "id": 238, "text": "उद्धरेदात्मनाऽऽत्मानं नात्मानमवसादयेत्।\n\nआत्मैव ह्यात्मनो बन्धुरात्मैव रिपुरात्मनः।।6.5।।\n ", "title": "Verse 238", "verse_number": 5, "verse_order": 238, "transliteration": "uddhared ātmanātmānaṁ nātmānam avasādayet\nātmaiva hyātmano bandhur ātmaiva ripur ātmanaḥ\n", "word_meanings": "uddharet—elevate; ātmanā—through the mind; ātmānam—the self; na—not; ātmānam—the self; avasādayet—degrade; ātmā—the mind; eva—certainly; hi—indeed; ātmanaḥ—of the self; bandhuḥ—friend; ātmā—the mind; eva—certainly; ripuḥ—enemy; ātmanaḥ—of the self\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 239, "id": 239, "text": "बन्धुरात्माऽऽत्मनस्तस्य येनात्मैवात्मना जितः।\n\nअनात्मनस्तु शत्रुत्वे वर्तेतात्मैव शत्रुवत्।।6.6।।\n ", "title": "Verse 239", "verse_number": 6, "verse_order": 239, "transliteration": "bandhur ātmātmanas tasya yenātmaivātmanā jitaḥ\nanātmanas tu śhatrutve vartetātmaiva śhatru-vat\n", "word_meanings": "bandhuḥ—friend; ātmā—the mind; ātmanaḥ—for the person; tasya—of him; yena—by whom; ātmā—the mind; eva—certainly; ātmanā—for the person; jitaḥ—conquered; anātmanaḥ—of those with unconquered mind; tu—but; śhatrutve—for an enemy; varteta—remains; ātmā—the mind; eva—as; śhatru-vat—like an enemy\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 240, "id": 240, "text": "जितात्मनः प्रशान्तस्य परमात्मा समाहितः।\n\nशीतोष्णसुखदुःखेषु तथा मानापमानयोः।।6.7।।\n ", "title": "Verse 240", "verse_number": 7, "verse_order": 240, "transliteration": "jitātmanaḥ praśhāntasya paramātmā samāhitaḥ\nśhītoṣhṇa-sukha-duḥkheṣhu tathā mānāpamānayoḥ\n", "word_meanings": "jita-ātmanaḥ—one who has conquered one’s mind; praśhāntasya—of the peaceful; parama-ātmā—God; samāhitaḥ—steadfast; śhīta—in cold; uṣhṇa—heat; sukha—happiness; duḥkheṣhu—and distress; tathā—also; māna—in honor; apamānayoḥ—and dishonor\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 241, "id": 241, "text": "ज्ञानविज्ञानतृप्तात्मा कूटस्थो विजितेन्द्रियः।\n\nयुक्त इत्युच्यते योगी समलोष्टाश्मकाञ्चनः।।6.8।।\n ", "title": "Verse 241", "verse_number": 8, "verse_order": 241, "transliteration": "jñāna-vijñāna-tṛiptātmā kūṭa-stho vijitendriyaḥ\nyukta ityuchyate yogī sama-loṣhṭāśhma-kāñchanaḥ\n", "word_meanings": "jñāna—knowledge; vijñāna—realized knowledge, wisdom from within; tṛipta ātmā—one fully satisfied; kūṭa-sthaḥ—undisturbed; vijita-indriyaḥ—one who has conquered the senses; yuktaḥ—one who is in constant communion with the Supreme; iti—thus; uchyate—is said; yogī—a yogi; sama—looks equally; loṣhṭra—pebbles; aśhma—stone; kāñchanaḥ—gold\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 242, "id": 242, "text": "सुहृन्मित्रार्युदासीनमध्यस्थद्वेष्यबन्धुषु।\n\nसाधुष्वपि च पापेषु समबुद्धिर्विशिष्यते।।6.9।।\n ", "title": "Verse 242", "verse_number": 9, "verse_order": 242, "transliteration": "suhṛin-mitrāryudāsīna-madhyastha-dveṣhya-bandhuṣhu\nsādhuṣhvapi cha pāpeṣhu sama-buddhir viśhiṣhyate\n", "word_meanings": "su-hṛit—toward the well-wishers; mitra—friends; ari—enemies; udāsīna—neutral persons; madhya-stha—mediators; dveṣhya—the envious; bandhuṣhu—relatives; sādhuṣhu—pious; api—as well as; cha—and; pāpeṣhu—the sinners; sama-buddhiḥ—of impartial intellect; viśhiṣhyate—is distinguished\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 243, "id": 243, "text": "योगी युञ्जीत सततमात्मानं रहसि स्थितः।\n\nएकाकी यतचित्तात्मा निराशीरपरिग्रहः।।6.10।।\n ", "title": "Verse 243", "verse_number": 10, "verse_order": 243, "transliteration": "yogī yuñjīta satatam ātmānaṁ rahasi sthitaḥ\nekākī yata-chittātmā nirāśhīr aparigrahaḥ\n", "word_meanings": "yogī—a yogi; yuñjīta—should remain engaged in meditation; satatam—constantly; ātmānam—self; rahasi—in seclusion; sthitaḥ—remaining; ekākī—alone; yata-chitta-ātmā—with a controlled mind and body; nirāśhīḥ—free from desires; aparigrahaḥ—free from desires for possessions for enjoyment\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 244, "id": 244, "text": "शुचौ देशे प्रतिष्ठाप्य स्थिरमासनमात्मनः।\n\nनात्युच्छ्रितं नातिनीचं चैलाजिनकुशोत्तरम्।।6.11।।\n ", "title": "Verse 244", "verse_number": 11, "verse_order": 244, "transliteration": "śhuchau deśhe pratiṣhṭhāpya sthiram āsanam ātmanaḥ\nnātyuchchhritaṁ nāti-nīchaṁ chailājina-kuśhottaram\n", "word_meanings": "śhuchau—in a clean; deśhe—place; pratiṣhṭhāpya—having established; sthiram—steadfast; āsanam—seat; ātmanaḥ—his own; na—not; ati—too; uchchhritam—high; na—not; ati—too; nīcham—low; chaila—cloth; ajina—a deerskin; kuśha—kuśh grass; uttaram—one over the other\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 245, "id": 245, "text": "तत्रैकाग्रं मनः कृत्वा यतचित्तेन्द्रियक्रियः।\n\nउपविश्यासने युञ्ज्याद्योगमात्मविशुद्धये।।6.12।।\n ", "title": "Verse 245", "verse_number": 12, "verse_order": 245, "transliteration": "tatraikāgraṁ manaḥ kṛitvā yata-chittendriya-kriyaḥ\nupaviśhyāsane yuñjyād yogam ātma-viśhuddhaye\n", "word_meanings": "tatra—there; eka-agram—one-pointed; manaḥ—mind; kṛitvā—having made; yata-chitta—controlling the mind; indriya—senses; kriyaḥ—activities; upaviśhya—being seated; āsane—on the seat; yuñjyāt yogam—should strive to practice yog; ātma viśhuddhaye—for purification of the mind; \n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 246, "id": 246, "text": "समं कायशिरोग्रीवं धारयन्नचलं स्थिरः।\n\nसंप्रेक्ष्य नासिकाग्रं स्वं दिशश्चानवलोकयन्।।6.13।।\n ", "title": "Verse 246", "verse_number": 13, "verse_order": 246, "transliteration": "samaṁ kāya-śhiro-grīvaṁ dhārayann achalaṁ sthiraḥ\nsamprekṣhya nāsikāgraṁ svaṁ diśhaśh chānavalokayan\n", "word_meanings": "samam—straight; kāya—body; śhiraḥ—head; grīvam—neck; dhārayan—holding; achalam—unmoving; sthiraḥ—still; samprekṣhya—gazing; nāsika-agram—at the tip of the nose; svam—own; diśhaḥ—directions; cha—and; anavalokayan—not looking\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 247, "id": 247, "text": "प्रशान्तात्मा विगतभीर्ब्रह्मचारिव्रते स्थितः।\n\nमनः संयम्य मच्चित्तो युक्त आसीत मत्परः।।6.14।।\n ", "title": "Verse 247", "verse_number": 14, "verse_order": 247, "transliteration": "praśhāntātmā vigata-bhīr brahmachāri-vrate sthitaḥ\nmanaḥ sanyamya mach-chitto yukta āsīta mat-paraḥ\n", "word_meanings": "praśhānta—serene; ātmā—mind; vigata-bhīḥ—fearless; brahmachāri-vrate—in the vow of celibacy; sthitaḥ—situated; manaḥ—mind; sanyamya—having controlled; mat-chittaḥ—meditate on me (Shree Krishna); yuktaḥ—engaged; āsīta—should sit; mat-paraḥ—having me as the supreme goal\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 248, "id": 248, "text": "युञ्जन्नेवं सदाऽऽत्मानं योगी नियतमानसः।\n\nशान्तिं निर्वाणपरमां मत्संस्थामधिगच्छति।।6.15।।\n ", "title": "Verse 248", "verse_number": 15, "verse_order": 248, "transliteration": "yuñjann evaṁ sadātmānaṁ yogī niyata-mānasaḥ\nśhantiṁ nirvāṇa-paramāṁ mat-sansthām adhigachchhati\n", "word_meanings": "yuñjan—keeping the mind absorbed in God; evam—thus; sadā—constantly; ātmānam—the mind; yogī—a yogi; niyata-mānasaḥ—one with a disciplined mind; śhāntim—peace; nirvāṇa—liberation from the material bondage; paramām—supreme; mat-sansthām—abides in me; adhigachchhati—attains\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 249, "id": 249, "text": "नात्यश्नतस्तु योगोऽस्ति न चैकान्तमनश्नतः।\n\nन चातिस्वप्नशीलस्य जाग्रतो नैव चार्जुन।।6.16।।\n ", "title": "Verse 249", "verse_number": 16, "verse_order": 249, "transliteration": "nātyaśhnatastu yogo ’sti na chaikāntam anaśhnataḥ\nna chāti-svapna-śhīlasya jāgrato naiva chārjuna\n", "word_meanings": "na—not; ati—too much; aśhnataḥ—of one who eats; tu—however; yogaḥ—Yog; asti—there is; na—not; cha—and; ekāntam—at all; anaśhnataḥ—abstaining from eating; na—not; cha—and; ati—too much; svapna-śhīlasya—of one who sleeps; jāgrataḥ—of one who does not sleep enough; na—not; eva—certainly; cha—and; arjuna—Arjun\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 250, "id": 250, "text": "युक्ताहारविहारस्य युक्तचेष्टस्य कर्मसु।\n\nयुक्तस्वप्नावबोधस्य योगो भवति दुःखहा।।6.17।।\n ", "title": "Verse 250", "verse_number": 17, "verse_order": 250, "transliteration": "yuktāhāra-vihārasya yukta-cheṣhṭasya karmasu\nyukta-svapnāvabodhasya yogo bhavati duḥkha-hā\n", "word_meanings": "yukta—moderate; āhāra—eating; vihārasya—recreation; yukta cheṣhṭasya karmasu—balanced in work; yukta—regulated; svapna-avabodhasya—sleep and wakefulness; yogaḥ—Yog; bhavati—becomes; duḥkha-hā—the slayer of sorrows\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 251, "id": 251, "text": "यदा विनियतं चित्तमात्मन्येवावतिष्ठते।\n\nनिःस्पृहः सर्वकामेभ्यो युक्त इत्युच्यते तदा।।6.18।।\n ", "title": "Verse 251", "verse_number": 18, "verse_order": 251, "transliteration": "yadā viniyataṁ chittam ātmanyevāvatiṣhṭhate\nniḥspṛihaḥ sarva-kāmebhyo yukta ityuchyate tadā\n", "word_meanings": "yadā—when; viniyatam—fully controlled; chittam—the mind; ātmani—of the self; eva—certainly; avatiṣhṭhate—stays; nispṛihaḥ—free from cravings: sarva; kāmebhyaḥ—for yearning of the senses; yuktaḥ—situated in perfect Yog; iti—thus; uchyate—is said; tadā—then\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 252, "id": 252, "text": "यथा दीपो निवातस्थो नेङ्गते सोपमा स्मृता।\n\nयोगिनो यतचित्तस्य युञ्जतो योगमात्मनः।।6.19।।\n ", "title": "Verse 252", "verse_number": 19, "verse_order": 252, "transliteration": "yathā dīpo nivāta-stho neṅgate sopamā smṛitā\nyogino yata-chittasya yuñjato yogam ātmanaḥ\n", "word_meanings": "yathā—as; dīpaḥ—a lamp; nivāta-sthaḥ—in a windless place; na—does not; iṅgate—flickers; sā—this; upamā—analogy; smṛitā—is considered; yoginaḥ—of a yogi; yata-chittasya—whose mind is disciplined; yuñjataḥ—steadily practicing; yogam—in meditation; ātmanaḥ—on the Supreme\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 253, "id": 253, "text": "यत्रोपरमते चित्तं निरुद्धं योगसेवया।\n\nयत्र चैवात्मनाऽऽत्मानं पश्यन्नात्मनि तुष्यति।।6.20।।\n ", "title": "Verse 253", "verse_number": 20, "verse_order": 253, "transliteration": "yatroparamate chittaṁ niruddhaṁ yoga-sevayā\nyatra chaivātmanātmānaṁ paśhyann ātmani tuṣhyati\n", "word_meanings": "yatra—when; uparamate—rejoice inner joy; chittam—the mind; niruddham—restrained; yoga-sevayā—by the practice of yog; yatra—when; cha—and; eva—certainly; ātmanā—through the purified mind; ātmānam—the soul; paśhyan—behold; ātmani—in the self; tuṣhyati—is satisfied\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 254, "id": 254, "text": "सुखमात्यन्तिकं यत्तद्बुद्धिग्राह्यमतीन्द्रियम्।\n\nवेत्ति यत्र न चैवायं स्थितश्चलति तत्त्वतः।।6.21।।\n ", "title": "Verse 254", "verse_number": 21, "verse_order": 254, "transliteration": "sukham ātyantikaṁ yat tad buddhi-grāhyam atīndriyam\nvetti yatra na chaivāyaṁ sthitaśh chalati tattvataḥ\n", "word_meanings": "sukham—happiness; ātyantikam—limitless; yat—which; tat—that; buddhi—by intellect; grāhyam—grasp; atīndriyam—transcending the senses; vetti—knows; yatra—wherein; na—never; cha—and; eva—certainly; ayam—he; sthitaḥ—situated; chalati—deviates; tattvataḥ—from the Eternal Truth\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 255, "id": 255, "text": "यं लब्ध्वा चापरं लाभं मन्यते नाधिकं ततः।\n\nयस्मिन्स्थितो न दुःखेन गुरुणापि विचाल्यते।।6.22।।\n ", "title": "Verse 255", "verse_number": 22, "verse_order": 255, "transliteration": "yaṁ labdhvā chāparaṁ lābhaṁ manyate nādhikaṁ tataḥ\nyasmin sthito na duḥkhena guruṇāpi vichālyate\n", "word_meanings": "yam—which; labdhvā—having gained; cha—and; aparam—any other; lābham—gain; manyate—considers; na—not; adhikam—greater; tataḥ—than that; yasmin—in which; sthitaḥ—being situated; na—never; duḥkhena—by sorrow; guruṇā—(by) the greatest; api—even; vichālyate—is shaken\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 256, "id": 256, "text": "तं विद्याद् दुःखसंयोगवियोगं योगसंज्ञितम्।\n\nस निश्चयेन योक्तव्यो योगोऽनिर्विण्णचेतसा।।6.23।।\n ", "title": "Verse 256", "verse_number": 23, "verse_order": 256, "transliteration": "taṁ vidyād duḥkha-sanyoga-viyogaṁ yogasaṅjñitam\nsa niśhchayena yoktavyo yogo ’nirviṇṇa-chetasā\n", "word_meanings": "tam—that; vidyāt—you should know; duḥkha-sanyoga-viyogam—state of severance from union with misery; yoga-saṁjñitam—is known as yog; saḥ—that; niśhchayena—resolutely; yoktavyaḥ—should be practiced; yogaḥ—yog; anirviṇṇa-chetasā—with an undeviating mind\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 257, "id": 257, "text": "सङ्कल्पप्रभवान्कामांस्त्यक्त्वा सर्वानशेषतः।\n\nमनसैवेन्द्रियग्रामं विनियम्य समन्ततः।।6.24।।\n ", "title": "Verse 257", "verse_number": 24, "verse_order": 257, "transliteration": "saṅkalpa-prabhavān kāmāns tyaktvā sarvān aśheṣhataḥ\nmanasaivendriya-grāmaṁ viniyamya samantataḥ\n", "word_meanings": "saṅkalpa—a resolve; prabhavān—born of; kāmān—desires; tyaktvā—having abandoned; sarvān—all; aśheṣhataḥ—completely; manasā—through the mind; eva—certainly; indriya-grāmam—the group of senses; viniyamya—restraining; samantataḥ—from all sides;\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 258, "id": 258, "text": "शनैः शनैरुपरमेद् बुद्ध्या धृतिगृहीतया।\n\nआत्मसंस्थं मनः कृत्वा न किञ्चिदपि चिन्तयेत्।।6.25।।\n ", "title": "Verse 258", "verse_number": 25, "verse_order": 258, "transliteration": "śhanaiḥ śhanair uparamed buddhyā dhṛiti-gṛihītayā\nātma-sansthaṁ manaḥ kṛitvā na kiñchid api chintayet\n", "word_meanings": "śhanaiḥ—gradually; śhanaiḥ—gradually; uparamet—attain peace; buddhyā—by intellect; dhṛiti-gṛihītayā—achieved through determination of resolve that is in accordance with scriptures; ātma-sanstham—fixed in God; manaḥ—mind; kṛitvā—having made; na—not; kiñchit—anything; api—even; chintayet—should think of\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 259, "id": 259, "text": "यतो यतो निश्चरति मनश्चञ्चलमस्थिरम्।\n\nततस्ततो नियम्यैतदात्मन्येव वशं नयेत्।।6.26।।\n ", "title": "Verse 259", "verse_number": 26, "verse_order": 259, "transliteration": "yato yato niśhcharati manaśh chañchalam asthiram\ntatas tato niyamyaitad ātmanyeva vaśhaṁ nayet\n", "word_meanings": "yataḥ yataḥ—whenever and wherever; niśhcharati—wanders; manaḥ—the mind; chañchalam—restless; asthiram—unsteady; tataḥ tataḥ—from there; niyamya—having restrained; etat—this; ātmani—on God; eva—certainly; vaśham—control; nayet—should bring\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 260, "id": 260, "text": "प्रशान्तमनसं ह्येनं योगिनं सुखमुत्तमम्।\n\nउपैति शान्तरजसं ब्रह्मभूतमकल्मषम्।।6.27।।\n ", "title": "Verse 260", "verse_number": 27, "verse_order": 260, "transliteration": "praśhānta-manasaṁ hyenaṁ yoginaṁ sukham uttamam\nupaiti śhānta-rajasaṁ brahma-bhūtam akalmaṣham\n", "word_meanings": "praśhānta—peaceful; manasam—mind; hi—certainly; enam—this; yoginam—yogi; sukham uttamam—the highest bliss; upaiti—attains; śhānta-rajasam—whose passions are subdued; brahma-bhūtam—endowed with God-realization; akalmaṣham—without sin\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 261, "id": 261, "text": "युञ्जन्नेवं सदाऽऽत्मानं योगी विगतकल्मषः।\n\nसुखेन ब्रह्मसंस्पर्शमत्यन्तं सुखमश्नुते।।6.28।।\n ", "title": "Verse 261", "verse_number": 28, "verse_order": 261, "transliteration": "yuñjann evaṁ sadātmānaṁ yogī vigata-kalmaṣhaḥ\nsukhena brahma-sansparśham atyantaṁ sukham aśhnute\n", "word_meanings": "yuñjan—uniting (the self with God); evam—thus; sadā—always; ātmānam—the self; yogī—a yogi; vigata—freed from; kalmaṣhaḥ—sins; sukhena—easily; brahma-sansparśham—constantly in touch with the Supreme; atyantam—the highest; sukham—bliss; aśhnute—attains\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 262, "id": 262, "text": "सर्वभूतस्थमात्मानं सर्वभूतानि चात्मनि।\n\nईक्षते योगयुक्तात्मा सर्वत्र समदर्शनः।।6.29।।\n ", "title": "Verse 262", "verse_number": 29, "verse_order": 262, "transliteration": "sarva-bhūta-stham ātmānaṁ sarva-bhūtāni chātmani\nīkṣhate yoga-yuktātmā sarvatra sama-darśhanaḥ\n", "word_meanings": "sarva-bhūta-stham—situated in all living beings; ātmānam—Supreme Soul; sarva—all; bhūtāni—living beings; cha—and; ātmani—in God; īkṣhate—sees; yoga-yukta-ātmā—one united in consciousness with God; sarvatra—everywhere; sama-darśhanaḥ—equal vision\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 263, "id": 263, "text": "यो मां पश्यति सर्वत्र सर्वं च मयि पश्यति।\n\nतस्याहं न प्रणश्यामि स च मे न प्रणश्यति।।6.30।।\n ", "title": "Verse 263", "verse_number": 30, "verse_order": 263, "transliteration": "yo māṁ paśhyati sarvatra sarvaṁ cha mayi paśhyati\ntasyāhaṁ na praṇaśhyāmi sa cha me na praṇaśhyati\n", "word_meanings": "yaḥ—who; mām—me; paśhyati—see; sarvatra—everywhere; sarvam—everything; cha—and; mayi—in me; paśhyati—see; tasya—for him; aham—I; na—not; praṇaśhyāmi—lost; saḥ—that person; cha—and; me—to me; na—nor; praṇaśhyati—lost\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 264, "id": 264, "text": "सर्वभूतस्थितं यो मां भजत्येकत्वमास्थितः।\n\nसर्वथा वर्तमानोऽपि स योगी मयि वर्तते।।6.31।।\n ", "title": "Verse 264", "verse_number": 31, "verse_order": 264, "transliteration": "sarva-bhūta-sthitaṁ yo māṁ bhajatyekatvam āsthitaḥ\nsarvathā vartamāno ’pi sa yogī mayi vartate\n", "word_meanings": "sarva-bhūta-sthitam—situated in all beings; yaḥ—who; mām—me; bhajati—worships; ekatvam—in unity; āsthitaḥ—established; sarvathā—in all kinds of; varta-mānaḥ—remain; api—although; saḥ—he; yogī—a yogi; mayi—in me; vartate—dwells\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 265, "id": 265, "text": "आत्मौपम्येन सर्वत्र समं पश्यति योऽर्जुन।\n\nसुखं वा यदि वा दुःखं सः योगी परमो मतः।।6.32।।\n ", "title": "Verse 265", "verse_number": 32, "verse_order": 265, "transliteration": "ātmaupamyena sarvatra samaṁ paśhyati yo ’rjuna\nsukhaṁ vā yadi vā duḥkhaṁ sa yogī paramo mataḥ\n", "word_meanings": "ātma-aupamyena—similar to oneself; sarvatra—everywhere; samam—equally; paśhyati—see; yaḥ—who; arjuna—Arjun; sukham—joy; vā—or; yadi—if; vā—or; duḥkham—sorrow; saḥ—such; yogī—a yogi; paramaḥ—highest; mataḥ—is considered\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 266, "id": 266, "text": "अर्जुन उवाच\n\nयोऽयं योगस्त्वया प्रोक्तः साम्येन मधुसूदन।\n\nएतस्याहं न पश्यामि चञ्चलत्वात् स्थितिं स्थिराम्।।6.33।।\n ", "title": "Verse 266", "verse_number": 33, "verse_order": 266, "transliteration": "arjuna uvācha\nyo ’yaṁ yogas tvayā proktaḥ sāmyena madhusūdana\netasyāhaṁ na paśhyāmi chañchalatvāt sthitiṁ sthirām\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; yaḥ—which; ayam—this; yogaḥ—system of Yog; tvayā—by you; proktaḥ—described; sāmyena—by equanimity; madhu-sūdana—Shree Krishna, the killer of the demon named Madhu; etasya—of this; aham—I; na—do not; paśhyāmi—see; chañchalatvāt—due to restlessness; sthitim—situation; sthirām—steady\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 267, "id": 267, "text": "चञ्चलं हि मनः कृष्ण प्रमाथि बलवद्दृढम्।\n\nतस्याहं निग्रहं मन्ये वायोरिव सुदुष्करम्।।6.34।।\n ", "title": "Verse 267", "verse_number": 34, "verse_order": 267, "transliteration": "chañchalaṁ hi manaḥ kṛiṣhṇa pramāthi balavad dṛiḍham\ntasyāhaṁ nigrahaṁ manye vāyor iva su-duṣhkaram\n", "word_meanings": "chañchalam—restless; hi—certainly; manaḥ—mind; kṛiṣhṇa—Shree Krishna; pramāthi—turbulent; bala-vat—strong; dṛiḍham—obstinate; tasya—its; aham—I; nigraham—control; manye—think; vāyoḥ—of the wind; iva—like; su-duṣhkaram—difficult to perform\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 268, "id": 268, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nअसंशयं महाबाहो मनो दुर्निग्रहं चलं।\n\nअभ्यासेन तु कौन्तेय वैराग्येण च गृह्यते।।6.35।।\n ", "title": "Verse 268", "verse_number": 35, "verse_order": 268, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nasanśhayaṁ mahā-bāho mano durnigrahaṁ chalam\nabhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa cha gṛihyate\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—Lord Krishna said; asanśhayam—undoubtedly; mahā-bāho—mighty-armed one; manaḥ—the mind; durnigraham—difficult to restrain; chalam—restless; abhyāsena—by practice; tu—but; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; vairāgyeṇa—by detachment; cha—and; gṛihyate—can be controlled\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 269, "id": 269, "text": "असंयतात्मना योगो दुष्प्राप इति मे मतिः।\n\nवश्यात्मना तु यतता शक्योऽवाप्तुमुपायतः।।6.36।।\n ", "title": "Verse 269", "verse_number": 36, "verse_order": 269, "transliteration": "asaṅyatātmanā yogo duṣhprāpa iti me matiḥ\nvaśhyātmanā tu yatatā śhakyo ’vāptum upāyataḥ\n", "word_meanings": "asanyata-ātmanā—one whose mind is unbridled; yogaḥ—Yog; duṣhprāpaḥ—difficult to attain; iti—thus; me—my; matiḥ—opinion; vaśhya-ātmanā—by one whose mind is controlled; tu—but; yatatā—one who strives; śhakyaḥ—possible; avāptum—to achieve; upāyataḥ—by right means\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 270, "id": 270, "text": "अर्जुन उवाच\n\nअयतिः श्रद्धयोपेतो योगाच्चलितमानसः।\n\nअप्राप्य योगसंसिद्धिं कां गतिं कृष्ण गच्छति।।6.37।।\n ", "title": "Verse 270", "verse_number": 37, "verse_order": 270, "transliteration": "arjuna uvācha\nayatiḥ śhraddhayopeto yogāch chalita-mānasaḥ\naprāpya yoga-sansiddhiṁ kāṅ gatiṁ kṛiṣhṇa gachchhati\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; ayatiḥ—lax; śhraddhayā—with faith; upetaḥ—possessed; yogāt—from Yog; chalita-mānasaḥ—whose mind becomes deviated; aprāpya—failing to attain; yoga-sansiddhim—the highest perfection in yog; kām—which; gatim—destination; kṛiṣhṇa—Shree Krishna; gachchhati—goes\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 271, "id": 271, "text": "कच्चिन्नोभयविभ्रष्टश्छिन्नाभ्रमिव नश्यति।\n\nअप्रतिष्ठो महाबाहो विमूढो ब्रह्मणः पथि।।6.38।।\n ", "title": "Verse 271", "verse_number": 38, "verse_order": 271, "transliteration": "kachchin nobhaya-vibhraṣhṭaśh chhinnābhram iva naśhyati\napratiṣhṭho mahā-bāho vimūḍho brahmaṇaḥ pathi\n", "word_meanings": "kachchit—whether; na—not; ubhaya—both; vibhraṣhṭaḥ—deviated from; chhinna—broken; abhram—cloud; iva—like; naśhyati—perishes; apratiṣhṭhaḥ—without any support; mahā-bāho—mighty-armed Krishna; vimūḍhaḥ—bewildered; brahmaṇaḥ—of God-realization; pathi—one on the path\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 272, "id": 272, "text": "एतन्मे संशयं कृष्ण छेत्तुमर्हस्यशेषतः।\n\nत्वदन्यः संशयस्यास्य छेत्ता न ह्युपपद्यते।।6.39।।\n ", "title": "Verse 272", "verse_number": 39, "verse_order": 272, "transliteration": "etan me sanśhayaṁ kṛiṣhṇa chhettum arhasyaśheṣhataḥ\ntvad-anyaḥ sanśhayasyāsya chhettā na hyupapadyate\n", "word_meanings": "etat—this; me—my; sanśhayam—doubt; kṛiṣhṇa—Krishna; chhettum—to dispel; arhasi—you can; aśheṣhataḥ—completely; tvat—than you; anyaḥ—other; sanśhayasya—of doubt; asya—this; chhettā—a dispeller; na—never; hi—certainly; upapadyate—is fit\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 273, "id": 273, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nपार्थ नैवेह नामुत्र विनाशस्तस्य विद्यते।\n\nनहि कल्याणकृत्कश्िचद्दुर्गतिं तात गच्छति।।6.40।।\n ", "title": "Verse 273", "verse_number": 40, "verse_order": 273, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\npārtha naiveha nāmutra vināśhas tasya vidyate\nna hi kalyāṇa-kṛit kaśhchid durgatiṁ tāta gachchhati\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; pārtha—Arjun, the son of Pritha; na eva—never; iha—in this world; na—never; amutra—in the next world; vināśhaḥ—destruction; tasya—his; vidyate—exists; na—never; hi—certainly; kalyāṇa-kṛit—one who strives for God-realization; kaśhchit—anyone; durgatim—evil destination; tāta—my friend; gachchhati—goes\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 274, "id": 274, "text": "प्राप्य पुण्यकृतां लोकानुषित्वा शाश्वतीः समाः।\n\nशुचीनां श्रीमतां गेहे योगभ्रष्टोऽभिजायते।।6.41।।\n ", "title": "Verse 274", "verse_number": 41, "verse_order": 274, "transliteration": "prāpya puṇya-kṛitāṁ lokān uṣhitvā śhāśhvatīḥ samāḥ\nśhuchīnāṁ śhrīmatāṁ gehe yoga-bhraṣhṭo’bhijāyate\n", "word_meanings": "prāpya—attain; puṇya-kṛitām—of the virtuous; lokān—abodes; uṣhitvā—after dwelling; śhāśhvatīḥ—many; samāḥ—ages; śhuchīnām—of the pious; śhrī-matām—of the prosperous; gehe—in the house; yoga-bhraṣhṭaḥ—the unsuccessful yogis; abhijāyate—take birth; \n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 275, "id": 275, "text": "अथवा योगिनामेव कुले भवति धीमताम्।\n\nएतद्धि दुर्लभतरं लोके जन्म यदीदृशम्।।6.42।।\n ", "title": "Verse 275", "verse_number": 42, "verse_order": 275, "transliteration": "atha vā yoginām eva kule bhavati dhīmatām\netad dhi durlabhataraṁ loke janma yad īdṛiśham\n", "word_meanings": "atha vā—else; yoginām—of those endowed with divine wisdom; eva—certainly; kule—in the family; bhavati—take birth; dhī-matām—of the wise; etat—this; hi—certainly; durlabha-taram—very rare; loke—in this world; janma—birth; yat—which; īdṛiśham—like this\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 276, "id": 276, "text": "तत्र तं बुद्धिसंयोगं लभते पौर्वदेहिकम्।\n\nयतते च ततो भूयः संसिद्धौ कुरुनन्दन।।6.43।।\n ", "title": "Verse 276", "verse_number": 43, "verse_order": 276, "transliteration": "tatra taṁ buddhi-sanyogaṁ labhate paurva-dehikam\nyatate cha tato bhūyaḥ sansiddhau kuru-nandana\n", "word_meanings": "tatra—there; tam—that; buddhi-sanyogam—reawaken their wisdom; labhate—obtains; paurva-dehikam—from the previous lives; yatate—strives; cha—and; tataḥ—thereafter; bhūyaḥ—again; sansiddhau—for perfection; kuru-nandana—Arjun, descendant of the Kurus\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 277, "id": 277, "text": "पूर्वाभ्यासेन तेनैव ह्रियते ह्यवशोऽपि सः।\n\nजिज्ञासुरपि योगस्य शब्दब्रह्मातिवर्तते।।6.44।।\n ", "title": "Verse 277", "verse_number": 44, "verse_order": 277, "transliteration": "pūrvābhyāsena tenaiva hriyate hyavaśho ’pi saḥ\njijñāsur api yogasya śhabda-brahmātivartate\n", "word_meanings": "pūrva—past; abhyāsena—discipline; tena—by that; eva—certainly; hriyate—is attracted; hi—surely; avaśhaḥ—helplessly; api—although; saḥ—that person; jijñāsuḥ—inquisitive; api—even; yogasya—about yog; śhabda-brahma—fruitive portion of the Vedas; ativartate—transcends\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 278, "id": 278, "text": "प्रयत्नाद्यतमानस्तु योगी संशुद्धकिल्बिषः।\n\nअनेकजन्मसंसिद्धस्ततो याति परां गतिम्।।6.45।।\n ", "title": "Verse 278", "verse_number": 45, "verse_order": 278, "transliteration": "prayatnād yatamānas tu yogī sanśhuddha-kilbiṣhaḥ\naneka-janma-sansiddhas tato yāti parāṁ gatim\n", "word_meanings": "prayatnāt—with great effort; yatamānaḥ—endeavoring; tu—and; yogī—a yogi; sanśhuddha—purified; kilbiṣhaḥ—from material desires; aneka—after many, many; janma—births; sansiddhaḥ—attain perfection; tataḥ—then; yāti—attains; parām—the highest; gatim—path\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 279, "id": 279, "text": "तपस्विभ्योऽधिको योगी ज्ञानिभ्योऽपि मतोऽधिकः।\n\nकर्मिभ्यश्चाधिको योगी तस्माद्योगी भवार्जुन।।6.46।।\n ", "title": "Verse 279", "verse_number": 46, "verse_order": 279, "transliteration": "tapasvibhyo ’dhiko yogī\njñānibhyo ’pi mato ’dhikaḥ\nkarmibhyaśh chādhiko yogī\ntasmād yogī bhavārjuna\n", "word_meanings": "tapasvibhyaḥ—than the ascetics; adhikaḥ—superior; yogī—a yogi; jñānibhyaḥ—than the persons of learning; api—even; mataḥ—considered; adhikaḥ—superior; karmibhyaḥ—than the ritualistic performers; cha—and; adhikaḥ—superior; yogī—a yogi; tasmāt—therefore; yogī—a yogi; bhava—just become; arjuna—Arjun\n" }, { "chapter_id": 6, "chapter_number": 6, "externalId": 280, "id": 280, "text": "योगिनामपि सर्वेषां मद्गतेनान्तरात्मना।\n\nश्रद्धावान्भजते यो मां स मे युक्ततमो मतः।।6.47।।\n ", "title": "Verse 280", "verse_number": 47, "verse_order": 280, "transliteration": "yoginām api sarveṣhāṁ mad-gatenāntar-ātmanā\nśhraddhāvān bhajate yo māṁ sa me yuktatamo mataḥ\n", "word_meanings": "yoginām—of all yogis; api—however; sarveṣhām—all types of; mat-gatena—absorbed in me (God); antaḥ—inner; ātmanā—with the mind; śhraddhā-vān—with great faith; bhajate—engage in devotion; yaḥ—who; mām—to me; saḥ—he; me—by me; yukta-tamaḥ—the highest yogi; mataḥ—is considered\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 281, "id": 281, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nमय्यासक्तमनाः पार्थ योगं युञ्जन्मदाश्रयः।\n\nअसंशयं समग्रं मां यथा ज्ञास्यसि तच्छृणु।।7.1।।\n ", "title": "Verse 281", "verse_number": 1, "verse_order": 281, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nmayyāsakta-manāḥ pārtha yogaṁ yuñjan mad-āśhrayaḥ\nasanśhayaṁ samagraṁ māṁ yathā jñāsyasi tach chhṛiṇu\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; mayi—to me; āsakta-manāḥ—with the mind attached; pārtha—Arjun, the son of Pritha; yogam—bhakti yog; yuñjan—practicing; mat-āśhrayaḥ—surrendering to me; asanśhayam—free from doubt; samagram—completely; mām—me; yathā—how; jñāsyasi—you shall know; tat—that; śhṛiṇu—listen\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 282, "id": 282, "text": "ज्ञानं तेऽहं सविज्ञानमिदं वक्ष्याम्यशेषतः।\n\nयज्ज्ञात्वा नेह भूयोऽन्यज्ज्ञातव्यमवशिष्यते।।7.2।।\n ", "title": "Verse 282", "verse_number": 2, "verse_order": 282, "transliteration": "jñānaṁ te ’haṁ sa-vijñānam idaṁ vakṣhyāmyaśheṣhataḥ\nyaj jñātvā neha bhūyo ’nyaj jñātavyam-avaśhiṣhyate\n", "word_meanings": "jñānam—knowledge; te—unto you; aham—I; sa—with; vijñānam—wisdom; idam—this; vakṣhyāmi—shall reveal; aśheṣhataḥ—in full; yat—which; jñātvā—having known; na—not; iha—in this world; bhūyaḥ—further; anyat—anything else; jñātavyam—to be known; avaśhiṣhyate—remains\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 283, "id": 283, "text": "मनुष्याणां सहस्रेषु कश्िचद्यतति सिद्धये।\n\nयततामपि सिद्धानां कश्िचन्मां वेत्ति तत्त्वतः।।7.3।।\n ", "title": "Verse 283", "verse_number": 3, "verse_order": 283, "transliteration": "manuṣhyāṇāṁ sahasreṣhu kaśhchid yatati siddhaye\nyatatām api siddhānāṁ kaśhchin māṁ vetti tattvataḥ\n", "word_meanings": "manuṣhyāṇām—of men; sahasreṣhu—out of many thousands; kaśhchit—someone; yatati—strives; siddhaye—for perfection; yatatām—of those who strive; api—even; siddhānām—of those who have achieved perfection; kaśhchit—someone; mām—me; vetti—knows; tattvataḥ—in truth\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 284, "id": 284, "text": "भूमिरापोऽनलो वायुः खं मनो बुद्धिरेव च।\n\nअहङ्कार इतीयं मे भिन्ना प्रकृतिरष्टधा।।7.4।।\n ", "title": "Verse 284", "verse_number": 4, "verse_order": 284, "transliteration": "bhūmir-āpo ’nalo vāyuḥ khaṁ mano buddhir eva cha\nahankāra itīyaṁ me bhinnā prakṛitir aṣhṭadhā\n", "word_meanings": "bhūmiḥ—earth; āpaḥ—water; analaḥ—fire; vāyuḥ—air; kham—space; manaḥ—mind; buddhiḥ—intellect; eva—certainly; cha—and; ahankāraḥ—ego; iti—thus; iyam—all these; me—my; bhinnā—divisions; prakṛitiḥ—material energy; aṣhṭadhā—eightfold\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 285, "id": 285, "text": "अपरेयमितस्त्वन्यां प्रकृतिं विद्धि मे पराम्।\n\nजीवभूतां महाबाहो ययेदं धार्यते जगत्।।7.5।।\n ", "title": "Verse 285", "verse_number": 5, "verse_order": 285, "transliteration": "apareyam itas tvanyāṁ prakṛitiṁ viddhi me parām\njīva-bhūtāṁ mahā-bāho yayedaṁ dhāryate jagat\n", "word_meanings": "aparā—inferior; iyam—this; itaḥ—besides this; tu—but; anyām—another; prakṛitim—energy; viddhi—know; me—my; parām—superior; jīva-bhūtām—living beings; mahā-bāho—mighty-armed one; yayā—by whom; idam—this; dhāryate—the basis; jagat—the material world\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 286, "id": 286, "text": "एतद्योनीनि भूतानि सर्वाणीत्युपधारय।\n\nअहं कृत्स्नस्य जगतः प्रभवः प्रलयस्तथा।।7.6।।\n ", "title": "Verse 286", "verse_number": 6, "verse_order": 286, "transliteration": "etad-yonīni bhūtāni sarvāṇītyupadhāraya\nahaṁ kṛitsnasya jagataḥ prabhavaḥ pralayas tathā\n", "word_meanings": "etat yonīni—these two (energies) are the source of; bhūtāni—living beings; sarvāṇi—all; iti—that; upadhāraya—know; aham—I; kṛitsnasya—entire; jagataḥ—creation; prabhavaḥ—the source; pralayaḥ—dissolution; tathā—and\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 287, "id": 287, "text": "मत्तः परतरं नान्यत्किञ्चिदस्ति धनञ्जय।\n\nमयि सर्वमिदं प्रोतं सूत्रे मणिगणा इव।।7.7।।\n ", "title": "Verse 287", "verse_number": 7, "verse_order": 287, "transliteration": "mattaḥ parataraṁ nānyat kiñchid asti dhanañjaya\nmayi sarvam idaṁ protaṁ sūtre maṇi-gaṇā iva\n", "word_meanings": "mattaḥ—than me; para-taram—superior; na—not; anyat kiñchit—anything else; asti—there is; dhanañjaya—Arjun, conqueror of wealth; mayi—in me; sarvam—all; idam—which we see; protam—is strung; sūtre—on a thread; maṇi-gaṇāḥ—beads; iva—like\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 288, "id": 288, "text": "रसोऽहमप्सु कौन्तेय प्रभास्मि शशिसूर्ययोः।\n\nप्रणवः सर्ववेदेषु शब्दः खे पौरुषं नृषु।।7.8।।\n ", "title": "Verse 288", "verse_number": 8, "verse_order": 288, "transliteration": "raso ’ham apsu kaunteya prabhāsmi śhaśhi-sūryayoḥ\npraṇavaḥ sarva-vedeṣhu śhabdaḥ khe pauruṣhaṁ nṛiṣhu\n", "word_meanings": "rasaḥ—taste; aham—I; apsu—in water; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; prabhā—the radiance; asmi—I am; śhaśhi-sūryayoḥ—of the moon and the sun; praṇavaḥ—the sacred syllable Om; sarva—in all; vedeṣhu—Vedas; śhabdaḥ—sound; khe—in ether; pauruṣham—ability; nṛiṣhu—in humans\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 289, "id": 289, "text": "पुण्यो गन्धः पृथिव्यां च तेजश्चास्मि विभावसौ।\n\nजीवनं सर्वभूतेषु तपश्चास्मि तपस्विषु।।7.9।।\n ", "title": "Verse 289", "verse_number": 9, "verse_order": 289, "transliteration": "puṇyo gandhaḥ pṛithivyāṁ cha tejaśh chāsmi vibhāvasau\njīvanaṁ sarva-bhūteṣhu tapaśh chāsmi tapasviṣhu\n", "word_meanings": "puṇyaḥ—pure; gandhaḥ—fragrance; pṛithivyām—of the earth; cha—and; tejaḥ—brilliance; cha—and; asmi—I am; vibhāvasau—in the fire; jīvanam—the life-force; sarva—in all; bhūteṣhu—beings; tapaḥ—penance; cha—and; asmi—I am; tapasviṣhu—of the ascetics\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 290, "id": 290, "text": "बीजं मां सर्वभूतानां विद्धि पार्थ सनातनम्।\n\nबुद्धिर्बुद्धिमतामस्मि तेजस्तेजस्विनामहम्।।7.10।।\n ", "title": "Verse 290", "verse_number": 10, "verse_order": 290, "transliteration": "bījaṁ māṁ sarva-bhūtānāṁ viddhi pārtha sanātanam\nbuddhir buddhimatām asmi tejas tejasvinām aham\n", "word_meanings": "bījam—the seed; mām—me; sarva-bhūtānām—of all beings; viddhi—know; pārtha—Arjun, the son of Pritha; sanātanam—the eternal; buddhiḥ—intellect; buddhi-matām—of the intelligent; asmi—(I) am; tejaḥ—splendor; tejasvinām—of the splendid; aham—I\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 291, "id": 291, "text": "बलं बलवतां चाहं कामरागविवर्जितम्।\n\nधर्माविरुद्धो भूतेषु कामोऽस्मि भरतर्षभ।।7.11।।\n ", "title": "Verse 291", "verse_number": 11, "verse_order": 291, "transliteration": "balaṁ balavatāṁ chāhaṁ kāma-rāga-vivarjitam\ndharmāviruddho bhūteṣhu kāmo ’smi bharatarṣhabha\n", "word_meanings": "balam—strength; bala-vatām—of the strong; cha—and; aham—I; kāma—desire; rāga—passion; vivarjitam—devoid of; dharma-aviruddhaḥ—not conflicting with dharma; bhūteṣhu—in all beings; kāmaḥ—sexual activity; asmi—(I) am; bharata-ṛiṣhabha—Arjun, the best of the Bharats\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 292, "id": 292, "text": "ये चैव सात्त्विका भावा राजसास्तामसाश्च ये।\n\nमत्त एवेति तान्विद्धि नत्वहं तेषु ते मयि।।7.12।।\n ", "title": "Verse 292", "verse_number": 12, "verse_order": 292, "transliteration": "ye chaiva sāttvikā bhāvā rājasās tāmasāśh cha ye\nmatta eveti tān viddhi na tvahaṁ teṣhu te mayi\n", "word_meanings": "ye—whatever; cha—and; eva—certainly; sāttvikāḥ—in the mode of goodness; bhāvāḥ—states of material existence; rājasāḥ—in the mode of passion; tāmasāḥ—in the mode of ignorance; cha—and; ye—whatever; mattaḥ—from me; eva—certainly; iti—thus; tān—those; viddhi—know; na—not; tu—but; aham—I; teṣhu—in them; te—they; mayi—in me\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 293, "id": 293, "text": "त्रिभिर्गुणमयैर्भावैरेभिः सर्वमिदं जगत्।\n\nमोहितं नाभिजानाति मामेभ्यः परमव्ययम्।।7.13।।\n ", "title": "Verse 293", "verse_number": 13, "verse_order": 293, "transliteration": "tribhir guṇa-mayair bhāvair ebhiḥ sarvam idaṁ jagat\nmohitaṁ nābhijānāti māmebhyaḥ param avyayam\n", "word_meanings": "tribhiḥ—by three; guṇa-mayaiḥ—consisting of the modes of material nature; bhāvaiḥ—states; ebhiḥ—all these; sarvam—whole; idam—this; jagat—universe; mohitam—deluded; na—not; abhijānāti—know; mām—me; ebhyaḥ—these; param—the supreme; avyayam—imperishable\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 294, "id": 294, "text": "दैवी ह्येषा गुणमयी मम माया दुरत्यया।\n\nमामेव ये प्रपद्यन्ते मायामेतां तरन्ति ते।।7.14।।\n ", "title": "Verse 294", "verse_number": 14, "verse_order": 294, "transliteration": "daivī hyeṣhā guṇa-mayī mama māyā duratyayā\nmām eva ye prapadyante māyām etāṁ taranti te\n", "word_meanings": "daivī—divine; hi—certainly; eṣhā—this; guṇa-mayī—consisting of the three modes of nature; mama—my; māyā—one of God’s energies. It that veils God’s true nature from souls who have not yet attained the eligibility for God-realization; duratyayā—very difficult to overcome; mām—unto me; eva—certainly; ye—who; prapadyante—surrender; māyām etām—this Maya; taranti—cross over; te—they\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 295, "id": 295, "text": "न मां दुष्कृतिनो मूढाः प्रपद्यन्ते नराधमाः।\n\nमाययापहृतज्ञाना आसुरं भावमाश्रिताः।।7.15।।\n ", "title": "Verse 295", "verse_number": 15, "verse_order": 295, "transliteration": "na māṁ duṣhkṛitino mūḍhāḥ prapadyante narādhamāḥ\nmāyayāpahṛita-jñānā āsuraṁ bhāvam āśhritāḥ\n", "word_meanings": "na—not; mām—unto me; duṣhkṛitinaḥ—the evil doers; mūḍhāḥ—the ignorant; prapadyante—surrender; nara-adhamāḥ—one who lazily follows one’s lower nature; māyayā—by God’s material energy; apahṛita jñānāḥ—those with deluded intellect; āsuram—demoniac; bhāvam—nature; āśhritāḥ—surrender\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 296, "id": 296, "text": "चतुर्विधा भजन्ते मां जनाः सुकृतिनोऽर्जुन।\n\nआर्तो जिज्ञासुरर्थार्थी ज्ञानी च भरतर्षभ।।7.16।।\n ", "title": "Verse 296", "verse_number": 16, "verse_order": 296, "transliteration": "chatur-vidhā bhajante māṁ janāḥ sukṛitino ’rjuna\nārto jijñāsur arthārthī jñānī cha bharatarṣhabha\n", "word_meanings": "chatuḥ-vidhāḥ—four kinds; bhajante—worship; mām—me; janāḥ—people; su-kṛitinaḥ—those who are pious; arjuna—Arjun; ārtaḥ—the distressed; jijñāsuḥ—the seekers of knowledge; artha-arthī—the seekers of material gain; jñānī—those who are situated in knowledge; cha—and; bharata-ṛiṣhabha—The best amongst the Bharatas, Arjun\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 297, "id": 297, "text": "तेषां ज्ञानी नित्ययुक्त एकभक्ितर्विशिष्यते।\n\nप्रियो हि ज्ञानिनोऽत्यर्थमहं स च मम प्रियः।।7.17।।\n ", "title": "Verse 297", "verse_number": 17, "verse_order": 297, "transliteration": "teṣhāṁ jñānī nitya-yukta eka-bhaktir viśhiṣhyate\npriyo hi jñānino ’tyartham ahaṁ sa cha mama priyaḥ\n", "word_meanings": "teṣhām—amongst these; jñānī—those who are situated in knowledge; nitya-yuktaḥ—ever steadfast; eka—exclusively; bhaktiḥ—devotion; viśhiṣhyate—highest; priyaḥ—very dear; hi—certainly; jñāninaḥ—to the person in knowledge; atyartham—highly; aham—I; saḥ—he; cha—and; mama—to me; priyaḥ—dear\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 298, "id": 298, "text": "उदाराः सर्व एवैते ज्ञानी त्वात्मैव मे मतम्।\n\nआस्थितः स हि युक्तात्मा मामेवानुत्तमां गतिम्।।7.18।।\n ", "title": "Verse 298", "verse_number": 18, "verse_order": 298, "transliteration": "udārāḥ sarva evaite jñānī tvātmaiva me matam\nāsthitaḥ sa hi yuktātmā mām evānuttamāṁ gatim\n", "word_meanings": "udārāḥ—noble; sarve—all; eva—indeed; ete—these; jñānī—those in knowledge; tu—but; ātmā eva—my very self; me—my; matam—opinion; āsthitaḥ—situated; saḥ—he; hi—certainly; yukta-ātmā—those who are united; mām—in me; eva—certainly; anuttamām—the supreme; gatim—goal\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 299, "id": 299, "text": "बहूनां जन्मनामन्ते ज्ञानवान्मां प्रपद्यते।\n\nवासुदेवः सर्वमिति स महात्मा सुदुर्लभः।।7.19।।\n ", "title": "Verse 299", "verse_number": 19, "verse_order": 299, "transliteration": "bahūnāṁ janmanām ante jñānavān māṁ prapadyate\nvāsudevaḥ sarvam iti sa mahātmā su-durlabhaḥ\n", "word_meanings": "bahūnām—many; janmanām—births; ante—after; jñāna-vān—one who is endowed with knowledge; mām—unto me; prapadyate—surrenders; vāsudevaḥ—Shree Krishna, the son of Vasudev; sarvam—all; iti—that; saḥ—that; mahā-ātmā—great soul; su-durlabhaḥ—very rare\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 300, "id": 300, "text": "कामैस्तैस्तैर्हृतज्ञानाः प्रपद्यन्तेऽन्यदेवताः।\n\nतं तं नियममास्थाय प्रकृत्या नियताः स्वया।।7.20।।\n ", "title": "Verse 300", "verse_number": 20, "verse_order": 300, "transliteration": "kāmais tais tair hṛita-jñānāḥ prapadyante ’nya-devatāḥ\ntaṁ taṁ niyamam āsthāya prakṛityā niyatāḥ svayā\n", "word_meanings": "kāmaiḥ—by material desires; taiḥ taiḥ—by various; hṛita-jñānāḥ—whose knowledge has been carried away; prapadyante—surrender; anya—to other; devatāḥ—celestial gods; tam tam—the various; niyamam—rules and regulations; āsthāya—following; prakṛityā—by nature; niyatāḥ—controlled; svayā—by their own\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 301, "id": 301, "text": "यो यो यां यां तनुं भक्तः श्रद्धयार्चितुमिच्छति।\n\nतस्य तस्याचलां श्रद्धां तामेव विदधाम्यहम्।।7.21।।\n ", "title": "Verse 301", "verse_number": 21, "verse_order": 301, "transliteration": "yo yo yāṁ yāṁ tanuṁ bhaktaḥ śhraddhayārchitum ichchhati\ntasya tasyāchalāṁ śhraddhāṁ tām eva vidadhāmyaham\n", "word_meanings": "yaḥ yaḥ—whoever; yām yām—whichever; tanum—form; bhaktaḥ—devotee; śhraddhayā—with faith; architum—to worship; ichchhati—desires; tasya tasya—to him; achalām—steady; śhraddhām—faith; tām—in that; eva—certainly; vidadhāmi—bestow; aham—I\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 302, "id": 302, "text": "स तया श्रद्धया युक्तस्तस्याराधनमीहते।\n\nलभते च ततः कामान्मयैव विहितान् हि तान्।।7.22।।\n ", "title": "Verse 302", "verse_number": 22, "verse_order": 302, "transliteration": "sa tayā śhraddhayā yuktas tasyārādhanam īhate\nlabhate cha tataḥ kāmān mayaiva vihitān hi tān\n", "word_meanings": "saḥ—he; tayā—with that; śhraddhayā—faith; yuktaḥ—endowed with; tasya—of that; ārādhanam—worship; īhate—tries to engange in; labhate—obtains; cha—and; tataḥ—from that; kāmān—desires; mayā—by me; eva—alone; vihitān—granted; hi—certainly; tān—those\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 303, "id": 303, "text": "अन्तवत्तु फलं तेषां तद्भवत्यल्पमेधसाम्।\n\nदेवान्देवयजो यान्ति मद्भक्ता यान्ति मामपि।।7.23।।\n ", "title": "Verse 303", "verse_number": 23, "verse_order": 303, "transliteration": "antavat tu phalaṁ teṣhāṁ tad bhavatyalpa-medhasām\ndevān deva-yajo yānti mad-bhaktā yānti mām api\n", "word_meanings": "anta-vat—perishable; tu—but; phalam—fruit; teṣhām—by them; tat—that; bhavati—is; alpa-medhasām—people of small understanding; devān—to the celestial gods; deva-yajaḥ—the worshipers of the celestial gods; yānti—go; mat—my; bhaktāḥ—devotees; yānti—go; mām—to me; api—whereas\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 304, "id": 304, "text": "अव्यक्तं व्यक्ितमापन्नं मन्यन्ते मामबुद्धयः।\n\nपरं भावमजानन्तो ममाव्ययमनुत्तमम्।।7.24।।\n ", "title": "Verse 304", "verse_number": 24, "verse_order": 304, "transliteration": "avyaktaṁ vyaktim āpannaṁ manyante mām abuddhayaḥ\nparaṁ bhāvam ajānanto mamāvyayam anuttamam\n", "word_meanings": "avyaktam—formless; vyaktim—possessing a personality; āpannam—to have assumed; manyante—think; mām—me; abuddhayaḥ—less intelligent; param—Supreme; bhāvam—nature; ajānantaḥ—not understanding; mama—my; avyayam—imperishable; anuttamam—excellent\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 305, "id": 305, "text": "नाहं प्रकाशः सर्वस्य योगमायासमावृतः।\n\nमूढोऽयं नाभिजानाति लोको मामजमव्ययम्।।7.25।।\n ", "title": "Verse 305", "verse_number": 25, "verse_order": 305, "transliteration": "nāhaṁ prakāśhaḥ sarvasya yoga-māyā-samāvṛitaḥ\nmūḍho ’yaṁ nābhijānāti loko mām ajam avyayam\n", "word_meanings": "na—not; aham—I; prakāśhaḥ—manifest; sarvasya—to everyone; yoga-māyā—God’s supreme (divine) energy; samāvṛitaḥ—veiled; mūḍhaḥ—deluded; ayam—these; na—not; abhijānāti—know; lokaḥ—persons; mām—me; ajam—unborn; avyayam—immutable\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 306, "id": 306, "text": "वेदाहं समतीतानि वर्तमानानि चार्जुन।\n\nभविष्याणि च भूतानि मां तु वेद न कश्चन।।7.26।।\n ", "title": "Verse 306", "verse_number": 26, "verse_order": 306, "transliteration": "vedāhaṁ samatītāni vartamānāni chārjuna\nbhaviṣhyāṇi cha bhūtāni māṁ tu veda na kaśhchana\n", "word_meanings": "veda—know; aham—I; samatītāni—the past; vartamānāni—the present; cha—and; arjuna—Arjun; bhaviṣhyāṇi—the future; cha—also; bhūtāni—all living beings; mām—me; tu—but; veda—knows; na kaśhchana—no one\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 307, "id": 307, "text": "इच्छाद्वेषसमुत्थेन द्वन्द्वमोहेन भारत।\n\nसर्वभूतानि संमोहं सर्गे यान्ति परन्तप।।7.27।।\n ", "title": "Verse 307", "verse_number": 27, "verse_order": 307, "transliteration": "ichchhā-dveṣha-samutthena dvandva-mohena bhārata\nsarva-bhūtāni sammohaṁ sarge yānti parantapa\n", "word_meanings": "ichchhā—desire; dveṣha—aversion; samutthena—arise from; dvandva—of duality; mohena—from the illusion; bhārata—Arjun, descendant of Bharat; sarva—all; bhūtāni—living beings; sammoham—into delusion; sarge—since birth; yānti—enter; parantapa—Arjun, conqueror of enemies\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 308, "id": 308, "text": "येषां त्वन्तगतं पापं जनानां पुण्यकर्मणाम्।\n\nते द्वन्द्वमोहनिर्मुक्ता भजन्ते मां दृढव्रताः।।7.28।।\n ", "title": "Verse 308", "verse_number": 28, "verse_order": 308, "transliteration": "yeṣhāṁ tvanta-gataṁ pāpaṁ janānāṁ puṇya-karmaṇām\nte dvandva-moha-nirmuktā bhajante māṁ dṛiḍha-vratāḥ\n", "word_meanings": "yeṣhām—whose; tu—but; anta-gatam—completely destroyed; pāpam—sins; janānām—of persons; puṇya—pious; karmaṇām—activities; te—they; dvandva—of dualities; moha—illusion; nirmuktāḥ—free from; bhajante—worship;mām; dṛiḍha-vratāḥ—with determination\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 309, "id": 309, "text": "जरामरणमोक्षाय मामाश्रित्य यतन्ति ये।\n\nते ब्रह्म तद्विदुः कृत्स्नमध्यात्मं कर्म चाखिलम्।।7.29।।\n ", "title": "Verse 309", "verse_number": 29, "verse_order": 309, "transliteration": "jarā-maraṇa-mokṣhāya mām āśhritya yatanti ye\nte brahma tadviduḥ kṛitsnam adhyātmaṁ karma chākhilam\n", "word_meanings": "jarā—from old age; maraṇa—and death; mokṣhāya—for liberation; mām—me; āśhritya—take shelter in; yatanti—strive; ye—who; te—they; brahma—Brahman; tat—that; viduḥ—know; kṛitsnam—everything; adhyātmam—the individual self; karma—karmic action; cha—and; akhilam—entire\n" }, { "chapter_id": 7, "chapter_number": 7, "externalId": 310, "id": 310, "text": "साधिभूताधिदैवं मां साधियज्ञं च ये विदुः।\n\nप्रयाणकालेऽपि च मां ते विदुर्युक्तचेतसः।।7.30।।\n ", "title": "Verse 310", "verse_number": 30, "verse_order": 310, "transliteration": "sādhibhūtādhidaivaṁ māṁ sādhiyajñaṁ cha ye viduḥ\nprayāṇa-kāle ’pi cha māṁ te vidur yukta-chetasaḥ\n", "word_meanings": "sa-adhibhūta—governing principle of the field of matter; adhidaivam—governing principle of the celestial gods; mām—me; sa-adhiyajñam—governing principle of the Lord all sacrificial performances; cha—and; ye—who; viduḥ—know; prayāṇa—of death; kāle—at the time; api—even; cha—and; mām—me; te—they; viduḥ—know; yukta-chetasaḥ—in full consciousness of me\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 311, "id": 311, "text": "अर्जुन उवाच\n\nकिं तद्ब्रह्म किमध्यात्मं किं कर्म पुरुषोत्तम।\n\nअधिभूतं च किं प्रोक्तमधिदैवं किमुच्यते।।8.1।।\n ", "title": "Verse 311", "verse_number": 1, "verse_order": 311, "transliteration": "arjuna uvācha\nkiṁ tad brahma kim adhyātmaṁ kiṁ karma puruṣhottama\nadhibhūtaṁ cha kiṁ proktam adhidaivaṁ kim uchyate\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; kim—what; tat—that; brahma—Brahman; kim—what; adhyātmam—the individual soul; kim—what; karma—the principle of karma; puruṣha-uttama—Shree Krishna, the Supreme Divine Personality; adhibhūtam—the material manifestation; cha—and; kim—what; proktam—is called; adhidaivam—the Lord of the celestial gods; kim—what; uchyate—is called; \n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 312, "id": 312, "text": "अधियज्ञः कथं कोऽत्र देहेऽस्मिन्मधुसूदन।\n\nप्रयाणकाले च कथं ज्ञेयोऽसि नियतात्मभिः।।8.2।।\n ", "title": "Verse 312", "verse_number": 2, "verse_order": 312, "transliteration": "adhiyajñaḥ kathaṁ ko ’tra dehe ’smin madhusūdana\nprayāṇa-kāle cha kathaṁ jñeyo ’si niyatātmabhiḥ\n", "word_meanings": "adhiyajñaḥ—the Lord all sacrificial performances; katham—how; kaḥ—who; atra—here; dehe—in body; asmin—this; madhusūdana—Shree Krishna, the killer of the demon named Madhu; prayāṇa-kāle—at the time of death; cha—and; katham—how; jñeyaḥ—to be known; asi—are (you); niyata-ātmabhiḥ—by those of steadfast mind\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 313, "id": 313, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nअक्षरं ब्रह्म परमं स्वभावोऽध्यात्ममुच्यते।\n\nभूतभावोद्भवकरो विसर्गः कर्मसंज्ञितः।।8.3।।\n ", "title": "Verse 313", "verse_number": 3, "verse_order": 313, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nakṣharaṁ brahma paramaṁ svabhāvo ’dhyātmam uchyate\nbhūta-bhāvodbhava-karo visargaḥ karma-sanjñitaḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord said; akṣharam—indestructible; brahma—Brahman; paramam—the Supreme; svabhāvaḥ—nature; adhyātmam—one’s own self; uchyate—is called; bhūta-bhāva-udbhava-karaḥ—Actions pertaining to the material personality of living beings, and its development; visargaḥ—creation; karma—fruitive activities; sanjñitaḥ—are called\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 314, "id": 314, "text": "अधिभूतं क्षरो भावः पुरुषश्चाधिदैवतम्।\n\nअधियज्ञोऽहमेवात्र देहे देहभृतां वर।।8.4।।\n ", "title": "Verse 314", "verse_number": 4, "verse_order": 314, "transliteration": "adhibhūtaṁ kṣharo bhāvaḥ puruṣhaśh chādhidaivatam\nadhiyajño ’ham evātra dehe deha-bhṛitāṁ vara\n", "word_meanings": "adhibhūtam—the ever changing physical manifestation; kṣharaḥ—perishable; bhāvaḥ—nature; puruṣhaḥ—the cosmic personality of God, encompassing the material creation; cha—and; adhidaivatam—the Lord of the celestial gods; adhiyajñaḥ—the Lord of all sacrifices; aham—I; eva—certainly; atra—here; dehe—in the body; deha-bhṛitām—of the embodied; vara—O best\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 315, "id": 315, "text": "अन्तकाले च मामेव स्मरन्मुक्त्वा कलेवरम्।\n\nयः प्रयाति स मद्भावं याति नास्त्यत्र संशयः।।8.5।।\n ", "title": "Verse 315", "verse_number": 5, "verse_order": 315, "transliteration": "anta-kāle cha mām eva smaran muktvā kalevaram\nyaḥ prayāti sa mad-bhāvaṁ yāti nāstyatra sanśhayaḥ\n", "word_meanings": "anta-kāle—at the time of death; cha—and; mām—me; eva—alone; smaran—remembering; muktvā—relinquish; kalevaram—the body; yaḥ—who; prayāti—goes; saḥ—he; mat-bhāvam—Godlike nature; yāti—achieves; na—no; asti—there is; atra—here; sanśhayaḥ—doubt\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 316, "id": 316, "text": "यं यं वापि स्मरन्भावं त्यजत्यन्ते कलेवरम्।\n\nतं तमेवैति कौन्तेय सदा तद्भावभावितः।।8.6।।\n ", "title": "Verse 316", "verse_number": 6, "verse_order": 316, "transliteration": "yaṁ yaṁ vāpi smaran bhāvaṁ tyajatyante kalevaram\ntaṁ tam evaiti kaunteya sadā tad-bhāva-bhāvitaḥ\n", "word_meanings": "yam yam—whatever; vā—or; api—even; smaran—remembering; bhāvam—remembrance; tyajati—gives up; ante—in the end; kalevaram—the body; tam—to that; tam—to that; eva—certainly; eti—gets; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; sadā—always; tat—that; bhāva-bhāvitaḥ—absorbed in contemplation\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 317, "id": 317, "text": "तस्मात्सर्वेषु कालेषु मामनुस्मर युध्य च।\n\nमय्यर्पितमनोबुद्धिर्मामेवैष्यस्यसंशयम्।।8.7।।\n ", "title": "Verse 317", "verse_number": 7, "verse_order": 317, "transliteration": "tasmāt sarveṣhu kāleṣhu mām anusmara yudhya cha\nmayyarpita-mano-buddhir mām evaiṣhyasyasanśhayam\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; sarveṣhu—in all; kāleṣhu—times; mām—me; anusmara—remember; yudhya—fight; cha—and; mayi—to me; arpita—surrender; manaḥ—mind; buddhiḥ—intellect; mām—to me; eva—surely; eṣhyasi—you shall attain; asanśhayaḥ—without a doubt\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 318, "id": 318, "text": "अभ्यासयोगयुक्तेन चेतसा नान्यगामिना।\n\nपरमं पुरुषं दिव्यं याति पार्थानुचिन्तयन्।।8.8।।\n ", "title": "Verse 318", "verse_number": 8, "verse_order": 318, "transliteration": "abhyāsa-yoga-yuktena chetasā nānya-gāminā\nparamaṁ puruṣhaṁ divyaṁ yāti pārthānuchintayan\n", "word_meanings": "abhyāsa-yoga—by practice of yog; yuktena—being constantly engaged in remembrance; chetasā—by the mind; na anya-gāminā—without deviating; paramam puruṣham—the Supreme Divine Personality; divyam—divine; yāti—one attains; pārtha—Arjun, the son of Pritha; anuchintayan—constant remembrance\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 319, "id": 319, "text": "कविं पुराणमनुशासितार\n\nमणोरणीयांसमनुस्मरेद्यः।\n\nसर्वस्य धातारमचिन्त्यरूप\n\nमादित्यवर्णं तमसः परस्तात्।।8.9।।\n ", "title": "Verse 319", "verse_number": 9, "verse_order": 319, "transliteration": "kaviṁ purāṇam anuśhāsitāram\naṇor aṇīyānsam anusmared yaḥ\nsarvasya dhātāram achintya-rūpam\nāditya-varṇaṁ tamasaḥ parastāt\n", "word_meanings": "kavim—poet; purāṇam—ancient; anuśhāsitāram—the controller; aṇoḥ—than the atom; aṇīyānsam—smaller; anusmaret—always remembers; yaḥ—who; sarvasya—of everything; dhātāram—the support; achintya—inconceivable; rūpam—divine form; āditya-varṇam—effulgent like the sun; tamasaḥ—to the darkness of ignorance; parastāt—beyond;\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 320, "id": 320, "text": "प्रयाणकाले मनसाऽचलेन\n\nभक्त्या युक्तो योगबलेन चैव।\n\nभ्रुवोर्मध्ये प्राणमावेश्य सम्यक्\n\nस तं परं पुरुषमुपैति दिव्यम्।।8.10।।\n ", "title": "Verse 320", "verse_number": 10, "verse_order": 320, "transliteration": "prayāṇa-kāle manasāchalena\nbhaktyā yukto yoga-balena chaiva\nbhruvor madhye prāṇam āveśhya samyak\nsa taṁ paraṁ puruṣham upaiti divyam\n", "word_meanings": "prayāṇa-kāle—at the time of death; manasā—mind; achalena—steadily; bhaktyā—remembering with great devotion; yuktaḥ—united; yoga-balena—through the power of yog; cha—and; eva—certainly; bhruvoḥ—the two eyebrows; madhye—between; prāṇam—life airs; āveśhya—fixing; samyak—completely; saḥ—he; tam—him; param puruṣham—the Supreme Divine Lord; upaiti—attains; divyam—divine\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 321, "id": 321, "text": "यदक्षरं वेदविदो वदन्ति\n\nविशन्ति यद्यतयो वीतरागाः।\n\nयदिच्छन्तो ब्रह्मचर्यं चरन्ति\n\nतत्ते पदं संग्रहेण प्रवक्ष्ये।।8.11।।\n ", "title": "Verse 321", "verse_number": 11, "verse_order": 321, "transliteration": "yad akṣharaṁ veda-vido vadanti\nviśhanti yad yatayo vīta-rāgāḥ\nyad ichchhanto brahmacharyaṁ charanti\ntat te padaṁ saṅgraheṇa pravakṣhye\n", "word_meanings": "yat—which; akṣharam—Imperishable; veda-vidaḥ—scholars of the Vedas; vadanti—describe; viśhanti—enter; yat—which; yatayaḥ—great ascetics; vīta-rāgāḥ—free from attachment; yat—which; ichchhantaḥ—desiring; brahmacharyam—celibacy; charanti—practice; tat—that; te—to you; padam—goal; saṅgraheṇa—briefly; pravakṣhye—I shall explain\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 322, "id": 322, "text": "सर्वद्वाराणि संयम्य मनो हृदि निरुध्य च।\n\nमूर्ध्न्याधायात्मनः प्राणमास्थितो योगधारणाम्।।8.12।।\n ", "title": "Verse 322", "verse_number": 12, "verse_order": 322, "transliteration": "sarva-dvārāṇi sanyamya mano hṛidi nirudhya cha\nmūrdhnyādhāyātmanaḥ prāṇam āsthito yoga-dhāraṇām\n", "word_meanings": "sarva-dvārāṇi—all gates; sanyamya—restraining; manaḥ—the mind; hṛidi—in the heart region; nirudhya—confining; cha—and; mūrdhni—in the head; ādhāya—establish; ātmanaḥ—of the self; prāṇam—the life breath; āsthitaḥ—situated (in); yoga-dhāraṇām—the yogic concentration\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 323, "id": 323, "text": "ओमित्येकाक्षरं ब्रह्म व्याहरन्मामनुस्मरन्।\n\nयः प्रयाति त्यजन्देहं स याति परमां गतिम्।।8.13।।\n ", "title": "Verse 323", "verse_number": 13, "verse_order": 323, "transliteration": "oṁ ityekākṣharaṁ brahma vyāharan mām anusmaran\nyaḥ prayāti tyajan dehaṁ sa yāti paramāṁ gatim\n", "word_meanings": "om—sacred syllable representing the formless aspect of God; iti—thus; eka-akṣharam—one syllabled; brahma—the Absolute Truth; vyāharan—chanting; mām—me (Shree Krishna); anusmaran—remembering; yaḥ—who; prayāti—departs; tyajan—quitting; deham—the body; saḥ—he; yāti—attains; paramām—the supreme; gatim—goal\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 324, "id": 324, "text": "अनन्यचेताः सततं यो मां स्मरति नित्यशः।\n\nतस्याहं सुलभः पार्थ नित्ययुक्तस्य योगिनः।।8.14।।\n ", "title": "Verse 324", "verse_number": 14, "verse_order": 324, "transliteration": "ananya-chetāḥ satataṁ yo māṁ smarati nityaśhaḥ\ntasyāhaṁ sulabhaḥ pārtha nitya-yuktasya yoginaḥ\n", "word_meanings": "ananya-chetāḥ—without deviation of the mind; satatam—always; yaḥ—who; mām—me; smarati—remembers; nityaśhaḥ—regularly; tasya—to him; aham—I; su-labhaḥ—easily attainable; pārtha—Arjun, the son of Pritha; nitya—constantly; yuktasya—engaged; yoginaḥ—of the yogis\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 325, "id": 325, "text": "मामुपेत्य पुनर्जन्म दुःखालयमशाश्वतम्।\n\nनाप्नुवन्ति महात्मानः संसिद्धिं परमां गताः।।8.15।।\n ", "title": "Verse 325", "verse_number": 15, "verse_order": 325, "transliteration": "mām upetya punar janma duḥkhālayam aśhāśhvatam\nnāpnuvanti mahātmānaḥ sansiddhiṁ paramāṁ gatāḥ\n", "word_meanings": "mām—me; upetya—having attained; punaḥ—again; janma—birth; duḥkha-ālayam—place full of miseries; aśhāśhvatam—temporary; na—never; āpnuvanti—attain; mahā-ātmānaḥ—the great souls; sansiddhim—perfection; paramām—highest; gatāḥ—having achieved\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 326, "id": 326, "text": "आब्रह्मभुवनाल्लोकाः पुनरावर्तिनोऽर्जुन।\n\nमामुपेत्य तु कौन्तेय पुनर्जन्म न विद्यते।।8.16।।\n ", "title": "Verse 326", "verse_number": 16, "verse_order": 326, "transliteration": "ā-brahma-bhuvanāl lokāḥ punar āvartino ’rjuna\nmām upetya tu kaunteya punar janma na vidyate\n", "word_meanings": "ā-brahma-bhuvanāt—up to the abode of Brahma; lokāḥ—worlds; punaḥ āvartinaḥ—subject to rebirth; arjuna—Arjun; mām—mine; upetya—having attained; tu—but; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; punaḥ janma—rebirth; na—never; vidyate—is\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 327, "id": 327, "text": "सहस्रयुगपर्यन्तमहर्यद्ब्रह्मणो विदुः।\n\nरात्रिं युगसहस्रान्तां तेऽहोरात्रविदो जनाः।।8.17।।\n ", "title": "Verse 327", "verse_number": 17, "verse_order": 327, "transliteration": "sahasra-yuga-paryantam ahar yad brahmaṇo viduḥ\nrātriṁ yuga-sahasrāntāṁ te ’ho-rātra-vido janāḥ\n", "word_meanings": "sahasra—one thousand; yuga—age; paryantam—until; ahaḥ—one day; yat—which; brahmaṇaḥ—of Brahma; viduḥ—know; rātrim—night; yuga-sahasra-antām—lasts one thousand yugas; te—they; ahaḥ-rātra-vidaḥ—those who know his day and night; janāḥ—people\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 328, "id": 328, "text": "अव्यक्ताद्व्यक्तयः सर्वाः प्रभवन्त्यहरागमे।\n\nरात्र्यागमे प्रलीयन्ते तत्रैवाव्यक्तसंज्ञके।।8.18।।\n ", "title": "Verse 328", "verse_number": 18, "verse_order": 328, "transliteration": "avyaktād vyaktayaḥ sarvāḥ prabhavantyahar-āgame\nrātryāgame pralīyante tatraivāvyakta-sanjñake\n", "word_meanings": "avyaktāt—from the unmanifested; vyaktayaḥ—the manifested; sarvāḥ—all; prabhavanti—emanate; ahaḥ-āgame—at the advent of Brahma’s day; rātri-āgame—at the fall of Brahma’s night; pralīyante—they dissolve; tatra—into that; eva—certainly; avyakta-sanjñake—in that which is called the unmanifest\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 329, "id": 329, "text": "भूतग्रामः स एवायं भूत्वा भूत्वा प्रलीयते।\n\nरात्र्यागमेऽवशः पार्थ प्रभवत्यहरागमे।।8.19।।\n ", "title": "Verse 329", "verse_number": 19, "verse_order": 329, "transliteration": "bhūta-grāmaḥ sa evāyaṁ bhūtvā bhūtvā pralīyate\nrātryāgame ’vaśhaḥ pārtha prabhavatyahar-āgame\n", "word_meanings": "bhūta-grāmaḥ—the multitude of beings; saḥ—these; eva—certainly; ayam—this; bhūtvā bhūtvā—repeatedly taking birth; pralīyate—dissolves; rātri-āgame—with the advent of night; avaśhaḥ—helpless; pārtha—Arjun, the son of Pritha; prabhavati—become manifest; ahaḥ-āgame—with the advent of day\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 330, "id": 330, "text": "परस्तस्मात्तु भावोऽन्योऽव्यक्तोऽव्यक्तात्सनातनः।\n\nयः स सर्वेषु भूतेषु नश्यत्सु न विनश्यति।।8.20।।\n ", "title": "Verse 330", "verse_number": 20, "verse_order": 330, "transliteration": "paras tasmāt tu bhāvo ’nyo ’vyakto ’vyaktāt sanātanaḥ\nyaḥ sa sarveṣhu bhūteṣhu naśhyatsu na vinaśhyati\n", "word_meanings": "paraḥ—transcendental; tasmāt—than that; tu—but; bhāvaḥ—creation; anyaḥ—another; avyaktaḥ—unmanifest; avyaktāt—to the unmanifest; sanātanaḥ—eternal; yaḥ—who; saḥ—that; sarveṣhu—all; bhūteṣhu—in beings; naśhyatsu—cease to exist; na—never; vinaśhyati—is annihilated\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 331, "id": 331, "text": "अव्यक्तोऽक्षर इत्युक्तस्तमाहुः परमां गतिम्।\n\nयं प्राप्य न निवर्तन्ते तद्धाम परमं मम।।8.21।।\n ", "title": "Verse 331", "verse_number": 21, "verse_order": 331, "transliteration": "avyakto ’kṣhara ityuktas tam āhuḥ paramāṁ gatim\nyaṁ prāpya na nivartante tad dhāma paramaṁ mama\n", "word_meanings": "avyaktaḥ—unmanifest; akṣharaḥ—imperishable; iti—thus; uktaḥ—is said; tam—that; āhuḥ—is called; paramām—the supreme; gatim—destination; yam—which; prāpya—having reached; na—never; nivartante—come back; tat—that; dhāma—abode; paramam—the supreme; mama—my\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 332, "id": 332, "text": "पुरुषः स परः पार्थ भक्त्या लभ्यस्त्वनन्यया।\n\nयस्यान्तःस्थानि भूतानि येन सर्वमिदं ततम्।।8.22।।\n ", "title": "Verse 332", "verse_number": 22, "verse_order": 332, "transliteration": "puruṣhaḥ sa paraḥ pārtha bhaktyā labhyas tvananyayā\nyasyāntaḥ-sthāni bhūtāni yena sarvam idaṁ tatam\n", "word_meanings": "puruṣhaḥ—the Supreme Divine Personality; saḥ—he; paraḥ—greatest; pārtha—Arjun, the son of Pritha; bhaktyā—through devotion; labhyaḥ—is attainable; tu—indeed; ananyayā—without another; yasya—of whom; antaḥ-sthāni—situated within; bhūtāni—beings; yena—by whom; sarvam—all; idam—this; tatam—is pervaded\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 333, "id": 333, "text": "यत्र काले त्वनावृत्तिमावृत्तिं चैव योगिनः।\n\nप्रयाता यान्ति तं कालं वक्ष्यामि भरतर्षभ।।8.23।।\n ", "title": "Verse 333", "verse_number": 23, "verse_order": 333, "transliteration": "yatra kāle tvanāvṛittim āvṛittiṁ chaiva yoginaḥ\nprayātā yānti taṁ kālaṁ vakṣhyāmi bharatarṣhabha\n", "word_meanings": "yatra—where; kāle—time; tu—certainly; anāvṛittim—no return; āvṛittim—return; cha—and; eva—certainly; yoginaḥ—a yogi; prayātāḥ—having departed; yānti—attain; tam—that; kālam—time; vakṣhyāmi—I shall describe; bharata-ṛiṣhabha—Arjun, the best of the Bharatas;\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 334, "id": 334, "text": "अग्निर्ज्योतिरहः शुक्लः षण्मासा उत्तरायणम्।\n\nतत्र प्रयाता गच्छन्ति ब्रह्म ब्रह्मविदो जनाः।।8.24।।\n ", "title": "Verse 334", "verse_number": 24, "verse_order": 334, "transliteration": "agnir jyotir ahaḥ śhuklaḥ ṣhaṇ-māsā uttarāyaṇam\ntatra prayātā gachchhanti brahma brahma-vido janāḥ\n", "word_meanings": "agniḥ—fire; jyotiḥ—light; ahaḥ—day; śhuklaḥ—the bright fortnight of the moon; ṣhaṭ-māsāḥ—six months; uttara-ayanam—the sun’s northern course; tatra—there; prayātāḥ—departed; gachchhanti—go; brahma—Brahman; brahma-vidaḥ—those who know the Brahman; janāḥ—persons;\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 335, "id": 335, "text": "धूमो रात्रिस्तथा कृष्णः षण्मासा दक्षिणायनम्।\n\nतत्र चान्द्रमसं ज्योतिर्योगी प्राप्य निवर्तते।।8.25।।\n ", "title": "Verse 335", "verse_number": 25, "verse_order": 335, "transliteration": "dhūmo rātris tathā kṛiṣhṇaḥ ṣhaṇ-māsā dakṣhiṇāyanam\ntatra chāndramasaṁ jyotir yogī prāpya nivartate\n", "word_meanings": "dhūmaḥ—smoke; rātriḥ—night; tathā—and; kṛiṣhṇaḥ—the dark fortnight of the moon; ṣhaṭ-māsāḥ—six months; dakṣhiṇa-ayanam—the sun’s southern course; tatra—there; chāndra-masam—lunar; jyotiḥ—light; yogī—a yogi; prāpya—attain; nivartate—comes back;\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 336, "id": 336, "text": "शुक्लकृष्णे गती ह्येते जगतः शाश्वते मते।\n\nएकया यात्यनावृत्तिमन्ययाऽऽवर्तते पुनः।।8.26।।\n ", "title": "Verse 336", "verse_number": 26, "verse_order": 336, "transliteration": "śhukla-kṛiṣhṇe gatī hyete jagataḥ śhāśhvate mate\nekayā yātyanāvṛittim anyayāvartate punaḥ\n", "word_meanings": "śhukla—bright; kṛiṣhṇe—dark; gatī—paths; hi—certainly; ete—these; jagataḥ—of the material world; śhāśhvate—eternal; mate—opinion; ekayā—by one; yāti—goes; anāvṛittim—to non return; anyayā—by the other; āvartate—comes back; punaḥ—again\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 337, "id": 337, "text": "नैते सृती पार्थ जानन्योगी मुह्यति कश्चन।\n\nतस्मात्सर्वेषु कालेषु योगयुक्तो भवार्जुन।।8.27।।\n ", "title": "Verse 337", "verse_number": 27, "verse_order": 337, "transliteration": "naite sṛitī pārtha jānan yogī muhyati kaśhchana\ntasmāt sarveṣhu kāleṣhu yoga-yukto bhavārjuna\n", "word_meanings": "na—never; ete—these two; sṛitī—paths; pārtha—Arjun, the son of Pritha; jānan—knowing; yogī—a yogi; muhyati—bewildered; kaśhchana—any; tasmāt—therefore; sarveṣhu kāleṣhu—always; yoga-yuktaḥ—situated in Yog; bhava—be; arjuna—Arjun\n" }, { "chapter_id": 8, "chapter_number": 8, "externalId": 338, "id": 338, "text": "वेदेषु यज्ञेषु तपःसु चैव\n\nदानेषु यत्पुण्यफलं प्रदिष्टम्।\n\nअत्येति तत्सर्वमिदं विदित्वा\n\nयोगी परं स्थानमुपैति चाद्यम्।।8.28।।\n ", "title": "Verse 338", "verse_number": 28, "verse_order": 338, "transliteration": "vedeṣhu yajñeṣhu tapaḥsu chaiva\ndāneṣhu yat puṇya-phalaṁ pradiṣhṭam\natyeti tat sarvam idaṁ viditvā\nyogī paraṁ sthānam upaiti chādyam\n", "word_meanings": "vedeṣhu—in the study of the Vedas; yajñeṣhu—in performance of sacrifices; tapaḥsu—in austerities; cha—and; eva—certainly; dāneṣhu—in giving charities; yat—which; puṇya-phalam—fruit of merit; pradiṣhṭam—is gained; atyeti—surpasses; tat sarvam—all; idam—this; viditvā—having known; yogī—a yogi; param—Supreme; sthānam—Abode; upaiti—achieves; cha—and; ādyam—original\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 339, "id": 339, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nइदं तु ते गुह्यतमं प्रवक्ष्याम्यनसूयवे।\n\nज्ञानं विज्ञानसहितं यज्ज्ञात्वा मोक्ष्यसेऽशुभात्।।9.1।।\n ", "title": "Verse 339", "verse_number": 1, "verse_order": 339, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nidaṁ tu te guhyatamaṁ pravakṣhyāmyanasūyave\njñānaṁ vijñāna-sahitaṁ yaj jñātvā mokṣhyase ’śhubhāt\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; idam—this; tu—but; te—to you; guhya-tamam—the most confidential; pravakṣhyāmi—I shall impart; anasūyave—nonenvious; jñānam—knowledge; vijñāna—realized knowledge; sahitam—with; yat—which; jñātvā—knowing; mokṣhyase—you will be released; aśhubhāt—miseries of material existence\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 340, "id": 340, "text": "राजविद्या राजगुह्यं पवित्रमिदमुत्तमम्।\n\nप्रत्यक्षावगमं धर्म्यं सुसुखं कर्तुमव्ययम्।।9.2।।\n ", "title": "Verse 340", "verse_number": 2, "verse_order": 340, "transliteration": "rāja-vidyā rāja-guhyaṁ pavitram idam uttamam\npratyakṣhāvagamaṁ dharmyaṁ su-sukhaṁ kartum avyayam\n", "word_meanings": "rāja-vidyā—the king of sciences; rāja-guhyam—the most profound secret; pavitram—pure; idam—this; uttamam—highest; pratyakṣha—directly perceptible; avagamam—directly realizable; dharmyam—virtuous; su-sukham—easy; kartum—to practice; avyayam—everlasting\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 341, "id": 341, "text": "अश्रद्दधानाः पुरुषा धर्मस्यास्य परन्तप।\n\nअप्राप्य मां निवर्तन्ते मृत्युसंसारवर्त्मनि।।9.3।।\n ", "title": "Verse 341", "verse_number": 3, "verse_order": 341, "transliteration": "aśhraddadhānāḥ puruṣhā dharmasyāsya parantapa\naprāpya māṁ nivartante mṛityu-samsāra-vartmani\n", "word_meanings": "aśhraddadhānāḥ—people without faith; puruṣhāḥ—(such) persons; dharmasya—of dharma; asya—this; parantapa—Arjun, conqueror the enemies; aprāpya—without attaining; mām—me; nivartante—come back; mṛityu—death; samsāra—material existence; vartmani—in the path\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 342, "id": 342, "text": "मया ततमिदं सर्वं जगदव्यक्तमूर्तिना।\n\nमत्स्थानि सर्वभूतानि न चाहं तेष्ववस्थितः।।9.4।।\n ", "title": "Verse 342", "verse_number": 4, "verse_order": 342, "transliteration": "mayā tatam idaṁ sarvaṁ jagad avyakta-mūrtinā\nmat-sthāni sarva-bhūtāni na chāhaṁ teṣhvavasthitaḥ\n", "word_meanings": "mayā—by me; tatam—pervaded; idam—this; sarvam—entire; jagat—cosmic manifestation; avyakta-mūrtinā—the unmanifested form; mat-sthāni—in me; sarva-bhūtāni—all living beings; na—not; cha—and; aham—I; teṣhu—in them; avasthitaḥ—dwell\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 343, "id": 343, "text": "न च मत्स्थानि भूतानि पश्य मे योगमैश्वरम्।\n\nभूतभृन्न च भूतस्थो ममात्मा भूतभावनः।।9.5।।\n ", "title": "Verse 343", "verse_number": 5, "verse_order": 343, "transliteration": "na cha mat-sthāni bhūtāni paśhya me yogam aiśhwaram\nbhūta-bhṛin na cha bhūta-stho mamātmā bhūta-bhāvanaḥ\n", "word_meanings": "na—never; cha—and; mat-sthāni—abide in me; bhūtāni—all living beings; paśhya—behold; me—my; yogam aiśhwaram—divine energy; bhūta-bhṛit—the sustainer of all living beings; na—never; cha—yet; bhūta-sthaḥ—dwelling in; mama—my; ātmā—self; bhūta-bhāvanaḥ—the creator of all beings\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 344, "id": 344, "text": "यथाऽऽकाशस्थितो नित्यं वायुः सर्वत्रगो महान्।\n\nतथा सर्वाणि भूतानि मत्स्थानीत्युपधारय।।9.6।।\n ", "title": "Verse 344", "verse_number": 6, "verse_order": 344, "transliteration": "yathākāśha-sthito nityaṁ vāyuḥ sarvatra-go mahān\ntathā sarvāṇi bhūtāni mat-sthānītyupadhāraya\n", "word_meanings": "yathā—as; ākāśha-sthitaḥ—rests in the sky; nityam—always; vāyuḥ—the wind; sarvatra-gaḥ—blowing everywhere; mahān—mighty; tathā—likewise; sarvāṇi bhūtāni—all living beings; mat-sthāni—rest in me; iti—thus; upadhāraya—know\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 345, "id": 345, "text": "सर्वभूतानि कौन्तेय प्रकृतिं यान्ति मामिकाम्।\n\nकल्पक्षये पुनस्तानि कल्पादौ विसृजाम्यहम्।।9.7।।\n ", "title": "Verse 345", "verse_number": 7, "verse_order": 345, "transliteration": "sarva-bhūtāni kaunteya prakṛitiṁ yānti māmikām\nkalpa-kṣhaye punas tāni kalpādau visṛijāmyaham\n", "word_meanings": "sarva-bhūtāni—all living beings; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; prakṛitim—primordial material energy; yānti—merge; māmikām—my; kalpa-kṣhaye—at the end of a kalpa; punaḥ—again; tāni—them; kalpa-ādau—at the beginning of a kalpa; visṛijāmi—manifest; aham—I\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 346, "id": 346, "text": "प्रकृतिं स्वामवष्टभ्य विसृजामि पुनः पुनः।\n\nभूतग्राममिमं कृत्स्नमवशं प्रकृतेर्वशात्।।9.8।।\n ", "title": "Verse 346", "verse_number": 8, "verse_order": 346, "transliteration": "prakṛitiṁ svām avaṣhṭabhya visṛijāmi punaḥ punaḥ\nbhūta-grāmam imaṁ kṛitsnam avaśhaṁ prakṛiter vaśhāt\n", "word_meanings": "prakṛitim—the material energy; svām—my own; avaṣhṭabhya—presiding over; visṛijāmi—generate; punaḥ punaḥ—again and again; bhūta-grāmam—myriad forms; imam—these; kṛitsnam—all; avaśham—beyond their control; prakṛiteḥ—nature; vaśhāt—force\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 347, "id": 347, "text": "न च मां तानि कर्माणि निबध्नन्ति धनञ्जय।\n\nउदासीनवदासीनमसक्तं तेषु कर्मसु।।9.9।।\n ", "title": "Verse 347", "verse_number": 9, "verse_order": 347, "transliteration": "na cha māṁ tāni karmāṇi nibadhnanti dhanañjaya\nudāsīna-vad āsīnam asaktaṁ teṣhu karmasu\n", "word_meanings": "na—none; cha—as; mām—me; tāni—those; karmāṇi—actions; nibadhnanti—bind; dhanañjaya—Arjun, conqueror of wealth; udāsīna-vat—as neutral; āsīnam—situated; asaktam—detached; teṣhu—those; karmasu—actions\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 348, "id": 348, "text": "मयाऽध्यक्षेण प्रकृतिः सूयते सचराचरम्।\n\nहेतुनाऽनेन कौन्तेय जगद्विपरिवर्तते।।9.10।।\n ", "title": "Verse 348", "verse_number": 10, "verse_order": 348, "transliteration": "mayādhyakṣheṇa prakṛitiḥ sūyate sa-charācharam\nhetunānena kaunteya jagad viparivartate\n", "word_meanings": "mayā—by me; adhyakṣheṇa—direction; prakṛitiḥ—material energy; sūyate—brings into being; sa—both; chara-acharam—the animate and the inanimate; hetunā—reason; anena—this; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; jagat—the material world; viparivartate—undergoes the changes\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 349, "id": 349, "text": "अवजानन्ति मां मूढा मानुषीं तनुमाश्रितम्।\n\nपरं भावमजानन्तो मम भूतमहेश्वरम्।।9.11।।\n ", "title": "Verse 349", "verse_number": 11, "verse_order": 349, "transliteration": "avajānanti māṁ mūḍhā mānuṣhīṁ tanum āśhritam\nparaṁ bhāvam ajānanto mama bhūta-maheśhvaram\n", "word_meanings": "avajānanti—disregard; mām—me; mūḍhāḥ—dim-witted; mānuṣhīm—human; tanum—form; āśhritam—take on; param—divine; bhāvam—personality; ajānantaḥ—not knowing; mama—my; bhūta—all beings; mahā-īśhvaram—the Supreme Lord\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 350, "id": 350, "text": "मोघाशा मोघकर्माणो मोघज्ञाना विचेतसः।\n\nराक्षसीमासुरीं चैव प्रकृतिं मोहिनीं श्रिताः।।9.12।।\n ", "title": "Verse 350", "verse_number": 12, "verse_order": 350, "transliteration": "moghāśhā mogha-karmāṇo mogha-jñānā vichetasaḥ\nrākṣhasīm āsurīṁ chaiva prakṛitiṁ mohinīṁ śhritāḥ\n", "word_meanings": "mogha-āśhāḥ—of vain hopes; mogha-karmāṇaḥ—of vain actions; mogha-jñānāḥ—of baffled knowledge; vichetasaḥ—deluded; rākṣhasīm—demoniac; āsurīm—atheistic; cha—and; eva—certainly; prakṛitim—material energy; mohinīm—bewildered; śhritāḥ—take shelter\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 351, "id": 351, "text": "महात्मानस्तु मां पार्थ दैवीं प्रकृतिमाश्रिताः।\n\nभजन्त्यनन्यमनसो ज्ञात्वा भूतादिमव्ययम्।।9.13।।\n ", "title": "Verse 351", "verse_number": 13, "verse_order": 351, "transliteration": "mahātmānas tu māṁ pārtha daivīṁ prakṛitim āśhritāḥ\nbhajantyananya-manaso jñātvā bhūtādim avyayam\n", "word_meanings": "mahā-ātmānaḥ—the great souls; tu—but; mām—me; pārtha—Arjun, the son of Pritha; daivīm prakṛitim—divine energy; āśhritāḥ—take shelter of; bhajanti—engage in devotion; ananya-manasaḥ—with mind fixed exclusively; jñātvā—knowing; bhūta—all creation; ādim—the origin; avyayam—imperishable\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 352, "id": 352, "text": "सततं कीर्तयन्तो मां यतन्तश्च दृढव्रताः।\n\nनमस्यन्तश्च मां भक्त्या नित्ययुक्ता उपासते।।9.14।।\n ", "title": "Verse 352", "verse_number": 14, "verse_order": 352, "transliteration": "satataṁ kīrtayanto māṁ yatantaśh cha dṛiḍha-vratāḥ\nnamasyantaśh cha māṁ bhaktyā nitya-yuktā upāsate\n", "word_meanings": "satatam—always; kīrtayantaḥ—singing divine glories; mām—me; yatantaḥ—striving; cha—and; dṛiḍha-vratāḥ—with great determination; namasyantaḥ—humbly bowing down; cha—and; mām—me; bhaktyā—loving devotion; nitya-yuktāḥ—constantly united; upāsate—worship\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 353, "id": 353, "text": "ज्ञानयज्ञेन चाप्यन्ये यजन्तो मामुपासते।\n\nएकत्वेन पृथक्त्वेन बहुधा विश्वतोमुखम्।।9.15।।\n ", "title": "Verse 353", "verse_number": 15, "verse_order": 353, "transliteration": "jñāna-yajñena chāpyanye yajanto mām upāsate\nekatvena pṛithaktvena bahudhā viśhvato-mukham\n", "word_meanings": "jñāna-yajñena—yajña of cultivating knowledge; cha—and; api—also; anye—others; yajantaḥ—worship; mām—me; upāsate—worship; ekatvena—undifferentiated oneness; pṛithaktvena—separately; bahudhā—various; viśhwataḥ-mukham—the cosmic form\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 354, "id": 354, "text": "अहं क्रतुरहं यज्ञः स्वधाऽहमहमौषधम्।\n\nमंत्रोऽहमहमेवाज्यमहमग्निरहं हुतम्।।9.16।।\n ", "title": "Verse 354", "verse_number": 16, "verse_order": 354, "transliteration": "ahaṁ kratur ahaṁ yajñaḥ svadhāham aham auṣhadham\nmantro ’ham aham evājyam aham agnir ahaṁ hutam\n", "word_meanings": "aham—I; kratuḥ—Vedic ritual; aham—I; yajñaḥ—sacrifice; svadhā—oblation; aham—I; aham—I; auṣhadham—medicinal herb; mantraḥ—Vedic mantra; aham—I; aham—I; eva—also; ājyam—clarified butter; aham—I; agniḥ—fire; aham—I; hutam—the act offering;\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 355, "id": 355, "text": "पिताऽहमस्य जगतो माता धाता पितामहः।\n\nवेद्यं पवित्रमोंकार ऋक् साम यजुरेव च।।9.17।।\n ", "title": "Verse 355", "verse_number": 17, "verse_order": 355, "transliteration": "pitāham asya jagato mātā dhātā pitāmahaḥ\nvedyaṁ pavitram oṁkāra ṛik sāma yajur eva cha\n", "word_meanings": "pitā—Father; aham—I; asya—of this; jagataḥ—universe; mātā—Mother; dhātā—Sustainer; pitāmahaḥ—Grandsire; vedyam—the goal of knowledge; pavitram—the purifier; om-kāra—the sacred syllable Om; ṛik—the Rig Veda; sāma—the Sama Veda; yajuḥ—the Yajur Veda; eva—also; cha—and\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 356, "id": 356, "text": "गतिर्भर्ता प्रभुः साक्षी निवासः शरणं सुहृत्।\n\nप्रभवः प्रलयः स्थानं निधानं बीजमव्ययम्।।9.18।।\n ", "title": "Verse 356", "verse_number": 18, "verse_order": 356, "transliteration": "gatir bhartā prabhuḥ sākṣhī nivāsaḥ śharaṇaṁ suhṛit\nprabhavaḥ pralayaḥ sthānaṁ nidhānaṁ bījam avyayam\n", "word_meanings": "gatiḥ—the supreme goal; bhartā—sustainer; prabhuḥ—master; sākṣhī—witness; nivāsaḥ—abode; śharaṇam—shelter; su-hṛit—friend; prabhavaḥ—the origin; pralayaḥ—dissolution; sthānam—store house; nidhānam—resting place; bījam—seed; avyayam—imperishable\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 357, "id": 357, "text": "तपाम्यहमहं वर्षं निगृह्णाम्युत्सृजामि च।\n\nअमृतं चैव मृत्युश्च सदसच्चाहमर्जुन।।9.19।।\n ", "title": "Verse 357", "verse_number": 19, "verse_order": 357, "transliteration": "tapāmyaham ahaṁ varṣhaṁ nigṛihṇāmyutsṛijāmi cha\namṛitaṁ chaiva mṛityuśh cha sad asach chāham arjuna\n", "word_meanings": "tapāmi—radiate heat; aham—I; aham—I; varṣham—rain; nigṛihṇāmi—withhold; utsṛijāmi—send forth; cha—and; amṛitam—immortality; cha—and; eva—also; mṛityuḥ—death; cha—and; sat—eternal spirit; asat—temporary matter; cha—and; aham—I; arjuna—Arjun\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 358, "id": 358, "text": "त्रैविद्या मां सोमपाः पूतपापा\n\nयज्ञैरिष्ट्वा स्वर्गतिं प्रार्थयन्ते।\n\nते पुण्यमासाद्य सुरेन्द्रलोक\n\nमश्नन्ति दिव्यान्दिवि देवभोगान्।।9.20।।\n ", "title": "Verse 358", "verse_number": 20, "verse_order": 358, "transliteration": "trai-vidyā māṁ soma-pāḥ pūta-pāpā\nyajñair iṣhṭvā svar-gatiṁ prārthayante\nte puṇyam āsādya surendra-lokam\naśhnanti divyān divi deva-bhogān\n", "word_meanings": "trai-vidyāḥ—the science of karm kāṇḍ (Vedic Rituals); mām—me; soma-pāḥ—drinkers of the Soma juice; pūta—purified; pāpāḥ—sins; yajñaiḥ—through sacrifices; iṣhṭvā—worship; svaḥ-gatim—way to the abode of the king of heaven; prārthayante—seek; te—they; puṇyam—pious; āsādya—attain; sura-indra—of Indra; lokam—abode; aśhnanti—enjoy; divyān—celestial; divi—in heaven; deva-bhogān—the pleasures of the celestial gods\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 359, "id": 359, "text": "ते तं भुक्त्वा स्वर्गलोकं विशालं\n\nक्षीणे पुण्ये मर्त्यलोकं विशन्ति।\n\nएव त्रयीधर्ममनुप्रपन्ना\n\nगतागतं कामकामा लभन्ते।।9.21।।\n ", "title": "Verse 359", "verse_number": 21, "verse_order": 359, "transliteration": "te taṁ bhuktvā swarga-lokaṁ viśhālaṁ\nkṣhīṇe puṇye martya-lokaṁ viśhanti\nevaṁ trayī-dharmam anuprapannā\ngatāgataṁ kāma-kāmā labhante\n", "word_meanings": "te—they; tam—that; bhuktvā—having enjoyed; swarga-lokam—heaven; viśhālam—vast; kṣhīṇe—at the exhaustion of; puṇye—stock of merits; martya-lokam—to the earthly plane; viśhanti—return; evam—thus; trayī dharmam—the karm-kāṇḍ portion of the three Vedas; anuprapannāḥ—follow; gata-āgatam—repeated coming and going; kāma-kāmāḥ—desiring objects of enjoyments; labhante—attain\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 360, "id": 360, "text": "अनन्याश्चिन्तयन्तो मां ये जनाः पर्युपासते।\n\nतेषां नित्याभियुक्तानां योगक्षेमं वहाम्यहम्।।9.22।।", "title": "Verse 360", "verse_number": 22, "verse_order": 360, "transliteration": "ananyāśh chintayanto māṁ ye janāḥ paryupāsate\nteṣhāṁ nityābhiyuktānāṁ yoga-kṣhemaṁ vahāmyaham\n", "word_meanings": "ananyāḥ—always; chintayantaḥ—think of; mām—me; ye—those who; janāḥ—persons; paryupāsate—worship exclusively; teṣhām—of them; nitya abhiyuktānām—who are always absorbed; yoga—supply spiritual assets; kṣhemam—protect spiritual assets; vahāmi—carry; aham—I\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 361, "id": 361, "text": "येऽप्यन्यदेवता भक्ता यजन्ते श्रद्धयाऽन्विताः।\n\nतेऽपि मामेव कौन्तेय यजन्त्यविधिपूर्वकम्।।9.23।।\n ", "title": "Verse 361", "verse_number": 23, "verse_order": 361, "transliteration": "ye ’pyanya-devatā-bhaktā yajante śhraddhayānvitāḥ\nte ’pi mām eva kaunteya yajantyavidhi-pūrvakam\n", "word_meanings": "ye—those who; api—although; anya—other; devatā—celestial gods; bhaktāḥ—devotees; yajante—worship; śhraddhayā anvitāḥ—faithfully; te—they; api—also; mām—me; eva—only; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; yajanti—worship; avidhi-pūrvakam—by the wrong method\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 362, "id": 362, "text": "अहं हि सर्वयज्ञानां भोक्ता च प्रभुरेव च।\n\nन तु मामभिजानन्ति तत्त्वेनातश्च्यवन्ति ते।।9.24।।\n ", "title": "Verse 362", "verse_number": 24, "verse_order": 362, "transliteration": "ahaṁ hi sarva-yajñānāṁ bhoktā cha prabhureva cha\nna tu mām abhijānanti tattvenātaśh chyavanti te\n", "word_meanings": "aham—I; hi—verily; sarva—of all; yajñānām—sacrifices; bhoktā—the enjoyer; cha—and; prabhuḥ—the Lord; eva—only; cha—and; na—not; tu—but; mām—me; abhijānanti—realize; tattvena—divine nature; ataḥ—therefore; chyavanti—fall down (wander in samsara); te—they\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 363, "id": 363, "text": "यान्ति देवव्रता देवान् पितृ़न्यान्ति पितृव्रताः।\n\nभूतानि यान्ति भूतेज्या यान्ति मद्याजिनोऽपि माम्।।9.25।।\n ", "title": "Verse 363", "verse_number": 25, "verse_order": 363, "transliteration": "yānti deva-vratā devān pitṝīn yānti pitṛi-vratāḥ\nbhūtāni yānti bhūtejyā yānti mad-yājino ’pi mām\n", "word_meanings": "yānti—go; deva-vratāḥ—worshipers of celestial gods; devān—amongst the celestial gods; pitṝīn—to the ancestors; yānti—go; pitṛi-vratā—worshippers of ancestors; bhūtāni—to the ghosts; yānti—go; bhūta-ijyāḥ—worshippers of ghosts; yānti—go; mat—my; yājinaḥ—devotees; api—and; mām—to me\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 364, "id": 364, "text": "पत्रं पुष्पं फलं तोयं यो मे भक्त्या प्रयच्छति।\n\nतदहं भक्त्युपहृतमश्नामि प्रयतात्मनः।।9.26।।\n ", "title": "Verse 364", "verse_number": 26, "verse_order": 364, "transliteration": "patraṁ puṣhpaṁ phalaṁ toyaṁ yo me bhaktyā prayachchhati\ntadahaṁ bhaktyupahṛitam aśhnāmi prayatātmanaḥ\n", "word_meanings": "patram—a leaf; puṣhpam—a flower; phalam—a fruit; toyam—water; yaḥ—who; me—to me; bhaktyā—with devotion; prayachchhati—offers; tat—that; aham—I; bhakti-upahṛitam—offered with devotion; aśhnāmi—partake; prayata-ātmanaḥ—one in pure consciousness\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 365, "id": 365, "text": "यत्करोषि यदश्नासि यज्जुहोषि ददासि यत्।\n\nयत्तपस्यसि कौन्तेय तत्कुरुष्व मदर्पणम्।।9.27।।\n ", "title": "Verse 365", "verse_number": 27, "verse_order": 365, "transliteration": "yat karoṣhi yad aśhnāsi yaj juhoṣhi dadāsi yat\nyat tapasyasi kaunteya tat kuruṣhva mad-arpaṇam\n", "word_meanings": "yat—whatever; karoṣhi—you do; yat—whatever; aśhnāsi—you eat; yat—whatever; juhoṣhi—offer to the sacred fire; dadāsi—bestow as a gift; yat—whatever; yat—whatever; tapasyasi—austerities you perform; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; tat—them; kuruṣhva—do; mad arpaṇam—as an offering to me\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 366, "id": 366, "text": "शुभाशुभफलैरेवं मोक्ष्यसे कर्मबन्धनैः।\n\nसंन्यासयोगयुक्तात्मा विमुक्तो मामुपैष्यसि।।9.28।।\n ", "title": "Verse 366", "verse_number": 28, "verse_order": 366, "transliteration": "śhubhāśhubha-phalair evaṁ mokṣhyase karma-bandhanaiḥ\nsannyāsa-yoga-yuktātmā vimukto mām upaiṣhyasi\n", "word_meanings": "śhubha aśhubha phalaiḥ—from good and bad results; evam—thus; mokṣhyase—you shall be freed; karma—work; bandhanaiḥ—from the bondage; sanyāsa-yoga—renunciation of selfishness; yukta-ātmā—having the mind attached to me; vimuktaḥ—liberated; mām—to me; upaiṣhyasi—you shall reach\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 367, "id": 367, "text": "समोऽहं सर्वभूतेषु न मे द्वेष्योऽस्ति न प्रियः।\n\nये भजन्ति तु मां भक्त्या मयि ते तेषु चाप्यहम्।।9.29।।\n ", "title": "Verse 367", "verse_number": 29, "verse_order": 367, "transliteration": "samo ’haṁ sarva-bhūteṣhu na me dveṣhyo ’sti na priyaḥ\nye bhajanti tu māṁ bhaktyā mayi te teṣhu chāpyaham\n", "word_meanings": "samaḥ—equally disposed; aham—I; sarva-bhūteṣhu—to all living beings; na—no one; me—to me; dveṣhyaḥ—inimical; asti—is; na—not; priyaḥ—dear; ye—who; bhajanti—worship with love; tu—but; mām—me; bhaktyā—with devotion; mayi—reside in me; te—such persons; teṣhu—in them; cha—and; api—also; aham—I\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 368, "id": 368, "text": "अपि चेत्सुदुराचारो भजते मामनन्यभाक्।\n\nसाधुरेव स मन्तव्यः सम्यग्व्यवसितो हि सः।।9.30।।\n ", "title": "Verse 368", "verse_number": 30, "verse_order": 368, "transliteration": "api chet su-durāchāro bhajate mām ananya-bhāk\nsādhur eva sa mantavyaḥ samyag vyavasito hi saḥ\n", "word_meanings": "api—even; chet—if; su-durāchāraḥ—the vilest sinners; bhajate—worship; mām—me; ananya-bhāk—exclusive devotion; sādhuḥ—righteous; eva—certainly; saḥ—that person; mantavyaḥ—is to be considered; samyak—properly; vyavasitaḥ—resolve; hi—certainly; saḥ—that person\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 369, "id": 369, "text": "क्षिप्रं भवति धर्मात्मा शश्वच्छान्तिं निगच्छति।\n\nकौन्तेय प्रतिजानीहि न मे भक्तः प्रणश्यति।।9.31।।\n ", "title": "Verse 369", "verse_number": 31, "verse_order": 369, "transliteration": "kṣhipraṁ bhavati dharmātmā śhaśhvach-chhāntiṁ nigachchhati\nkaunteya pratijānīhi na me bhaktaḥ praṇaśhyati\n", "word_meanings": "kṣhipram—quickly; bhavati—become; dharma-ātmā—virtuous; śhaśhvat-śhāntim—lasting peace; nigachchhati—attain; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; pratijānīhi—declare; na—never; me—my; bhaktaḥ—devotee; praṇaśhyati—perishes\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 370, "id": 370, "text": "मां हि पार्थ व्यपाश्रित्य येऽपि स्युः पापयोनयः।\n\nस्त्रियो वैश्यास्तथा शूद्रास्तेऽपि यान्ति परां गतिम्।।9.32।।\n ", "title": "Verse 370", "verse_number": 32, "verse_order": 370, "transliteration": "māṁ hi pārtha vyapāśhritya ye ’pi syuḥ pāpa-yonayaḥ\nstriyo vaiśhyās tathā śhūdrās te ’pi yānti parāṁ gatim\n", "word_meanings": "mām—in me; hi—certainly; pārtha—Arjun, the son of Pritha; vyapāśhritya—take refuge; ye—who; api—even; syuḥ—may be; pāpa yonayaḥ—of low birth; striyaḥ—women; vaiśhyāḥ—mercantile people; tathā—and; śhūdrāḥ—manual workers; te api—even they; yānti—go; parām—the supreme; gatim—destination\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 371, "id": 371, "text": "किं पुनर्ब्राह्मणाः पुण्या भक्ता राजर्षयस्तथा।\n\nअनित्यमसुखं लोकमिमं प्राप्य भजस्व माम्।।9.33।।\n ", "title": "Verse 371", "verse_number": 33, "verse_order": 371, "transliteration": "kiṁ punar brāhmaṇāḥ puṇyā bhaktā rājarṣhayas tathā\nanityam asukhaṁ lokam imaṁ prāpya bhajasva mām\n", "word_meanings": "kim—what; punaḥ—then; brāhmaṇāḥ—sages; puṇyāḥ—meritorius; bhaktāḥ—devotees; rāja-ṛiṣhayaḥ—saintly kings; tathā—and; anityam—transient; asukham—joyless; lokam—world; imam—this; prāpya—having achieved; bhajasva—engage in devotion; mām—unto me\n" }, { "chapter_id": 9, "chapter_number": 9, "externalId": 372, "id": 372, "text": "मन्मना भव मद्भक्तो मद्याजी मां नमस्कुरु।\n\nमामेवैष्यसि युक्त्वैवमात्मानं मत्परायणः।।9.34।।\n ", "title": "Verse 372", "verse_number": 34, "verse_order": 372, "transliteration": "man-manā bhava mad-bhakto mad-yājī māṁ namaskuru\nmām evaiṣhyasi yuktvaivam ātmānaṁ mat-parāyaṇaḥ\n", "word_meanings": "mat-manāḥ—always think of me; bhava—be; mat—my; bhaktaḥ—devotee; mat—my; yājī—worshipper; mām—to me; namaskuru—offer obeisances; mām—to me; eva—certainly; eṣhyasi—you will come; yuktvā—united with me; evam—thus; ātmānam—your mind and body; mat-parāyaṇaḥ—having dedicated to me\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 373, "id": 373, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nभूय एव महाबाहो श्रृणु मे परमं वचः।\n\nयत्तेऽहं प्रीयमाणाय वक्ष्यामि हितकाम्यया।।10.1।।\n ", "title": "Verse 373", "verse_number": 1, "verse_order": 373, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nbhūya eva mahā-bāho śhṛiṇu me paramaṁ vachaḥ\nyatte ’haṁ prīyamāṇāya vakṣhyāmi hita-kāmyayā\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord said; bhūyaḥ—again; eva—verily; mahā-bāho—mighty armed one; śhṛiṇu—hear; me—my; paramam—divine; vachaḥ—teachings; yat—which; te—to you; aham—I; prīyamāṇāya—you are my beloved confidant; vakṣhyāmi—say; hita-kāmyayā—for desiring your welfare\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 374, "id": 374, "text": "न मे विदुः सुरगणाः प्रभवं न महर्षयः।\n\nअहमादिर्हि देवानां महर्षीणां च सर्वशः।।10.2।।\n ", "title": "Verse 374", "verse_number": 2, "verse_order": 374, "transliteration": "na me viduḥ sura-gaṇāḥ prabhavaṁ na maharṣhayaḥ\naham ādir hi devānāṁ maharṣhīṇāṁ cha sarvaśhaḥ\n", "word_meanings": "na—neither; me—my; viduḥ—know; sura-gaṇāḥ—the celestial gods; prabhavam—origin; na—nor; mahā-ṛiṣhayaḥ—the great sages; aham—I; ādiḥ—the source; hi—certainly; devānām—of the celestial gods; mahā-ṛiṣhīṇām—of the great seers; cha—also; sarvaśhaḥ—in every way\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 375, "id": 375, "text": "यो मामजमनादिं च वेत्ति लोकमहेश्वरम्।\n\nअसम्मूढः स मर्त्येषु सर्वपापैः प्रमुच्यते।।10.3।।\n ", "title": "Verse 375", "verse_number": 3, "verse_order": 375, "transliteration": "yo māmajam anādiṁ cha vetti loka-maheśhvaram\nasammūḍhaḥ sa martyeṣhu sarva-pāpaiḥ pramuchyate\n", "word_meanings": "verseyaḥ—who; mām—me; ajam—unborn; anādim—beginningless; cha—and; vetti—know; loka—of the universe; mahā-īśhvaram—the Supreme Lord; asammūḍhaḥ—undeluded; saḥ—they; martyeṣhu—among mortals; sarva-pāpaiḥ—from all evils; pramuchyate—are freed from-3\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 376, "id": 376, "text": "बुद्धिर्ज्ञानमसंमोहः क्षमा सत्यं दमः शमः।\n\nसुखं दुःखं भवोऽभावो भयं चाभयमेव च।।10.4।।\n ", "title": "Verse 376", "verse_number": 4, "verse_order": 376, "transliteration": "buddhir jñānam asammohaḥ kṣhamā satyaṁ damaḥ śhamaḥ\nsukhaṁ duḥkhaṁ bhavo ’bhāvo bhayaṁ chābhayameva cha\n", "word_meanings": "buddhiḥ—intellect; jñānam—knowledge; asammohaḥ—clarity of thought; kṣhamā—forgiveness; satyam—truthfulness; damaḥ—control over the senses; śhamaḥ—control of the mind; sukham—joy; duḥkham—sorrow; bhavaḥ—birth; abhāvaḥ—death; bhayam—fear; cha—and; abhayam—courage; eva—certainly; cha—and;\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 377, "id": 377, "text": "अहिंसा समता तुष्टिस्तपो दानं यशोऽयशः।\n\nभवन्ति भावा भूतानां मत्त एव पृथग्विधाः।।10.5।।\n ", "title": "Verse 377", "verse_number": 5, "verse_order": 377, "transliteration": "ahiṁsā samatā tuṣṭis tapo dānaṁ yaśo 'yaśaḥ bhavanti bhāvā bhūtānāṁ matta eva pṛthag-vidhāḥ", "word_meanings": "ahiṁsā—nonviolence; samatā—equilibrium; tuṣṭiḥ—satisfaction; tapaḥ—penance; dānam—charity; yaśaḥ—fame; ayaśaḥ—infamy; bhavanti—become; bhāvāḥ—natures; bhūtānām—of living entities; mattaḥ—from Me; eva—certainly; pṛthakvidhāḥ—differently arranged." }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 378, "id": 378, "text": "महर्षयः सप्त पूर्वे चत्वारो मनवस्तथा।\n\nमद्भावा मानसा जाता येषां लोक इमाः प्रजाः।।10.6।।\n ", "title": "Verse 378", "verse_number": 6, "verse_order": 378, "transliteration": "maharṣhayaḥ sapta pūrve chatvāro manavas tathā\nmad-bhāvā mānasā jātā yeṣhāṁ loka imāḥ prajāḥ\n", "word_meanings": "mahā-ṛiṣhayaḥ—the great Sages; sapta—seven; pūrve—before; chatvāraḥ—four; manavaḥ—Manus; tathā—also; mat bhāvāḥ—are born from me; mānasāḥ—mind; jātāḥ—born; yeṣhām—from them; loke—in the world; imāḥ—all these; prajāḥ—people\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 379, "id": 379, "text": "एतां विभूतिं योगं च मम यो वेत्ति तत्त्वतः।\n\nसोऽविकम्पेन योगेन युज्यते नात्र संशयः।।10.7।।\n ", "title": "Verse 379", "verse_number": 7, "verse_order": 379, "transliteration": "etāṁ vibhūtiṁ yogaṁ cha mama yo vetti tattvataḥ\nso ’vikampena yogena yujyate nātra sanśhayaḥ\n", "word_meanings": "etām—these; vibhūtim—glories; yogam—divine powers; cha—and; mama—my; yaḥ—those who; vetti—know; tattvataḥ—in truth; saḥ—they; avikalpena—unwavering; yogena—in bhakti yog; yujyate—becomes united; na—never; atra—here; sanśhayaḥ—doubt\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 380, "id": 380, "text": "अहं सर्वस्य प्रभवो मत्तः सर्वं प्रवर्तते।\n\nइति मत्वा भजन्ते मां बुधा भावसमन्विताः।।10.8।।\n ", "title": "Verse 380", "verse_number": 8, "verse_order": 380, "transliteration": "ahaṁ sarvasya prabhavo mattaḥ sarvaṁ pravartate\niti matvā bhajante māṁ budhā bhāva-samanvitāḥ\n", "word_meanings": "aham—I; sarvasya—of all creation; prabhavaḥ—the origin of; mattaḥ—from me; sarvam—everything; pravartate—proceeds; iti—thus; matvā—having known; bhajante—worship; mām—me; budhāḥ—the wise; bhāva-samanvitāḥ—endowed with great faith and devotion\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 381, "id": 381, "text": "मच्चित्ता मद्गतप्राणा बोधयन्तः परस्परम्।\n\nकथयन्तश्च मां नित्यं तुष्यन्ति च रमन्ति च।।10.9।।\n ", "title": "Verse 381", "verse_number": 9, "verse_order": 381, "transliteration": "mach-chittā mad-gata-prāṇā bodhayantaḥ parasparam\nkathayantaśh cha māṁ nityaṁ tuṣhyanti cha ramanti cha\n", "word_meanings": "mat-chittāḥ—those with minds fixed on me; mat-gata-prāṇāḥ—those who have surrendered their lives to me; bodhayantaḥ—enlightening (with divine knowledge of God); parasparam—one another; kathayantaḥ—speaking; cha—and; mām—about me; nityam—continously; tuṣhyanti—satisfaction; cha—and; ramanti—(they) delight; cha—also\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 382, "id": 382, "text": "तेषां सततयुक्तानां भजतां प्रीतिपूर्वकम्।\n\nददामि बुद्धियोगं तं येन मामुपयान्ति ते।।10.10।।\n ", "title": "Verse 382", "verse_number": 10, "verse_order": 382, "transliteration": "teṣhāṁ satata-yuktānāṁ bhajatāṁ prīti-pūrvakam\ndadāmi buddhi-yogaṁ taṁ yena mām upayānti te\n", "word_meanings": "teṣhām—to them; satata-yuktānām—ever steadfast; bhajatām—who engage in devotion; prīti-pūrvakam—with love; dadāmi—I give; buddhi-yogam—divine knowledge; tam—that; yena—by which; mām—to me; upayānti—come; te—they\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 383, "id": 383, "text": "तेषामेवानुकम्पार्थमहमज्ञानजं तमः।\n\nनाशयाम्यात्मभावस्थो ज्ञानदीपेन भास्वता।।10.11।।\n ", "title": "Verse 383", "verse_number": 11, "verse_order": 383, "transliteration": "teṣhām evānukampārtham aham ajñāna-jaṁ tamaḥ\nnāśhayāmyātma-bhāva-stho jñāna-dīpena bhāsvatā\n", "word_meanings": "teṣhām—for them; eva—only; anukampā-artham—out of compassion; aham—I; ajñāna-jam—born of ignorance; tamaḥ—darkness; nāśhayāmi—destroy; ātma-bhāva—within their hearts; sthaḥ—dwelling; jñāna—of knowledge; dīpena—with the lamp; bhāsvatā—luminous\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 384, "id": 384, "text": "अर्जुन उवाच\n\nपरं ब्रह्म परं धाम पवित्रं परमं भवान्।\n\nपुरुषं शाश्वतं दिव्यमादिदेवमजं विभुम्।।10.12।।\n ", "title": "Verse 384", "verse_number": 12, "verse_order": 384, "transliteration": "arjuna uvācha\nparaṁ brahma paraṁ dhāma pavitraṁ paramaṁ bhavān\npuruṣhaṁ śhāśhvataṁ divyam ādi-devam ajaṁ vibhum\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; param—Supreme; brahma—Brahman; param—Supreme; dhāma—Abode; pavitram—purifier; paramam—Supreme; bhavān—you; puruṣham—personality; śhāśhvatam—Eternal; divyam—Divine; ādi-devam—the Primal Being; ajam—the Unborn; vibhum—the Great;\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 385, "id": 385, "text": "आहुस्त्वामृषयः सर्वे देवर्षिर्नारदस्तथा।\n\nअसितो देवलो व्यासः स्वयं चैव ब्रवीषि मे।।10.13।।\n ", "title": "Verse 385", "verse_number": 13, "verse_order": 385, "transliteration": "āhus tvām ṛiṣhayaḥ sarve devarṣhir nāradas tathā\nasito devalo vyāsaḥ svayaṁ chaiva bravīṣhi me\n", "word_meanings": "āhuḥ—(they) declare; tvām—you; ṛiṣhayaḥ—sages; sarve—all; deva-ṛiṣhiḥ-nāradaḥ—devarṣhi Narad; tathā—also; asitaḥ—Asit; devalaḥ—Deval; vyāsaḥ—Vyās; svayam—personally; cha—and; eva—even; bravīṣhī—you are declaring; me—to me\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 386, "id": 386, "text": "सर्वमेतदृतं मन्ये यन्मां वदसि केशव।\n\nन हि ते भगवन् व्यक्ितं विदुर्देवा न दानवाः।।10.14।।\n ", "title": "Verse 386", "verse_number": 14, "verse_order": 386, "transliteration": "sarvam etad ṛitaṁ manye yan māṁ vadasi keśhava\nna hi te bhagavan vyaktiṁ vidur devā na dānavāḥ\n", "word_meanings": "sarvam—everything; etat—this; ṛitam—truth; manye—I accept; yat—which; mām—me; vadasi—you tell; keśhava—Shree Krishna, the killer of the demon named Keshi; na—neither; hi—verily; te—your; bhagavan—the Supreme Lord; vyaktim—personality; viduḥ—can understand; devāḥ—the celestial gods; na—nor; dānavāḥ—the demons\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 387, "id": 387, "text": "स्वयमेवात्मनाऽत्मानं वेत्थ त्वं पुरुषोत्तम।\n\nभूतभावन भूतेश देवदेव जगत्पते।।10.15।।\n ", "title": "Verse 387", "verse_number": 15, "verse_order": 387, "transliteration": "swayam evātmanātmānaṁ vettha tvaṁ puruṣhottama\nbhūta-bhāvana bhūteśha deva-deva jagat-pate\n", "word_meanings": "swayam—yourself; eva—indeed; ātmanā—by yourself; ātmānam—yourself; vettha—know; tvam—you; puruṣha-uttama—the Supreme Personality; bhūta-bhāvana—the Creator of all beings; bhūta-īśha—the Lord of everything; deva-deva—the God of gods; jagat-pate—the Lord of the universe\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 388, "id": 388, "text": "वक्तुमर्हस्यशेषेण दिव्या ह्यात्मविभूतयः।\n\nयाभिर्विभूतिभिर्लोकानिमांस्त्वं व्याप्य तिष्ठसि।।10.16।।\n ", "title": "Verse 388", "verse_number": 16, "verse_order": 388, "transliteration": "vaktum arhasyaśheṣheṇa divyā hyātma-vibhūtayaḥ\nyābhir vibhūtibhir lokān imāṁs tvaṁ vyāpya tiṣhṭhasi\n", "word_meanings": "vaktum—to describe; arhasi—please do; aśheṣheṇa—completely; divyāḥ—divine; hi—indeed; ātma—your own; vibhūtayaḥ—opulences; yābhiḥ—by which; vibhūtibhiḥ—opulences; lokān—all worlds; imān—these; tvam—you; vyāpya—pervade; tiṣhṭhasi—reside;\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 389, "id": 389, "text": "कथं विद्यामहं योगिंस्त्वां सदा परिचिन्तयन्।\n\nकेषु केषु च भावेषु चिन्त्योऽसि भगवन्मया।।10.17।।\n ", "title": "Verse 389", "verse_number": 17, "verse_order": 389, "transliteration": "kathaṁ vidyām ahaṁ yogins tvāṁ sadā parichintayan\nkeṣhu keṣhu cha bhāveṣhu chintyo ’si bhagavan mayā\n", "word_meanings": "katham—how; vidyām aham—shall I know; yogin—the Supreme Master of Yogmaya; tvām—you; sadā—always; parichintayan—meditating; keṣhu—in what; keṣhu—in what; cha—and; bhāveṣhu—forms; chintyaḥ asi—to be thought of; bhagavan—the Supreme Divine Personality; mayā—by me\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 390, "id": 390, "text": "विस्तरेणात्मनो योगं विभूतिं च जनार्दन।\n\nभूयः कथय तृप्तिर्हि श्रृण्वतो नास्ति मेऽमृतम्।।10.18।।\n ", "title": "Verse 390", "verse_number": 18, "verse_order": 390, "transliteration": "vistareṇātmano yogaṁ vibhūtiṁ cha janārdana\nbhūyaḥ kathaya tṛiptir hi śhṛiṇvato nāsti me ’mṛitam\n", "word_meanings": "vistareṇa—in detail; ātmanaḥ—your; yogam—divine glories; vibhūtim—opulences; cha—also; janaārdana—Shree Krishna, he who looks after the public; bhūyaḥ—again; kathaya—describe; tṛiptiḥ—satisfaction; hi—because; śhṛiṇvataḥ—hearing; na—not; asti—is; me—my; amṛitam—nectar\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 391, "id": 391, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nहन्त ते कथयिष्यामि दिव्या ह्यात्मविभूतयः।\n\nप्राधान्यतः कुरुश्रेष्ठ नास्त्यन्तो विस्तरस्य मे।।10.19।।\n ", "title": "Verse 391", "verse_number": 19, "verse_order": 391, "transliteration": "śhrī bhagavān uvācha\nhanta te kathayiṣhyāmi divyā hyātma-vibhūtayaḥ\nprādhānyataḥ kuru-śhreṣhṭha nāstyanto vistarasya me\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord spoke; hanta—yes; te—to you; kathayiṣhyāmi—I shall describe; divyāḥ—divine; hi—certainly; ātma-vibhūtayaḥ—my divine glories; prādhānyataḥ—salient; kuru-śhreṣhṭha—best of the Kurus; na—not; asti—is; antaḥ—limit; vistarasya—extensive glories; me—my\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 392, "id": 392, "text": "अहमात्मा गुडाकेश सर्वभूताशयस्थितः।\n\nअहमादिश्च मध्यं च भूतानामन्त एव च।।10.20।।\n ", "title": "Verse 392", "verse_number": 20, "verse_order": 392, "transliteration": "aham ātmā guḍākeśha sarva-bhūtāśhaya-sthitaḥ\naham ādiśh cha madhyaṁ cha bhūtānām anta eva cha\n", "word_meanings": "aham—I; ātmā—soul; guḍākeśha—Arjun, the conqueror of sleep; sarva-bhūta—of all living entities; āśhaya-sthitaḥ—seated in the heart; aham—I; ādiḥ—the beginning; cha—and; madhyam—middle; cha—and; bhūtānām—of all beings; antaḥ—end; eva—even; cha—also\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 393, "id": 393, "text": "आदित्यानामहं विष्णुर्ज्योतिषां रविरंशुमान्।\n\nमरीचिर्मरुतामस्मि नक्षत्राणामहं शशी।।10.21।।\n ", "title": "Verse 393", "verse_number": 21, "verse_order": 393, "transliteration": "ādityānām ahaṁ viṣhṇur jyotiṣhāṁ ravir anśhumān\nmarīchir marutām asmi nakṣhatrāṇām ahaṁ śhaśhī\n", "word_meanings": "ādityānām—amongst the twelve sons of Aditi; aham—I; viṣhṇuḥ—Lord Vishnu; jyotiṣhām—amongst luminous objects; raviḥ—the sun; anśhu-mān—radiant; marīchiḥ—Marichi; marutām—of the Maruts; asmi—(I) am; nakṣhatrāṇām—amongst the stars; aham—I; śhaśhī—the moon\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 394, "id": 394, "text": "वेदानां सामवेदोऽस्मि देवानामस्मि वासवः।\n\nइन्द्रियाणां मनश्चास्मि भूतानामस्मि चेतना।।10.22।।\n ", "title": "Verse 394", "verse_number": 22, "verse_order": 394, "transliteration": "vedānāṁ sāma-vedo ’smi devānām asmi vāsavaḥ\nindriyāṇāṁ manaśh chāsmi bhūtānām asmi chetanā\n", "word_meanings": "vedānām—amongst the Vedas; sāma-vedaḥ—the Sāma Veda; asmi—I am; devānām—of all the celestial gods; asmi—I am; vāsavaḥ̣—Indra; indriyāṇām—of amongst the senses; manaḥ—the mind; ca—and; asmi—I am; bhūtānām—amongst the living beings; asmi—I am; chetanā—consciousness\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 395, "id": 395, "text": "रुद्राणां शङ्करश्चास्मि वित्तेशो यक्षरक्षसाम्।\n\nवसूनां पावकश्चास्मि मेरुः शिखरिणामहम्।।10.23।।\n ", "title": "Verse 395", "verse_number": 23, "verse_order": 395, "transliteration": "rudrāṇāṁ śhaṅkaraśh chāsmi vitteśho yakṣha-rakṣhasām\nvasūnāṁ pāvakaśh chāsmi meruḥ śhikhariṇām aham\n", "word_meanings": "rudrāṇām—amongst the Rudras; śhaṅkaraḥ—Lord Shiv; cha—and; asmi—I am; vitta-īśhaḥ—the god of wealth and the treasurer of the celestial gods; yakṣha—amongst the semi-divine demons; rakṣhasām—amongst the demons; vasūnām—amongst the Vasus; pāvakaḥ—Agni (fire); cha—and; asmi—I am; meruḥ—Mount Meru; śhikhariṇām—amongst the mountains; aham—I am\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 396, "id": 396, "text": "पुरोधसां च मुख्यं मां विद्धि पार्थ बृहस्पतिम्।\n\nसेनानीनामहं स्कन्दः सरसामस्मि सागरः।।10.24।।\n ", "title": "Verse 396", "verse_number": 24, "verse_order": 396, "transliteration": "purodhasāṁ cha mukhyaṁ māṁ viddhi pārtha bṛihaspatim\nsenānīnām ahaṁ skandaḥ sarasām asmi sāgaraḥ\n", "word_meanings": "purodhasām—amongst priests; cha—and; mukhyam—the chiefs; mām—me; viddhi—know; pārtha—Arjun, the son of Pritha; bṛihaspatim—Brihaspati; senānīnām—warrior chief; aham—I; skandaḥ—Kartikeya; sarasām—amongst reservoirs of water; asmi—I am; sāgaraḥ—the ocean\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 397, "id": 397, "text": "महर्षीणां भृगुरहं गिरामस्म्येकमक्षरम्।\n\nयज्ञानां जपयज्ञोऽस्मि स्थावराणां हिमालयः।।10.25।।\n ", "title": "Verse 397", "verse_number": 25, "verse_order": 397, "transliteration": "maharṣhīṇāṁ bhṛigur ahaṁ girām asmyekam akṣharam\nyajñānāṁ japa-yajño ’smi sthāvarāṇāṁ himālayaḥ\n", "word_meanings": "mahā-ṛiṣhīṇām—among the great seers; bhṛiguḥ—Bhrigu; aham—I; girām—amongst chants; asmi—I am; ekam akṣharam—the syllable Om; yajñānām—of sacrifices; japa-yajñaḥ—sacrifice of the devotional repetition of the divine names of God; asmi—I am; sthāvarāṇām—amongst immovable things; himālayaḥ—the Himalayas\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 398, "id": 398, "text": "अश्वत्थः सर्ववृक्षाणां देवर्षीणां च नारदः।\n\nगन्धर्वाणां चित्ररथः सिद्धानां कपिलो मुनिः।।10.26।।\n ", "title": "Verse 398", "verse_number": 26, "verse_order": 398, "transliteration": "aśhvatthaḥ sarva-vṛikṣhāṇāṁ devarṣhīṇāṁ cha nāradaḥ\ngandharvāṇāṁ chitrarathaḥ siddhānāṁ kapilo muniḥ\n", "word_meanings": "aśhvatthaḥ—the banyan tree; sarva-vṛikṣhāṇām—amongst all trees; deva-ṛiṣhīṇām—amongst celestial sages; cha—and; nāradaḥ—Narad; gandharvāṇām—amongst the gandharvas; chitrarathaḥ—Chitrarath; siddhānām—of all those who are perfected; kapilaḥ muniḥ—sage Kapil\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 399, "id": 399, "text": "उच्चैःश्रवसमश्वानां विद्धि माममृतोद्भवम्।\n\nऐरावतं गजेन्द्राणां नराणां च नराधिपम्।।10.27।।\n ", "title": "Verse 399", "verse_number": 27, "verse_order": 399, "transliteration": "uchchaiḥśhravasam aśhvānāṁ viddhi mām amṛitodbhavam\nairāvataṁ gajendrāṇāṁ narāṇāṁ cha narādhipam\n", "word_meanings": "uchchaiḥśhravasam—Uchchaihshrava; aśhvānām—amongst horses; viddhi—know; mām—me; amṛita-udbhavam—begotten from the churning of the ocean of nectar; airāvatam—Airavata; gaja-indrāṇām—amongst all lordly elephants; narāṇām—amongst humans; cha—and; nara-adhipam—the king\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 400, "id": 400, "text": "आयुधानामहं वज्रं धेनूनामस्मि कामधुक्।\n\nप्रजनश्चास्मि कन्दर्पः सर्पाणामस्मि वासुकिः।।10.28।।\n ", "title": "Verse 400", "verse_number": 28, "verse_order": 400, "transliteration": "āyudhānām ahaṁ vajraṁ dhenūnām asmi kāmadhuk\nprajanaśh chāsmi kandarpaḥ sarpāṇām asmi vāsukiḥ\n", "word_meanings": "āyudhānām—amongst weapons; aham—I; vajram—the Vajra (thunderbolt); dhenūnām—amongst cows; asmi—I am; kāma-dhuk—Kamdhenu; prajanaḥ—amongst causes for procreation; cha—and; asmi—I am; kandarpaḥ—Kaamdev, the god of love; sarpāṇām—amongst serpents; asmi—I am; vāsukiḥ—serpent Vasuki\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 401, "id": 401, "text": "अनन्तश्चास्मि नागानां वरुणो यादसामहम्।\n\nपितृ़णामर्यमा चास्मि यमः संयमतामहम्।।10.29।।\n ", "title": "Verse 401", "verse_number": 29, "verse_order": 401, "transliteration": "anantaśh chāsmi nāgānāṁ varuṇo yādasām aham\npitṝīṇām aryamā chāsmi yamaḥ sanyamatām aham\n", "word_meanings": "anantaḥ—Anant; cha—and; asmi—I am; nāgānām—amongst snakes; varuṇaḥ—the celestial god of the ocean; yādasām—amongst aquatics; aham—I; pitṝīṇām—amongst the departed ancestors; aryamā—Aryama; cha—and; asmi—am; yamaḥ—the celestial god of death; sanyamatām—amongst dispensers of law; aham—I\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 402, "id": 402, "text": "प्रह्लादश्चास्मि दैत्यानां कालः कलयतामहम्।\n\nमृगाणां च मृगेन्द्रोऽहं वैनतेयश्च पक्षिणाम्।।10.30।।\n ", "title": "Verse 402", "verse_number": 30, "verse_order": 402, "transliteration": "prahlādaśh chāsmi daityānāṁ kālaḥ kalayatām aham\nmṛigāṇāṁ cha mṛigendro ’haṁ vainateyaśh cha pakṣhiṇām\n", "word_meanings": "prahlādaḥ—Prahlad; cha—and; asmi—I am; daityānām—of the demons; kālaḥ—time; kalayatām—of all that controls; aham—I; mṛigāṇām—amongst animals; cha—and; mṛiga-indraḥ—the lion; aham—I; vainateyaḥ—Garud; cha—and; pakṣhiṇām—amongst birds\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 403, "id": 403, "text": "पवनः पवतामस्मि रामः शस्त्रभृतामहम्।\n\nझषाणां मकरश्चास्मि स्रोतसामस्मि जाह्नवी।।10.31।।\n ", "title": "Verse 403", "verse_number": 31, "verse_order": 403, "transliteration": "pavanaḥ pavatām asmi rāmaḥ śhastra-bhṛitām aham\njhaṣhāṇāṁ makaraśh chāsmi srotasām asmi jāhnavī\n", "word_meanings": "pavanaḥ—the wind; pavatām—of all that purifies; asmi—I am; rāmaḥ—Ram; śhastra-bhṛitām—of the carriers of weapons; aham—I am; jhaṣhāṇām—of all acquatics; makaraḥ—crocodile; cha—also; asmi—I am; srotasām—of flowing rivers; asmi—I am; jāhnavī—the Ganges\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 404, "id": 404, "text": "सर्गाणामादिरन्तश्च मध्यं चैवाहमर्जुन।\n\nअध्यात्मविद्या विद्यानां वादः प्रवदतामहम्।।10.32।।\n ", "title": "Verse 404", "verse_number": 32, "verse_order": 404, "transliteration": "sargāṇām ādir antaśh cha madhyaṁ chaivāham arjuna\nadhyātma-vidyā vidyānāṁ vādaḥ pravadatām aham\n", "word_meanings": "sargāṇām—of all creations; ādiḥ—the beginning; antaḥ—end; cha—and; madhyam—middle; cha—and; eva—indeed; aham—I; arjuna—Arjun; adhyātma-vidyā—science of spirituality; vidyānām—amongst sciences; vādaḥ—the logical conclusion; pravadatām—of debates; aham—I\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 405, "id": 405, "text": "अक्षराणामकारोऽस्मि द्वन्द्वः सामासिकस्य च।\n\nअहमेवाक्षयः कालो धाताऽहं विश्वतोमुखः।।10.33।।\n ", "title": "Verse 405", "verse_number": 33, "verse_order": 405, "transliteration": "अहमेवाक्षय: कालो धाताहं विश्वतोमुख: || 33||\n\nakṣharāṇām a-kāro ’smi dvandvaḥ sāmāsikasya cha\naham evākṣhayaḥ kālo dhātāhaṁ viśhvato-mukhaḥ\n", "word_meanings": "akṣharāṇām—amongst all letters; a-kāraḥ—the beginning letter “A”; asmi—I am; dvandvaḥ—the dual; sāmāsikasya—amongst grammatical compounds; cha—and; aham—I; eva—only; akṣhayaḥ—endless; kālaḥ—time; dhātā—amongst the creators; aham—I; viśhwataḥ-mukhaḥ—Brahma\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 406, "id": 406, "text": "मृत्युः सर्वहरश्चाहमुद्भवश्च भविष्यताम्।\n\nकीर्तिः श्रीर्वाक्च नारीणां स्मृतिर्मेधा धृतिः क्षमा।।10.34।।\n ", "title": "Verse 406", "verse_number": 34, "verse_order": 406, "transliteration": "mṛityuḥ sarva-haraśh chāham udbhavaśh cha bhaviṣhyatām\nkīrtiḥ śhrīr vāk cha nārīṇāṁ smṛitir medhā dhṛitiḥ kṣhamā\n", "word_meanings": "mṛityuḥ—death; sarva-haraḥ—all-devouring; cha—and; aham—I; udbhavaḥ—the origin; cha—and; bhaviṣhyatām—those things that are yet to be; kīrtiḥ—fame; śhrīḥ—prospective; vāk—fine speech; cha—and; nārīṇām—amongst feminine qualities; smṛitiḥ—memory; medhā—intelligence; dhṛitiḥ—courage; kṣhamā—forgiveness\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 407, "id": 407, "text": "बृहत्साम तथा साम्नां गायत्री छन्दसामहम्।\n\nमासानां मार्गशीर्षोऽहमृतूनां कुसुमाकरः।।10.35।।\n ", "title": "Verse 407", "verse_number": 35, "verse_order": 407, "transliteration": "bṛihat-sāma tathā sāmnāṁ gāyatrī chhandasām aham\nmāsānāṁ mārga-śhīrṣho ’ham ṛitūnāṁ kusumākaraḥ\n", "word_meanings": "bṛihat-sāma—the Brihatsama; tathā—also; sāmnām—amongst the hymns in the Sama Veda; gāyatrī—the Gayatri mantra; chhandasām—amongst poetic meters; aham—I; māsānām—of the twelve months; mārga-śhīrṣhaḥ—the month of November-December; aham—I; ṛitūnām—of all seasons; kusuma-ākaraḥ—spring\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 408, "id": 408, "text": "द्यूतं छलयतामस्मि तेजस्तेजस्विनामहम्।\n\nजयोऽस्मि व्यवसायोऽस्मि सत्त्वं सत्त्ववतामहम्।।10.36।।\n ", "title": "Verse 408", "verse_number": 36, "verse_order": 408, "transliteration": "dyūtaṁ chhalayatām asmi tejas tejasvinām aham\njayo ’smi vyavasāyo ’smi sattvaṁ sattvavatām aham\n", "word_meanings": "dyūtam—gambling; chhalayatām—of all cheats; asmi—I am; tejaḥ—the splendor; tejasvinām—of the splendid; aham—I; jayaḥ—victory; asmi—I am; vyavasāyaḥ—firm resolve; asmi—I am; sattvam—virtue; sattva-vatām—of the virtuous; aham—I\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 409, "id": 409, "text": "वृष्णीनां वासुदेवोऽस्मि पाण्डवानां धनंजयः।\n\nमुनीनामप्यहं व्यासः कवीनामुशना कविः।।10.37।।\n ", "title": "Verse 409", "verse_number": 37, "verse_order": 409, "transliteration": "vṛiṣhṇīnāṁ vāsudevo ’smi pāṇḍavānāṁ dhanañjayaḥ\nmunīnām apyahaṁ vyāsaḥ kavīnām uśhanā kaviḥ\n", "word_meanings": "vṛiṣhṇīnām—amongst the descendants of Vrishni; vāsudevaḥ—Krishna, the son of Vasudev; asmi—I am; pāṇḍavānām—amongst the Pandavas; dhanañjayaḥ—Arjun, the conqueror of wealth; munīnām—amongst the sages; api—also; aham—I; vyāsaḥ—Ved Vyas; kavīnām—amongst the great thinkers; uśhanā—Shukracharya; kaviḥ—the thinker\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 410, "id": 410, "text": "दण्डो दमयतामस्मि नीतिरस्मि जिगीषताम्।\n\nमौनं चैवास्मि गुह्यानां ज्ञानं ज्ञानवतामहम्।।10.38।।\n ", "title": "Verse 410", "verse_number": 38, "verse_order": 410, "transliteration": "daṇḍo damayatām asmi nītir asmi jigīṣhatām\nmaunaṁ chaivāsmi guhyānāṁ jñānaṁ jñānavatām aham\n", "word_meanings": "daṇḍaḥ—punishment; damayatām—amongst means of preventing lawlessness; asmi—I am; nītiḥ—proper conduct; asmi—I am; jigīṣhatām—amongst those who seek victory; maunam—silence; cha—and; eva—also; asmi—I am; guhyānām—amongst secrets; jñānam—wisdom; jñāna-vatām—in the wise; aham—I\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 411, "id": 411, "text": "यच्चापि सर्वभूतानां बीजं तदहमर्जुन।\n\nन तदस्ति विना यत्स्यान्मया भूतं चराचरम्।।10.39।।\n ", "title": "Verse 411", "verse_number": 39, "verse_order": 411, "transliteration": "yach chāpi sarva-bhūtānāṁ bījaṁ tad aham arjuna\nna tad asti vinā yat syān mayā bhūtaṁ charācharam\n", "word_meanings": "yat—which; cha—and; api—also; sarva-bhūtānām—of all living beings; bījam—generating seed; tat—that; aham—I; arjuna—Arjun; na—not; tat—that; asti—is; vinā—without; yat—which; syāt—may exist; mayā—me; bhūtam—creature; chara-acharam—moving and nonmoving\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 412, "id": 412, "text": "नान्तोऽस्ति मम दिव्यानां विभूतीनां परंतप।\n\nएष तूद्देशतः प्रोक्तो विभूतेर्विस्तरो मया।।10.40।।\n ", "title": "Verse 412", "verse_number": 40, "verse_order": 412, "transliteration": "nānto ’sti mama divyānāṁ vibhūtīnāṁ parantapa\neṣha tūddeśhataḥ prokto vibhūter vistaro mayā\n", "word_meanings": "na—not; antaḥ—end; asti—is; mama—my; divyānām—divine; vibhūtīnām—manifestations; parantapa—Arjun, the conqueror of the enemies; eṣhaḥ—this; tu—but; uddeśhataḥ—just one portion; proktaḥ—declared; vibhūteḥ—of (my) glories; vistaraḥ—the breath of the topic; mayā—by me\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 413, "id": 413, "text": "यद्यद्विभूतिमत्सत्त्वं श्रीमदूर्जितमेव वा।\n\nतत्तदेवावगच्छ त्वं मम तेजोंऽशसंभवम्।।10.41।।\n ", "title": "Verse 413", "verse_number": 41, "verse_order": 413, "transliteration": "yad yad vibhūtimat sattvaṁ śhrīmad ūrjitam eva vā\ntat tad evāvagachchha tvaṁ mama tejo ’nśha-sambhavam\n", "word_meanings": "yat yat—whatever; vibhūtimat—opulent; sattvam—being; śhrī-mat—beautiful; ūrjitam—glorious; eva—also; vā—or; tat tat—all that; eva—only; avagachchha—know; tvam—you; mama—my; tejaḥ-anśha-sambhavam—splendor; anśha—a part; sambhavam—born of\n" }, { "chapter_id": 10, "chapter_number": 10, "externalId": 414, "id": 414, "text": "अथवा बहुनैतेन किं ज्ञातेन तवार्जुन।\n\nविष्टभ्याहमिदं कृत्स्नमेकांशेन स्थितो जगत्।।10.42।।\n ", "title": "Verse 414", "verse_number": 42, "verse_order": 414, "transliteration": "atha vā bahunaitena kiṁ jñātena tavārjuna\nviṣhṭabhyāham idaṁ kṛitsnam ekānśhena sthito jagat\n", "word_meanings": "athavā—or; bahunā—detailed; etena—by this; kim—what; jñātena tava—can be known by you; arjuna—Arjun; viṣhṭabhya—pervade and support; aham—I; idam—this; kṛitsnam—entire; eka—by one; anśhena—fraction; sthitaḥ—am situated; jagat—creation\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 415, "id": 415, "text": "अर्जुन उवाच\n\nमदनुग्रहाय परमं गुह्यमध्यात्मसंज्ञितम्।\n\nयत्त्वयोक्तं वचस्तेन मोहोऽयं विगतो मम।।11.1।।\n ", "title": "Verse 415", "verse_number": 1, "verse_order": 415, "transliteration": "arjuna uvācha\nmad-anugrahāya paramaṁ guhyam adhyātma-sanjñitam\nyat tvayoktaṁ vachas tena moho ’yaṁ vigato mama\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; mat-anugrahāya—out of compassion to me; paramam—supreme; guhyam—confidential; adhyātma-sanjñitam—about spiritual knowledge; yat—which; tvayā—by you; uktam—spoken; vachaḥ—words; tena—by that; mohaḥ—illusion; ayam—this; vigataḥ—is dispelled; mama—my\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 416, "id": 416, "text": "भवाप्ययौ हि भूतानां श्रुतौ विस्तरशो मया।\n\nत्वत्तः कमलपत्राक्ष माहात्म्यमपि चाव्ययम्।।11.2।।\n ", "title": "Verse 416", "verse_number": 2, "verse_order": 416, "transliteration": "bhavāpyayau hi bhūtānāṁ śhrutau vistaraśho mayā\ntvattaḥ kamala-patrākṣha māhātmyam api chāvyayam\n", "word_meanings": "bhava—appearance; apyayau—disappearance; hi—indeed; bhūtānām—of all living beings; śhrutau—have heard; vistaraśhaḥ—in detail; mayā—by me; tvattaḥ—from you; kamala-patra-akṣha—lotus-eyed one; māhātmyam—greatness; api—also; cha—and; avyayam—eternal\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 417, "id": 417, "text": "एवमेतद्यथात्थ त्वमात्मानं परमेश्वर।\n\nद्रष्टुमिच्छामि ते रूपमैश्वरं पुरुषोत्तम।।11.3।।\n ", "title": "Verse 417", "verse_number": 3, "verse_order": 417, "transliteration": "evam etad yathāttha tvam ātmānaṁ parameśhvara\ndraṣhṭum ichchhāmi te rūpam aiśhwaraṁ puruṣhottama\n", "word_meanings": "evam—thus; etat—this; yathā—as; āttha—have spoken; tvam—you; ātmānam—yourself; parama-īśhvara—Supreme Lord; draṣhṭum—to see; ichchhāmi—I desire; te—your; rūpam—form; aiśhwaram—divine; puruṣha-uttama—Shree Krishna, the Supreme Divine Personality\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 418, "id": 418, "text": "मन्यसे यदि तच्छक्यं मया द्रष्टुमिति प्रभो।\n\nयोगेश्वर ततो मे त्वं दर्शयाऽत्मानमव्ययम्।।11.4।।\n ", "title": "Verse 418", "verse_number": 4, "verse_order": 418, "transliteration": "manyase yadi tach chhakyaṁ mayā draṣhṭum iti prabho\nyogeśhvara tato me tvaṁ darśhayātmānam avyayam\n", "word_meanings": "manyase—you think; yadi—if; tat—that; śhakyam—possible; mayā—by me; draṣhṭum—to behold; iti—thus; prabho—Lord; yoga-īśhvara—Lord of all mystic powers; tataḥ—then; me—to me; tvam—you; darśhaya—reveal; ātmānam—yourself; avyayam—imperishable\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 419, "id": 419, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nपश्य मे पार्थ रूपाणि शतशोऽथ सहस्रशः।\n\nनानाविधानि दिव्यानि नानावर्णाकृतीनि च।।11.5।।\n ", "title": "Verse 419", "verse_number": 5, "verse_order": 419, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\npaśhya me pārtha rūpāṇi śhataśho ’tha sahasraśhaḥ\nnānā-vidhāni divyāni nānā-varṇākṛitīni cha\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; paśhya—behold; me—my; pārtha—Arjun, the son of Pritha; rūpāṇi—forms; śhataśhaḥ—by the hundreds; atha—and; sahasraśhaḥ—thousands; nānā-vidhāni—various; divyāni—divine; nānā—various; varṇa—colors; ākṛitīni—shapes; cha—and\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 420, "id": 420, "text": "पश्यादित्यान्वसून्रुद्रानश्िवनौ मरुतस्तथा।\n\nबहून्यदृष्टपूर्वाणि पश्याऽश्चर्याणि भारत।।11.6।।\n ", "title": "Verse 420", "verse_number": 6, "verse_order": 420, "transliteration": "paśhyādityān vasūn rudrān aśhvinau marutas tathā\nbahūny adṛiṣhṭa-pūrvāṇi paśhyāśhcharyāṇi bhārata\n", "word_meanings": "paśhya—behold; ādityān—the (twelve) sons of Aditi; vasūn—the (eight) Vasus; rudrān—the (eleven) Rudras; aśhvinau—the (twin) Ashvini Kumars; marutaḥ—the (forty-nine) Maruts; tathā—and; bahūni—many; adṛiṣhṭa—never revealed; pūrvāṇi—before; paśhya—behold; āśhcharyāṇi—marvels; bhārata—Arjun, scion of the Bharatas\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 421, "id": 421, "text": "इहैकस्थं जगत्कृत्स्नं पश्याद्य सचराचरम्।\n\nमम देहे गुडाकेश यच्चान्यद्द्रष्टुमिच्छसि।।11.7।।\n ", "title": "Verse 421", "verse_number": 7, "verse_order": 421, "transliteration": "ihaika-sthaṁ jagat kṛitsnaṁ paśhyādya sa-charācharam\nmama dehe guḍākeśha yach chānyad draṣhṭum ichchhasi\n", "word_meanings": "iha—here; eka-stham—assembled together; jagat—the universe; kṛitsnam—entire; paśhya—behold; adya—now; sa—with; chara—the moving; acharam—the non- moving; mama—my; dehe—in this form; guḍākeśha—Arjun, the conqueror of sleep; yat—whatever; cha—also; anyat—else; draṣhṭum—to see; ichchhasi—you wish\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 422, "id": 422, "text": "न तु मां शक्यसे द्रष्टुमनेनैव स्वचक्षुषा।\n\nदिव्यं ददामि ते चक्षुः पश्य मे योगमैश्वरम्।।11.8।।\n ", "title": "Verse 422", "verse_number": 8, "verse_order": 422, "transliteration": "na tu māṁ śhakyase draṣhṭum anenaiva sva-chakṣhuṣhā\ndivyaṁ dadāmi te chakṣhuḥ paśhya me yogam aiśhwaram\n", "word_meanings": "na—not; tu—but; mām—me; śhakyase—you can; draṣhṭum—to see; anena—with these; eva—even; sva-chakṣhuṣhā—with your physical eyes; divyam—divine; dadāmi—I give; te—to you; chakṣhuḥ—eyes; paśhya—behold; me—my; yogam aiśhwaram—majestic opulence\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 423, "id": 423, "text": "सञ्जय उवाच\n\nएवमुक्त्वा ततो राजन्महायोगेश्वरो हरिः।\n\nदर्शयामास पार्थाय परमं रूपमैश्वरम्।।11.9।।\n ", "title": "Verse 423", "verse_number": 9, "verse_order": 423, "transliteration": "sañjaya uvācha\nevam uktvā tato rājan mahā-yogeśhvaro hariḥ\ndarśhayām āsa pārthāya paramaṁ rūpam aiśhwaram\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; evam—thus; uktvā—having spoken; tataḥ—then; rājan—King; mahā-yoga-īśhvaraḥ—the Supreme Lord of Yog; hariḥ—Shree Krishna; darśhayām āsa—displayed; pārthāya—to Arjun; paramam—divine; rūpam aiśhwaram—opulence\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 424, "id": 424, "text": "अनेकवक्त्रनयनमनेकाद्भुतदर्शनम्।\n\nअनेकदिव्याभरणं दिव्यानेकोद्यतायुधम्।।11.10।।\n ", "title": "Verse 424", "verse_number": 10, "verse_order": 424, "transliteration": "aneka-vaktra-nayanam anekādbhuta-darśhanam\naneka-divyābharaṇaṁ divyānekodyatāyudham\n", "word_meanings": "aneka—many; vaktra—faces; nayanam—eyes; aneka—many; adbhuta—wonderful; darśhanam—had a vision of; aneka—many; divya—divine; ābharaṇam—ornaments; divya—divine; aneka—many; udyata—uplifted; āyudham—weapons;\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 425, "id": 425, "text": "दिव्यमाल्याम्बरधरं दिव्यगन्धानुलेपनम्।\n\nसर्वाश्चर्यमयं देवमनन्तं विश्वतोमुखम्।।11.11।।\n ", "title": "Verse 425", "verse_number": 11, "verse_order": 425, "transliteration": "divya-mālyāmbara-dharaṁ divya-gandhānulepanam\nsarvāśhcharya-mayaṁ devam anantaṁ viśhvato-mukham\n", "word_meanings": "divya—divine; mālya—garlands; āmbara—garments; dharam—wearing; divya—divine; gandha—fragrances; anulepanam—anointed with; sarva—all; āśhcharya-mayam—wonderful; devam—Lord; anantam—unlimited; viśhwataḥ—all sides; mukham—face\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 426, "id": 426, "text": "दिवि सूर्यसहस्रस्य भवेद्युगपदुत्थिता।\n\nयदि भाः सदृशी सा स्याद्भासस्तस्य महात्मनः।।11.12।।\n ", "title": "Verse 426", "verse_number": 12, "verse_order": 426, "transliteration": "divi sūrya-sahasrasya bhaved yugapad utthitā\nyadi bhāḥ sadṛiśhī sā syād bhāsas tasya mahātmanaḥ\n", "word_meanings": "divi—in the sky; sūrya—suns; sahasrasya—thousand; bhavet—were; yugapat—simultaneously; utthitā—rising; yadi—if; bhāḥ—splendor; sadṛiśhī—like; sā—that; syāt—would be; bhāsaḥ—splendor; tasya—of them; mahā-ātmanaḥ—the great personality\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 427, "id": 427, "text": "तत्रैकस्थं जगत्कृत्स्नं प्रविभक्तमनेकधा।\n\nअपश्यद्देवदेवस्य शरीरे पाण्डवस्तदा।।11.13।।\n ", "title": "Verse 427", "verse_number": 13, "verse_order": 427, "transliteration": "tatraika-sthaṁ jagat kṛitsnaṁ pravibhaktam anekadhā\napaśhyad deva-devasya śharīre pāṇḍavas tadā\n", "word_meanings": "tatra—there; eka-stham—established in one place; jagat—the universe; kṛitsnam—entire; pravibhaktam—divided; anekadhā—many; apaśhyat—could see; deva-devasya—of the God of gods; śharīre—in the body; pāṇḍavaḥ—Arjun; tadā—at that time\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 428, "id": 428, "text": "ततः स विस्मयाविष्टो हृष्टरोमा धनञ्जयः।\n\nप्रणम्य शिरसा देवं कृताञ्जलिरभाषत।।11.14।।\n ", "title": "Verse 428", "verse_number": 14, "verse_order": 428, "transliteration": "tataḥ sa vismayāviṣhṭo hṛiṣhṭa-romā dhanañjayaḥ\npraṇamya śhirasā devaṁ kṛitāñjalir abhāṣhata\n", "word_meanings": "tataḥ—then; saḥ—he; vismaya-āviṣhṭaḥ—full of wonder; hṛiṣhṭa-romā—with hair standing on end; dhanañjayaḥ—Arjun, the conqueror of wealth; praṇamya—bow down; śhirasā—with (his) head; devam—the Lord; kṛita-añjaliḥ—with folded hands; abhāṣhata—he addressed\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 429, "id": 429, "text": "अर्जुन उवाच\n\nपश्यामि देवांस्तव देव देहे\n\nसर्वांस्तथा भूतविशेषसङ्घान्।\n\nब्रह्माणमीशं कमलासनस्थ\n\nमृषींश्च सर्वानुरगांश्च दिव्यान्।।11.15।।\n ", "title": "Verse 429", "verse_number": 15, "verse_order": 429, "transliteration": "arjuna uvācha\npaśhyāmi devāns tava deva dehe\nsarvāns tathā bhūta-viśheṣha-saṅghān\nbrahmāṇam īśhaṁ kamalāsana-stham\nṛiṣhīnśh cha sarvān uragānśh cha divyān\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; paśhyāmi—I behold; devān—all the gods; tava—your; deva—Lord; dehe—within the body; sarvān—all; tathā—as well as; bhūta viśheṣha-saṅghān—hosts of different beings; brahmāṇam—Lord Brahma; īśham—Shiv; kamala-āsana-stham—seated on the lotus flower; ṛiṣhīn—sages; cha—and; sarvān—all; uragān—serpents; cha—and; divyān—divine\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 430, "id": 430, "text": "अनेकबाहूदरवक्त्रनेत्रं\n\nपश्यामि त्वां सर्वतोऽनन्तरूपम्।\n\nनान्तं न मध्यं न पुनस्तवादिं\n\nपश्यामि विश्वेश्वर विश्वरूप।।11.16।।\n ", "title": "Verse 430", "verse_number": 16, "verse_order": 430, "transliteration": "aneka-bāhūdara-vaktra-netraṁ\npaśhyāmi tvāṁ sarvato ’nanta-rūpam\nnāntaṁ na madhyaṁ na punas tavādiṁ\npaśhyāmi viśhveśhvara viśhva-rūpa\n", "word_meanings": "aneka—infinite; bāhu—arms; udara—stomachs; vaktra—faces; netram—eyes; paśhyāmi—I see; tvām—you; sarvataḥ—in every direction; ananta-rūpam—inifinite forms; na antam—without end; na—not; madhyam—middle; na—no; punaḥ—again; tava—your; ādim—beginning; paśhyāmi—I see; viśhwa-īśhwara—The Lord of the universe; viśhwa-rūpa—universal form\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 431, "id": 431, "text": "किरीटिनं गदिनं चक्रिणं च\n\nतेजोराशिं सर्वतोदीप्तिमन्तम्।\n\nपश्यामि त्वां दुर्निरीक्ष्यं समन्ता\n\nद्दीप्तानलार्कद्युतिमप्रमेयम्।।11.17।।\n ", "title": "Verse 431", "verse_number": 17, "verse_order": 431, "transliteration": "kirīṭinaṁ gadinaṁ chakriṇaṁ cha\ntejo-rāśhiṁ sarvato dīptimantam\npaśhyāmi tvāṁ durnirīkṣhyaṁ samantād\ndīptānalārka-dyutim aprameyam\n", "word_meanings": "kirīṭinam—adorned with a crown; gadinam—with club; chakriṇam—with discs; cha—and; tejaḥ-rāśhim—abode of splendor; sarvataḥ—everywhere; dīpti-mantam—shining; paśhyāmi—I see; tvām—you; durnirīkṣhyam—difficult to look upon; samantāt—in all directions; dīpta-anala—blazing fire; arka—like the sun; dyutim—effulgence; aprameyam—immeasurable\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 432, "id": 432, "text": "त्वमक्षरं परमं वेदितव्यं\n\nत्वमस्य विश्वस्य परं निधानम्।\n\nत्वमव्ययः शाश्वतधर्मगोप्ता\n\nसनातनस्त्वं पुरुषो मतो मे।।11.18।।\n ", "title": "Verse 432", "verse_number": 18, "verse_order": 432, "transliteration": "tvam akṣharaṁ paramaṁ veditavyaṁ\ntvam asya viśhvasya paraṁ nidhānam\ntvam avyayaḥ śhāśhvata-dharma-goptā\nsanātanas tvaṁ puruṣho mato me\n", "word_meanings": "tvam—you; akṣharam—the imperishable; paramam—the supreme being; veditavyam—worthy of being known; tvam—you; asya—of this; viśhwasya—of the creation; param—supreme; nidhānam—support; tvam—you; avyayaḥ—eternal; śhāśhvata-dharma-goptā—protector of the eternal religion; sanātanaḥ—everlasting; tvam—you; puruṣhaḥ—the Supreme Divine Person; mataḥ me—my opinion\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 433, "id": 433, "text": "अनादिमध्यान्तमनन्तवीर्य\n\nमनन्तबाहुं शशिसूर्यनेत्रम्।\n\nपश्यामि त्वां दीप्तहुताशवक्त्रम्\n\nस्वतेजसा विश्वमिदं तपन्तम्।।11.19।।\n ", "title": "Verse 433", "verse_number": 19, "verse_order": 433, "transliteration": "स्वतेजसा विश्वमिदं तपन्तम् || 19||\n", "word_meanings": "anādi-madhyāntam ananta-vīryam\nananta-bāhuṁ śhaśhi-sūrya-netram\npaśhyāmi tvāṁ dīpta-hutāśha-vaktraṁ\nsva-tejasā viśhvam idaṁ tapantam\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 434, "id": 434, "text": "द्यावापृथिव्योरिदमन्तरं हि\n\nव्याप्तं त्वयैकेन दिशश्च सर्वाः।\n\nदृष्ट्वाऽद्भुतं रूपमुग्रं तवेदं\n\nलोकत्रयं प्रव्यथितं महात्मन्।।11.20।।\n ", "title": "Verse 434", "verse_number": 20, "verse_order": 434, "transliteration": "dyāv ā-pṛithivyor idam antaraṁ hi\nvyāptaṁ tvayaikena diśhaśh cha sarvāḥ\ndṛiṣhṭvādbhutaṁ rūpam ugraṁ tavedaṁ\nloka-trayaṁ pravyathitaṁ mahātman\n", "word_meanings": "dyau-ā-pṛithivyoḥ—between heaven and earth; idam—this; antaram—space between; hi—indeed; vyāptam—pervaded; tvayā—by you; ekena—alone; diśhaḥ—directions; cha—and; sarvāḥ—all; dṛiṣhṭvā—seeing; adbhutam—wondrous; rūpam—form; ugram—terrible; tava—your; idam—this; loka—worlds; trayam—three; pravyathitam—trembling; mahā-ātman—The greatest of all beings\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 435, "id": 435, "text": "अमी हि त्वां सुरसङ्घाः विशन्ति\n\nकेचिद्भीताः प्राञ्जलयो गृणन्ति।\n\nस्वस्तीत्युक्त्वा महर्षिसिद्धसङ्घाः\n\nस्तुवन्ति त्वां स्तुतिभिः पुष्कलाभिः।।11.21।।\n ", "title": "Verse 435", "verse_number": 21, "verse_order": 435, "transliteration": "amī hi tvāṁ sura-saṅghā viśhanti\nkechid bhītāḥ prāñjalayo gṛiṇanti\nsvastīty uktvā maharṣhi-siddha-saṅghāḥ\nstuvanti tvāṁ stutibhiḥ puṣhkalābhiḥ\n", "word_meanings": "amī—these; hi—indeed; tvām—you; sura-saṅghāḥ—assembly of celestial gods; viśhanti—are entering; kechit—some; bhītāḥ—in fear; prāñjalayaḥ—with folded hands; gṛiṇanti—praise; svasti—auspicious; iti—thus; uktvā—reciting; mahā-ṛiṣhi—great sages; siddha-saṅghāḥ—perfect beings; stuvanti—are extolling; tvām—you; stutibhiḥ—with prayers; puṣhkalābhiḥ—hymns\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 436, "id": 436, "text": "रुद्रादित्या वसवो ये च साध्या\n\nविश्वेऽश्िवनौ मरुतश्चोष्मपाश्च।\n\nगन्धर्वयक्षासुरसिद्धसङ्घा\n\nवीक्षन्ते त्वां विस्मिताश्चैव सर्वे।।11.22।।\n ", "title": "Verse 436", "verse_number": 22, "verse_order": 436, "transliteration": "rudrādityā vasavo ye cha sādhyā\nviśhve ’śhvinau marutaśh choṣhmapāśh cha\ngandharva-yakṣhāsura-siddha-saṅghā\nvīkṣhante tvāṁ vismitāśh chaiva sarve\n", "word_meanings": "rudra—a form of Lord Shiv; ādityāḥ—the Adityas; vasavaḥ—the Vasus; ye—these; cha—and; sādhyāḥ—the Sadhyas; viśhve—the Vishvadevas; aśhvinau—the Ashvini kumars; marutaḥ—the Maruts; cha—and; uṣhma-pāḥ—the ancestors; cha—and; gandharva—Gandharvas; yakṣha—the Yakshas; asura—the demons; siddha—the perfected beings; saṅghāḥ—the assemblies; vīkṣhante—are beholding; tvām—you; vismitāḥ—in wonder; cha—and; eva—verily; sarve—all\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 437, "id": 437, "text": "रूपं महत्ते बहुवक्त्रनेत्रं\n\nमहाबाहो बहुबाहूरुपादम्।\n\nबहूदरं बहुदंष्ट्राकरालं\n\nदृष्ट्वा लोकाः प्रव्यथितास्तथाऽहम्।।11.23।।\n ", "title": "Verse 437", "verse_number": 23, "verse_order": 437, "transliteration": "rūpaṁ mahat te bahu-vaktra-netraṁ\nmahā-bāho bahu-bāhūru-pādam\nbahūdaraṁ bahu-danṣhṭrā-karālaṁ\ndṛiṣhṭvā lokāḥ pravyathitās tathāham\n", "word_meanings": "rūpam—form; mahat—magnificent; te—your; bahu—many; vaktra—mouths; netram—eyes; mahā-bāho—mighty-armed Lord; bahu—many; bāhu—arms; ūru—thighs; pādam—legs; bahu-udaram—many stomachs; bahu-danṣhṭrā—many teeth; karālam—terrifying; dṛiṣhṭvā—seeing; lokāḥ—all the worlds; pravyathitāḥ—terror-stricken; tathā—so also; aham—I\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 438, "id": 438, "text": "नभःस्पृशं दीप्तमनेकवर्णं\n\nव्यात्ताननं दीप्तविशालनेत्रम्।\n\nदृष्ट्वा हि त्वां प्रव्यथितान्तरात्मा\n\nधृतिं न विन्दामि शमं च विष्णो।।11.24।।\n ", "title": "Verse 438", "verse_number": 24, "verse_order": 438, "transliteration": "nabhaḥ-spṛiśhaṁ dīptam aneka-varṇaṁ\nvyāttānanaṁ dīpta-viśhāla-netram\ndṛiṣhṭvā hi tvāṁ pravyathitāntar-ātmā\ndhṛitiṁ na vindāmi śhamaṁ cha viṣhṇo\n", "word_meanings": "nabhaḥ-spṛiśham—touching the sky; dīptam—effulgent; aneka—many; varṇam—colors; vyātta—open; ānanam—mouths; dīpta—blazing; viśhāla—enormous; netram—eyes; dṛiṣhṭvā—seeing; hi—indeed; tvām—you; pravyathitāntar-ātmā—my heart is trembling with fear; dhṛitim—firmness; na—not; vindāmi—I find; śhamam—mental peace; cha—and; viṣhṇo—Lord Vishnu\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 439, "id": 439, "text": "दंष्ट्राकरालानि च ते मुखानि\n\nदृष्ट्वैव कालानलसन्निभानि।\n\nदिशो न जाने न लभे च शर्म\n\nप्रसीद देवेश जगन्निवास।।11.25।।\n ", "title": "Verse 439", "verse_number": 25, "verse_order": 439, "transliteration": "danṣhṭrā-karālāni cha te mukhāni\ndṛiṣhṭvaiva kālānala-sannibhāni\ndiśho na jāne na labhe cha śharma\nprasīda deveśha jagan-nivāsa\n", "word_meanings": "danṣhṭrā—teeth; karālāni—terrible; cha—and; te—your; mukhāni—mouths; dṛiṣhṭvā—having seen; eva—indeed; kāla-anala—the fire of annihilation; sannibhāni—resembling; diśhaḥ—the directions; na—not; jāne—know; na—not; labhe—I obtain; cha—and; śharma—peace; prasīda—have mercy; deva-īśha—The Lord of lords; jagat-nivāsa—The shelter of the universe\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 440, "id": 440, "text": "अमी च त्वां धृतराष्ट्रस्य पुत्राः\n\nसर्वे सहैवावनिपालसङ्घैः।\n\nभीष्मो द्रोणः सूतपुत्रस्तथाऽसौ\n\nसहास्मदीयैरपि योधमुख्यैः।।11.26।।\n ", "title": "Verse 440", "verse_number": 26, "verse_order": 440, "transliteration": "amī cha tvāṁ dhṛitarāśhtrasya putrāḥ\nsarve sahaivāvani-pāla-saṅghaiḥ\nbhīṣhmo droṇaḥ sūta-putras tathāsau\nsahāsmadīyair api yodha-mukhyaiḥ\n vaktrāṇi te tvaramāṇā viśhanti\ndanṣhṭrā-karālāni bhayānakāni\nkechid vilagnā daśhanāntareṣhu\nsandṛiśhyante chūrṇitair uttamāṅgaiḥ\n", "word_meanings": "amī—these; cha—and; tvām—you; dhṛitarāśhtrasya—of Dhritarashtra; putrāḥ—sons; sarve—all; saha—with; eva—even; avani-pāla—their allied kings; sanghaiḥ—assembly; bhīṣhmaḥ—Bheeshma; droṇaḥ—Dronacharya; sūta-putraḥ—Karna; tathā—and also; asau—this; saha—with; asmadīyaiḥ—from our side; api—also; yodha-mukhyaiḥ—generals;\n vaktrāṇi—mouths; te—your; tvaramāṇāḥ—rushing; viśhanti—enter; danṣhṭrā—teeth; karālāni—terrible; bhayānakāni—fearsome; kechit—some; vilagnāḥ—getting stuck; daśhana-antareṣhu—between the teeth; sandṛiśhyante—are seen; chūrṇitaiḥ—getting smashed; uttama-aṅgaiḥ—heads\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 441, "id": 441, "text": "वक्त्राणि ते त्वरमाणा विशन्ति\n\nदंष्ट्राकरालानि भयानकानि।\n\nकेचिद्विलग्ना दशनान्तरेषु\n\nसंदृश्यन्ते चूर्णितैरुत्तमाङ्गैः।।11.27।।\n ", "title": "Verse 441", "verse_number": 27, "verse_order": 441, "transliteration": "vaktrāṇi te tvaramāṇā viśanti daṁṣṭrā-karālāni bhayānakāni kecid vilagnā daśanāntareṣu sandṛśyante cūrṇitair uttamāṅgaiḥ", "word_meanings": "vaktrāṇi—mouths; te—Your; tvaramāṇāḥ—fearful; viśanti—entering; daṁṣṭrā—teeth; karālāni—terrible; bhayānakāni—very fearful; kecit—some of them; vilagnāḥ—being attacked; daśanāntareṣu—between the teeth; sandṛśyante—being seen; cūrṇitaiḥ—smashed; uttama-aṅgaiḥ—by the head" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 442, "id": 442, "text": "यथा नदीनां बहवोऽम्बुवेगाः\n\nसमुद्रमेवाभिमुखाः द्रवन्ति।\n\nतथा तवामी नरलोकवीरा\n\nविशन्ति वक्त्राण्यभिविज्वलन्ति।।11.28।।\n ", "title": "Verse 442", "verse_number": 28, "verse_order": 442, "transliteration": "yathā nadīnāṁ bahavo ’mbu-vegāḥ\nsamudram evābhimukhā dravanti\ntathā tavāmī nara-loka-vīrā\nviśhanti vaktrāṇy abhivijvalanti\n", "word_meanings": "yathā—as; nadīnām—of the rivers; bahavaḥ—many; ambu-vegāḥ—water waves; samudram—the ocean; eva—indeed; abhimukhāḥ—toward; dravanti—flowing rapidly; tathā—similarly; tava—your; amī—these; nara-loka-vīrāḥ—kings of human society; viśhanti—enter; vaktrāṇi—mouths; abhivijvalanti—blazing;\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 443, "id": 443, "text": "यथा प्रदीप्तं ज्वलनं पतङ्गा\n\nविशन्ति नाशाय समृद्धवेगाः।\n\nतथैव नाशाय विशन्ति लोका\n\nस्तवापि वक्त्राणि समृद्धवेगाः।।11.29।।\n ", "title": "Verse 443", "verse_number": 29, "verse_order": 443, "transliteration": "yathā pradīptaṁ jvalanaṁ pataṅgā\nviśhanti nāśhāya samṛiddha-vegāḥ\ntathaiva nāśhāya viśhanti lokās\ntavāpi vaktrāṇi samṛiddha-vegāḥ\n", "word_meanings": "yathā—as; pradīptam—blazing; jvalanam—fire; pataṅgāḥ—moths; viśhanti—enter; nāśhāya—to be perished; samṛiddha vegāḥ—with great speed; tathā eva—similarly; nāśhāya—to be perished; viśhanti—enter; lokāḥ—these people; tava—your; api—also; vaktrāṇi—mouths; samṛiddha-vegāḥ—with great speed\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 444, "id": 444, "text": "लेलिह्यसे ग्रसमानः समन्ता\n\nल्लोकान्समग्रान्वदनैर्ज्वलद्भिः।\n\nतेजोभिरापूर्य जगत्समग्रं\n\nभासस्तवोग्राः प्रतपन्ति विष्णो।।11.30।।\n ", "title": "Verse 444", "verse_number": 30, "verse_order": 444, "transliteration": "lelihyase grasamānaḥ samantāl\nlokān samagrān vadanair jvaladbhiḥ\ntejobhir āpūrya jagat samagraṁ\nbhāsas tavogrāḥ pratapanti viṣhṇo\n", "word_meanings": "lelihyase—you are licking; grasamānaḥ—devouring; samantāt—on all sides; lokān—worlds; samagrān—all; vadanaiḥ—with mouths; jvaladbhiḥ—blazing; tejobhiḥ—by effulgence; āpūrya—filled with; jagat—the universe; samagram—all; bhāsaḥ—rays; tava—your; ugrāḥ—fierce; pratapanti—scorching; viṣhṇo—Lord Vishnu\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 445, "id": 445, "text": "आख्याहि मे को भवानुग्ररूपो\n\nनमोऽस्तु ते देववर प्रसीद।\n\nविज्ञातुमिच्छामि भवन्तमाद्यं\n\nन हि प्रजानामि तव प्रवृत्तिम्।।11.31।।\n ", "title": "Verse 445", "verse_number": 31, "verse_order": 445, "transliteration": "ākhyāhi me ko bhavān ugra-rūpo\nnamo ’stu te deva-vara prasīda\nvijñātum ichchhāmi bhavantam ādyaṁ\nna hi prajānāmi tava pravṛittim\n", "word_meanings": "ākhyāhi—tell; me—me; kaḥ—who; bhavān—you; ugra-rūpaḥ—fierce form; namaḥ astu—I bow; te—to you; deva-vara—God of gods; prasīda—be merciful; vijñātum—to know; ichchhāmi—I wish; bhavantam—you; ādyam—the primeval; na—not; hi—because; prajānāmi—comprehend; tava—your; pravṛittim—workings\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 446, "id": 446, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nकालोऽस्मि लोकक्षयकृत्प्रवृद्धो\n\nलोकान्समाहर्तुमिह प्रवृत्तः।\n\nऋतेऽपि त्वां न भविष्यन्ति सर्वे\n\nयेऽवस्थिताः प्रत्यनीकेषु योधाः।।11.32।।\n ", "title": "Verse 446", "verse_number": 32, "verse_order": 446, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nkālo ’smi loka-kṣhaya-kṛit pravṛiddho\nlokān samāhartum iha pravṛittaḥ\nṛite ’pi tvāṁ na bhaviṣhyanti sarve\nye ’vasthitāḥ pratyanīkeṣhu yodhāḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; kālaḥ—time; asmi—I am; loka-kṣhaya-kṛit—the source of destruction of the worlds; pravṛiddhaḥ—mighty; lokān—the worlds; samāhartum—annihilation; iha—this world; pravṛittaḥ—participation; ṛite—without; api—even; tvām—you; na bhaviṣhyanti—shall cease to exist; sarve—all; ye—who; avasthitāḥ—arrayed; prati-anīkeṣhu—in the opposing army; yodhāḥ—the warriors\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 447, "id": 447, "text": "तस्मात्त्वमुत्तिष्ठ यशो लभस्व\n\nजित्वा शत्रून् भुङ्क्ष्व राज्यं समृद्धम्।\n\nमयैवैते निहताः पूर्वमेव\n\nनिमित्तमात्रं भव सव्यसाचिन्।।11.33।।\n ", "title": "Verse 447", "verse_number": 33, "verse_order": 447, "transliteration": "tasmāt tvam uttiṣhṭha yaśho labhasva\njitvā śhatrūn bhuṅkṣhva rājyaṁ samṛiddham\nmayaivaite nihatāḥ pūrvam eva\nnimitta-mātraṁ bhava savya-sāchin\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; tvam—you; uttiṣhṭha—arise; yaśhaḥ—honor; labhasva—attain; jitvā—conquer; śhatrūn—foes; bhuṅkṣhva—enjoy; rājyam—kingdom; samṛiddham—prosperous; mayā—by me; eva—indeed; ete—these; nihatāḥ—slain; pūrvam—already; eva nimitta-mātram—only an instrument; bhava—become; savya-sāchin—Arjun, the one who can shoot arrows with both hands\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 448, "id": 448, "text": "द्रोणं च भीष्मं च जयद्रथं च\n\nकर्णं तथाऽन्यानपि योधवीरान्।\n\nमया हतांस्त्वं जहि मा व्यथिष्ठा\n\nयुध्यस्व जेतासि रणे सपत्नान्।।11.34।।\n ", "title": "Verse 448", "verse_number": 34, "verse_order": 448, "transliteration": "droṇaṁ cha bhīṣhmaṁ cha jayadrathaṁ cha\nkarṇaṁ tathānyān api yodha-vīrān\nmayā hatāṁs tvaṁ jahi mā vyathiṣhṭhā\nyudhyasva jetāsi raṇe sapatnān\n", "word_meanings": "droṇam—Dronacharya; cha—and; bhīṣhmam—Bheeshma; cha—and; jayadratham—Jayadratha; cha—and; karṇam—Karn; tathā—also; anyān—others; api—also; yodha-vīrān—brave warriors; mayā—by me; hatān—already killed; tvam—you; jahi—slay; mā—not; vyathiṣhṭhāḥ—be disturbed; yudhyasva—fight; jetā asi—you shall be victorious; raṇe—in battle; sapatnān—enemies\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 449, "id": 449, "text": "सञ्जय उवाच\n\nएतच्छ्रुत्वा वचनं केशवस्य\n\nकृताञ्जलिर्वेपमानः किरीटी।\n\nनमस्कृत्वा भूय एवाह कृष्णं\n\nसगद्गदं भीतभीतः प्रणम्य।।11.35।।\n ", "title": "Verse 449", "verse_number": 35, "verse_order": 449, "transliteration": "sañjaya uvācha\netach chhrutvā vachanaṁ keśhavasya\nkṛitāñjalir vepamānaḥ kirīṭī\nnamaskṛitvā bhūya evāha kṛiṣhṇaṁ\nsa-gadgadaṁ bhīta-bhītaḥ praṇamya\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; etat—thus; śhrutvā—hearing; vachanam—words; keśhavasya—of Shree Krishna; kṛita-añjaliḥ—with joined palms; vepamānaḥ—trembling; kirītī—the crowned one, Arjun; namaskṛitvā—with palms joined; bhūyaḥ—again; eva—indeed; āha—spoke; kṛiṣhṇam—to Shree Krishna; sa-gadgadam—in a faltering voice; bhīta-bhītaḥ—overwhelmed with fear; praṇamya—bowed down\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 450, "id": 450, "text": "अर्जुन उवाच\n\nस्थाने हृषीकेश तव प्रकीर्त्या\n\nजगत् प्रहृष्यत्यनुरज्यते च।\n\nरक्षांसि भीतानि दिशो द्रवन्ति\n\nसर्वे नमस्यन्ति च सिद्धसङ्घाः।।11.36।।\n ", "title": "Verse 450", "verse_number": 36, "verse_order": 450, "transliteration": "arjuna uvācha\nsthāne hṛiṣhīkeśha tava prakīrtyā\njagat prahṛiṣhyaty anurajyate cha\nrakṣhānsi bhītāni diśho dravanti\nsarve namasyanti cha siddha-saṅghāḥ\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; sthāne—it is but apt; hṛiṣhīka-īśha—Shree Krishna, the master of the senses; tava—your; prakīrtyā—in praise; jagat—the universe; prahṛiṣhyati—rejoices; anurajyate—be enamored; cha—and; rakṣhānsi—the demons; bhītāni—fearfully; diśhaḥ—in all directions; dravanti—flee; sarve—all; namasyanti—bow down; cha—and; siddha-saṅghāḥ—hosts of perfected saints\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 451, "id": 451, "text": "कस्माच्च ते न नमेरन्महात्मन्\n\nगरीयसे ब्रह्मणोऽप्यादिकर्त्रे।\n\nअनन्त देवेश जगन्निवास\n\nत्वमक्षरं सदसत्तत्परं यत्।।11.37।।\n ", "title": "Verse 451", "verse_number": 37, "verse_order": 451, "transliteration": "kasmāch cha te na nameran mahātman\ngarīyase brahmaṇo ’py ādi-kartre\nananta deveśha jagan-nivāsa\ntvam akṣharaṁ sad-asat tat paraṁ yat\n", "word_meanings": "kasmāt—why; cha—and; te—you; na nameran—should they not bow down; mahā-ātman—The Great one; garīyase—who are greater; brahmaṇaḥ—than Brahma; api—even; ādi-kartre—to the original creator; ananta—The limitless One; deva-īśha—Lord of the devatās; jagat-nivāsa—Refuge of the universe; tvam—you; akṣharam—the imperishable; sat-asat—manifest and non-manifest; tat—that; param—beyond; yat—which\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 452, "id": 452, "text": "त्वमादिदेवः पुरुषः पुराण\n\nस्त्वमस्य विश्वस्य परं निधानम्।\n\nवेत्तासि वेद्यं च परं च धाम\n\nत्वया ततं विश्वमनन्तरूप।।11.38।।\n ", "title": "Verse 452", "verse_number": 38, "verse_order": 452, "transliteration": "tvam ādi-devaḥ puruṣhaḥ purāṇas\ntvam asya viśhvasya paraṁ nidhānam\nvettāsi vedyaṁ cha paraṁ cha dhāma\ntvayā tataṁ viśhvam ananta-rūpa\n", "word_meanings": "tvam—you; ādi-devaḥ—the original Divine God; puruṣhaḥ—personality; purāṇaḥ—primeval; tvam—you; asya—of (this); viśhwasya—universe; param—Supreme; nidhānam—resting place; vettā—the knower; asi—you are; vedyam—the object of knowledge; cha—and; param—Supreme; cha—and; dhāma—Abode; tvayā—by you; tatam—pervaded; viśhwam—the universe; ananta-rūpa—posessor of infinite forms\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 453, "id": 453, "text": "वायुर्यमोऽग्निर्वरुणः शशाङ्कः\n\nप्रजापतिस्त्वं प्रपितामहश्च।\n\nनमो नमस्तेऽस्तु सहस्रकृत्वः\n\nपुनश्च भूयोऽपि नमो नमस्ते।।11.39।।\n ", "title": "Verse 453", "verse_number": 39, "verse_order": 453, "transliteration": "vāyur yamo ’gnir varuṇaḥ śhaśhāṅkaḥ\nprajāpatis tvaṁ prapitāmahaśh cha\nnamo namas te ’stu sahasra-kṛitvaḥ\npunaśh cha bhūyo ’pi namo namas te\n", "word_meanings": "vāyuḥ—the god of wind; yamaḥ—the god of death; agniḥ—the god of fire; varuṇaḥ—the god of water; śhaśha-aṅkaḥ—the moon-God; prajāpatiḥ—Brahma; tvam—you; prapitāmahaḥ—the great-grandfather; cha—and; namaḥ—my salutations; namaḥ—my salutations; te—unto you; astu—let there be; sahasra-kṛitvaḥ—a thousand times; punaḥ cha—and again; bhūyaḥ—again; api—also; namaḥ—(offering) my salutations; namaḥ te—offering my salutations unto you\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 454, "id": 454, "text": "नमः पुरस्तादथ पृष्ठतस्ते\n\nनमोऽस्तु ते सर्वत एव सर्व।\n\nअनन्तवीर्यामितविक्रमस्त्वं\n\nसर्वं समाप्नोषि ततोऽसि सर्वः।।11.40।।\n ", "title": "Verse 454", "verse_number": 40, "verse_order": 454, "transliteration": "namaḥ purastād atha pṛiṣhṭhatas te\nnamo ’stu te sarvata eva sarva\nananta-vīryāmita-vikramas tvaṁ\nsarvaṁ samāpnoṣhi tato ’si sarvaḥ\n", "word_meanings": "namaḥ—offering salutations; purastāt—from the front; atha—and; pṛiṣhṭhataḥ—the rear; te—to you; namaḥ astu—I offer my salutations; te—to you; sarvataḥ—from all sides; eva—indeed; sarva—all; ananta-vīrya—infinite power; amita-vikramaḥ—infinite valor and might; tvam—you; sarvam—everything; samāpnoṣhi—pervade; tataḥ—thus; asi—(you) are; sarvaḥ—everything\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 455, "id": 455, "text": "सखेति मत्वा प्रसभं यदुक्तं\n\nहे कृष्ण हे यादव हे सखेति।\n\nअजानता महिमानं तवेदं\n\nमया प्रमादात्प्रणयेन वापि।।11.41।।\n ", "title": "Verse 455", "verse_number": 41, "verse_order": 455, "transliteration": "sakheti matvā prasabhaṁ yad uktaṁ\nhe kṛiṣhṇa he yādava he sakheti\najānatā mahimānaṁ tavedaṁ\nmayā pramādāt praṇayena vāpi\n", "word_meanings": "sakhā—friend; iti—as; matvā—thinking; prasabham—presumptuously; yat—whatever; uktam—addressed; he kṛiṣhṇa—O Shree Krishna; he yādava—O Shree Krishna, who was born in the Yadu clan; he sakhe—O my dear mate; iti—thus; ajānatā—in ignorance; mahimānam—majesty; tava—your; idam—this; mayā—by me; pramādāt—out of negligence; praṇayena—out of affection; vā api—or else; \n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 456, "id": 456, "text": "यच्चावहासार्थमसत्कृतोऽसि\n\nविहारशय्यासनभोजनेषु।\n\nएकोऽथवाप्यच्युत तत्समक्षं\n\nतत्क्षामये त्वामहमप्रमेयम्।।11.42।।\n ", "title": "Verse 456", "verse_number": 42, "verse_order": 456, "transliteration": "yach chāvahāsārtham asat-kṛito ’si\nvihāra-śhayyāsana-bhojaneṣhu\neko ’tha vāpy achyuta tat-samakṣhaṁ\ntat kṣhāmaye tvām aham aprameyam\n", "word_meanings": "yat—whatever; cha—also; avahāsa-artham—humorously; asat-kṛitaḥ—disrespectfully; asi—you were; vihāra—while at play; śhayyā—while resting; āsana—while sitting; bhojaneṣhu—while eating; ekaḥ—(when) alone; athavā—or; api—even; achyuta—Krishna, the infallible one; tat-samakṣham—before others; tat—all that; kṣhāmaye—beg for forgiveness; tvām—from you; aham—I; aprameyam—immeasurable\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 457, "id": 457, "text": "पितासि लोकस्य चराचरस्य\n\nत्वमस्य पूज्यश्च गुरुर्गरीयान्।\n\nन त्वत्समोऽस्त्यभ्यधिकः कुतोऽन्यो\n\nलोकत्रयेऽप्यप्रतिमप्रभाव।।11.43।।\n ", "title": "Verse 457", "verse_number": 43, "verse_order": 457, "transliteration": "pitāsi lokasya charācharasya\ntvam asya pūjyaśh cha gurur garīyān\nna tvat-samo ’sty abhyadhikaḥ kuto ’nyo\nloka-traye ’py apratima-prabhāva\n", "word_meanings": "pitā—the father; asi—you are; lokasya—of the entire universe; chara—moving; acharasya—nonmoving; tvam—you; asya—of this; pūjyaḥ—worshipable; cha—and; guruḥ—spiritual master; garīyān—glorious; na—not; tvat-samaḥ—equal to you; asti—is; abhyadhikaḥ—greater; kutaḥ—who is?; anyaḥ—other; loka-traye—in the three worlds; api—even; apratima-prabhāva—possessor of incomparable power\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 458, "id": 458, "text": "तस्मात्प्रणम्य प्रणिधाय कायं\n\nप्रसादये त्वामहमीशमीड्यम्।\n\nपितेव पुत्रस्य सखेव सख्युः\n\nप्रियः प्रियायार्हसि देव सोढुम्।।11.44।।\n ", "title": "Verse 458", "verse_number": 44, "verse_order": 458, "transliteration": "tasmāt praṇamya praṇidhāya kāyaṁ\nprasādaye tvām aham īśham īḍyam\npiteva putrasya sakheva sakhyuḥ\npriyaḥ priyāyārhasi deva soḍhum\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; praṇamya—bowing down; praṇidhāya—prostrating; kāyam—the body; prasādaye—to implore grace; tvām—your; aham—I; īśham—the Supreme Lord; īḍyam—adorable; pitā—father; iva—as; putrasya—with a son; sakhā—friend; iva—as; sakhyuḥ—with a friend; priyaḥ—a lover; priyāyāḥ—with the beloved; arhasi—you should; deva—Lord; soḍhum—forgive\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 459, "id": 459, "text": "अदृष्टपूर्वं हृषितोऽस्मि दृष्ट्वा\n\nभयेन च प्रव्यथितं मनो मे।\n\nतदेव मे दर्शय देव रूपं\n\nप्रसीद देवेश जगन्निवास।।11.45।।\n ", "title": "Verse 459", "verse_number": 45, "verse_order": 459, "transliteration": "adṛiṣhṭa-pūrvaṁ hṛiṣhito ’smi dṛiṣhṭvā\nbhayena cha pravyathitaṁ mano me\ntad eva me darśhaya deva rūpaṁ\nprasīda deveśha jagan-nivāsa\n", "word_meanings": "adṛiṣhṭa-pūrvam—that which has not been seen before; hṛiṣhitaḥ—great joy; asmi—I am; dṛiṣhṭvā—having seen; bhayena—with fear; cha—yet; pravyathitam—trembles; manaḥ—mind; me—my; tat—that; eva—certainly; me—to me; darśhaya—show; deva—Lord; rūpam—form; prasīda—please have mercy; deva-īśha—God of gods; jagat-nivāsa—abode of the universe\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 460, "id": 460, "text": "किरीटिनं गदिनं चक्रहस्त\n\nमिच्छामि त्वां द्रष्टुमहं तथैव।\n\nतेनैव रूपेण चतुर्भुजेन\n\nसहस्रबाहो भव विश्वमूर्ते।।11.46।।\n ", "title": "Verse 460", "verse_number": 46, "verse_order": 460, "transliteration": "kirīṭinaṁ gadinaṁ chakra-hastam\nichchhāmi tvāṁ draṣhṭum ahaṁ tathaiva\ntenaiva rūpeṇa chatur-bhujena\nsahasra-bāho bhava viśhva-mūrte\n", "word_meanings": "kirīṭinam—wearing the crown; gadinam—carrying the mace; chakra-hastam—disc in hand; ichchhāmi—I wish; tvām—you; draṣhṭum—to see; aham—I; tathā eva—similarly; tena eva—in that; rūpeṇa—form; chatuḥ-bhujena—four-armed; sahasra-bāho—thousand-armed one; bhava—be; viśhwa-mūrte—universal form\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 461, "id": 461, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nमया प्रसन्नेन तवार्जुनेदं\n\nरूपं परं दर्शितमात्मयोगात्।\n\nतेजोमयं विश्वमनन्तमाद्यं\n\nयन्मे त्वदन्येन न दृष्टपूर्वम्।।11.47।।\n ", "title": "Verse 461", "verse_number": 47, "verse_order": 461, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nmayā prasannena tavārjunedaṁ\nrūpaṁ paraṁ darśhitam ātma-yogāt\ntejo-mayaṁ viśhvam anantam ādyaṁ\nyan me tvad anyena na dṛiṣhṭa-pūrvam\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord said; mayā—by me; prasannena—being pleased; tava—with you; arjuna—Arjun; idam—this; rūpam—form; param—divine; darśhitam—shown; ātma-yogāt—by my Yogmaya power; tejaḥ-mayam—resplendent; viśhwam—cosmic; anantam—unlimited; ādyam—primeval; yat—which; me—my; tvat anyena—other than you; na dṛiṣhṭa-pūrvam—no one has ever seen\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 462, "id": 462, "text": "न वेदयज्ञाध्ययनैर्न दानै\n\nर्न च क्रियाभिर्न तपोभिरुग्रैः।\n\nएवंरूपः शक्य अहं नृलोके\n\nद्रष्टुं त्वदन्येन कुरुप्रवीर।।11.48।।\n ", "title": "Verse 462", "verse_number": 48, "verse_order": 462, "transliteration": "na veda-yajñādhyayanair na dānair\nna cha kriyābhir na tapobhir ugraiḥ\nevaṁ-rūpaḥ śhakya ahaṁ nṛi-loke\ndraṣhṭuṁ tvad anyena kuru-pravīra\n", "word_meanings": "na—not; veda-yajña—by performance of sacrifice; adhyayanaiḥ—by study of the Vedas; na—nor; dānaiḥ—by charity; na—nor; cha—and; kriyābhiḥ—by rituals; na—not; tapobhiḥ—by austerities; ugraiḥ—severe; evam-rūpaḥ—in this form; śhakyaḥ—possible; aham—I; nṛi-loke—in the world of the mortals; draṣhṭum—to be seen; tvat—than you; anyena—by another; kuru-pravīra—the best of the Kuru warriors\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 463, "id": 463, "text": "मा ते व्यथा मा च विमूढभावो\n\nदृष्ट्वा रूपं घोरमीदृङ्ममेदम्।\n\nव्यपेतभीः प्रीतमनाः पुनस्त्वं\n\nतदेव मे रूपमिदं प्रपश्य।।11.49।।\n ", "title": "Verse 463", "verse_number": 49, "verse_order": 463, "transliteration": "mā te vyathā mā cha vimūḍha-bhāvo\ndṛiṣhṭvā rūpaṁ ghoram īdṛiṅ mamedam\nvyapeta-bhīḥ prīta-manāḥ punas tvaṁ\ntad eva me rūpam idaṁ prapaśhya\n", "word_meanings": "mā te—you shout not be; vyathā—afraid; mā—not; cha—and; vimūḍha-bhāvaḥ—bewildered state; dṛiṣhṭvā—on seeing; rūpam—form; ghoram—terrible; īdṛik—such; mama—of mine; idam—this; vyapeta-bhīḥ—free from fear; prīta-manāḥ—cheerful mind; punaḥ—again; tvam—you; tat eva—that very; me—my; rūpam—form; idam—this; prapaśhya—behold\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 464, "id": 464, "text": "सञ्जय उवाच\n\nइत्यर्जुनं वासुदेवस्तथोक्त्वा\n\nस्वकं रूपं दर्शयामास भूयः।\n\nआश्वासयामास च भीतमेनं\n\nभूत्वा पुनः सौम्यवपुर्महात्मा।।11.50।।\n ", "title": "Verse 464", "verse_number": 50, "verse_order": 464, "transliteration": "sañjaya uvācha\nity arjunaṁ vāsudevas tathoktvā\nsvakaṁ rūpaṁ darśhayām āsa bhūyaḥ\nāśhvāsayām āsa cha bhītam enaṁ\nbhūtvā punaḥ saumya-vapur mahātmā\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; iti—thus; arjunam—to Arjun; vāsudevaḥ—Krishna, the son of Vasudev; tathā—in that way; uktvā—having spoken; svakam—his personal; rūpam—form; darśhayām āsa—displayed; bhūyaḥ—again; āśhvāsayām āsa—consoled; cha—and; bhītam—frightened; enam—him; bhūtvā—becoming; punaḥ—again; saumya-vapuḥ—the gentle (two-armed) form; mahā-ātmā—the compassionate\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 465, "id": 465, "text": "अर्जुन उवाच\n\nदृष्ट्वेदं मानुषं रूपं तवसौम्यं जनार्दन।\n\nइदानीमस्मि संवृत्तः सचेताः प्रकृतिं गतः।।11.51।।\n ", "title": "Verse 465", "verse_number": 51, "verse_order": 465, "transliteration": "arjuna uvācha\ndṛiṣhṭvedaṁ mānuṣhaṁ rūpaṁ tava saumyaṁ janārdana\nidānīm asmi saṁvṛittaḥ sa-chetāḥ prakṛitiṁ gataḥ\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; dṛiṣhṭvā—seeing; idam—this; mānuṣham—human; rūpam—form; tava—your; saumyam—gentle; janārdana—he who looks after the public, Krishna; idānīm—now; asmi—I am; saṁvṛittaḥ—composed; sa-chetāḥ—in my mind; prakṛitim—to normality; gataḥ—have become\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 466, "id": 466, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nसुदुर्दर्शमिदं रूपं दृष्टवानसि यन्मम।\n\nदेवा अप्यस्य रूपस्य नित्यं दर्शनकाङ्क्षिणः।।11.52।।\n ", "title": "Verse 466", "verse_number": 52, "verse_order": 466, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nsu-durdarśham idaṁ rūpaṁ dṛiṣhṭavān asi yan mama\ndevā apy asya rūpasya nityaṁ darśhana-kāṅkṣhiṇaḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Lord said; su-durdarśham—exceedingly difficult to behold; idam—this; rūpam—form; dṛiṣhṭavān asi—that you are seeing; yat—which; mama—of mine; devāḥ—the celestial gods; api—even; asya—this; rūpasya—form; nityam—eternally; darśhana-kāṅkṣhiṇaḥ—aspiring to see;\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 467, "id": 467, "text": "नाहं वेदैर्न तपसा न दानेन न चेज्यया।\n\nशक्य एवंविधो द्रष्टुं दृष्टवानसि मां यथा।।11.53।।\n ", "title": "Verse 467", "verse_number": 53, "verse_order": 467, "transliteration": "nāhaṁ vedair na tapasā na dānena na chejyayā\nśhakya evaṁ-vidho draṣhṭuṁ dṛiṣhṭavān asi māṁ yathā\n", "word_meanings": "na—never; aham—I; vedaiḥ—by study of the Vedas; na—never; tapasā—by serious penances; na—never; dānena—by charity; na—never; cha—also; ijyayā—by worship; śhakyaḥ—it is possible; evam-vidhaḥ—like this; draṣhṭum—to see; dṛiṣhṭavān—seeing; asi—you are; mām—me; yathā—as\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 468, "id": 468, "text": "भक्त्या त्वनन्यया शक्यमहमेवंविधोऽर्जुन।\n\nज्ञातुं दृष्टुं च तत्त्वेन प्रवेष्टुं च परंतप।।11.54।।\n ", "title": "Verse 468", "verse_number": 54, "verse_order": 468, "transliteration": "bhaktyā tv ananyayā śhakya aham evaṁ-vidho ’rjuna\njñātuṁ draṣhṭuṁ cha tattvena praveṣhṭuṁ cha parantapa\n", "word_meanings": "bhaktyā—by devotion; tu—alone; ananyayā—unalloyed; śhakyaḥ—possible; aham—I; evam-vidhaḥ—like this; arjuna—Arjun; jñātum—to be known; draṣhṭum—to be seen; cha—and; tattvena—truly; praveṣhṭum—to enter into (union with me); cha—and; parantapa—scorcher of foes\n" }, { "chapter_id": 11, "chapter_number": 11, "externalId": 469, "id": 469, "text": "मत्कर्मकृन्मत्परमो मद्भक्तः सङ्गवर्जितः।\n\nनिर्वैरः सर्वभूतेषु यः स मामेति पाण्डव।।11.55।।\n ", "title": "Verse 469", "verse_number": 55, "verse_order": 469, "transliteration": "mat-karma-kṛin mat-paramo mad-bhaktaḥ saṅga-varjitaḥ\nnirvairaḥ sarva-bhūteṣhu yaḥ sa mām eti pāṇḍava\n", "word_meanings": "mat-karma-kṛit—perform duties for my sake; mat-paramaḥ—considering me the Supreme; mat-bhaktaḥ—devoted to me; saṅga-varjitaḥ—free from attachment; nirvairaḥ—without malice; sarva-bhūteṣhu—toward all entities; yaḥ—who; saḥ—he; mām—to me; eti—comes; pāṇḍava—Arjun, the son of Pandu\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 470, "id": 470, "text": "अर्जुन उवाचएवं सततयुक्ता ये भक्तास्त्वां पर्युपासते।येचाप्यक्षरमव्यक्तं तेषां के योगवित्तमाः।।12.1।।", "title": "Verse 470", "verse_number": 1, "verse_order": 470, "transliteration": "arjuna uvācha\nevaṁ satata-yuktā ye bhaktās tvāṁ paryupāsate\nye chāpy akṣharam avyaktaṁ teṣhāṁ ke yoga-vittamāḥ\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; evam—thus; satata—steadfastly; yuktāḥ—devoted; ye—those; bhaktāḥ—devotees; tvām—you; paryupāsate—worship; ye—those; cha—and; api—also; akṣharam—the imperishable; avyaktam—the formless Brahman; teṣhām—of them; ke—who; yoga-vit-tamāḥ—more perfect in Yog\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 471, "id": 471, "text": "श्री भगवानुवाचमय्यावेश्य मनो ये मां नित्ययुक्ता उपासते।श्रद्धया परयोपेतास्ते मे युक्ततमा मताः।।12.2।।", "title": "Verse 471", "verse_number": 2, "verse_order": 471, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nmayy āveśhya mano ye māṁ nitya-yuktā upāsate\nśhraddhayā parayopetās te me yuktatamā matāḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Blessed Lord said; mayi—on me; āveśhya—fix; manaḥ—the mind; ye—those; mām—me; nitya yuktāḥ—always engaged; upāsate—worship; śhraddhayā—with faith; parayā—best; upetāḥ—endowed; te—they; me—by me; yukta-tamāḥ—situated highest in Yog; matāḥ—I consider\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 472, "id": 472, "text": "ये त्वक्षरमनिर्देश्यमव्यक्तं पर्युपासते।सर्वत्रगमचिन्त्यं च कूटस्थमचलं ध्रुवम्।।12.3।।", "title": "Verse 472", "verse_number": 3, "verse_order": 472, "transliteration": "ye tv akṣharam anirdeśhyam avyaktaṁ paryupāsate\nsarvatra-gam achintyañcha kūṭa-stham achalandhruvam\n sanniyamyendriya-grāmaṁ sarvatra sama-buddhayaḥ\nte prāpnuvanti mām eva sarva-bhūta-hite ratāḥ\n", "word_meanings": "ye—who; tu—but; akṣharam—the imperishable; anirdeśhyam—the indefinable; avyaktam—the unmanifest; paryupāsate—worship; sarvatra-gam—the all-pervading; achintyam—the unthinkable; cha—and; kūṭa-stham—the unchanging; achalam—the immovable; dhruvam—the eternal; \n sanniyamya—restraining; indriya-grāmam—the senses; sarvatra—everywhere; sama-buddhayaḥ—even-minded; te—they; prāpnuvanti—attain; mām—me; eva—also; sarva-bhūta-hite—in the welfare of all beings; ratāḥ—engaged\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 473, "id": 473, "text": "संनियम्येन्द्रियग्रामं सर्वत्र समबुद्धयः।ते प्राप्नुवन्ति मामेव सर्वभूतहिते रताः।।12.4।।", "title": "Verse 473", "verse_number": 4, "verse_order": 473, "transliteration": "sanniyamyendriya-grāmaṁ sarvatra sama-buddhayaḥ te prāpnuvanti mām eva sarva-bhūta-hite ratāḥ", "word_meanings": "sanniyamya-controlling; indriya-grāmam—all the senses; sarvatra—everywhere; sama-buddayaḥ—equally disposed; te-they; prāpnuvanti—achieve; mām—unto Me; eva—certainly; sarva-bhūtahite—all living entities' welfare; ratāḥ—engaged." }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 474, "id": 474, "text": "क्लेशोऽधिकतरस्तेषामव्यक्तासक्तचेतसाम्।\n\nअव्यक्ता हि गतिर्दुःखं देहवद्भिरवाप्यते।।12.5।।\n ", "title": "Verse 474", "verse_number": 5, "verse_order": 474, "transliteration": "kleśho ’dhikataras teṣhām avyaktāsakta-chetasām\navyaktā hi gatir duḥkhaṁ dehavadbhir avāpyate\n", "word_meanings": "kleśhaḥ—tribulations; adhika-taraḥ—full of; teṣhām—of those; avyakta—to the unmanifest; āsakta—attached; chetasām—whose minds; avyaktā—the unmanifest; hi—indeed; gatiḥ—path; duḥkham—exceeding difficulty; deha-vadbhiḥ—for the embodied; avāpyate—is reached\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 475, "id": 475, "text": "ये तु सर्वाणि कर्माणि मयि संन्यस्य मत्पराः।अनन्येनैव योगेन मां ध्यायन्त उपासते।।12.6।।", "title": "Verse 475", "verse_number": 6, "verse_order": 475, "transliteration": "ye tu sarvāṇi karmāṇi mayi sannyasya mat-paraḥ\nananyenaiva yogena māṁ dhyāyanta upāsate\n", "word_meanings": "ye—who; tu—but; sarvāṇi—all; karmāṇi—actions; mayi—to me; sannyasya—dedicating; mat-paraḥ—regarding me as the Supreme goal; ananyena—exclusively; eva—certainly; yogena—with devotion; mām—me; dhyāyantaḥ—meditating; upāsate—worship;\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 476, "id": 476, "text": "तेषामहं समुद्धर्ता मृत्युसंसारसागरात्।भवामि नचिरात्पार्थ मय्यावेशितचेतसाम्।।12.7।।", "title": "Verse 476", "verse_number": 7, "verse_order": 476, "transliteration": "teṣhām ahaṁ samuddhartā mṛityu-saṁsāra-sāgarāt\nbhavāmi na chirāt pārtha mayy āveśhita-chetasām\n", "word_meanings": "teṣhām—of those; aham—I; samuddhartā—the deliverer; mṛityu-saṁsāra-sāgarāt—from the ocean of birth and death; bhavāmi—(I) become; na—not; chirāt—after a long time; pārtha—Arjun, the son of Pritha; mayi—with me; āveśhita chetasām—of those whose consciousness is united\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 477, "id": 477, "text": "मय्येव मन आधत्स्व मयि बुद्धिं निवेशय।निवसिष्यसि मय्येव अत ऊर्ध्वं न संशयः।।12.8।।", "title": "Verse 477", "verse_number": 8, "verse_order": 477, "transliteration": "mayy eva mana ādhatsva mayi buddhiṁ niveśhaya\nnivasiṣhyasi mayy eva ata ūrdhvaṁ na sanśhayaḥ\n", "word_meanings": "mayi—on me; eva—alone; manaḥ—mind; ādhatsva—fix; mayi—on me; buddhim—intellect; niveśhaya—surrender; nivasiṣhyasi—you shall always live; mayi—in me; eva—alone; ataḥ ūrdhvam—thereafter; na—not; sanśhayaḥ—doubt\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 478, "id": 478, "text": "अथ चित्तं समाधातुं न शक्नोषि मयि स्थिरम्।अभ्यासयोगेन ततो मामिच्छाप्तुं धनञ्जय।।12.9।।", "title": "Verse 478", "verse_number": 9, "verse_order": 478, "transliteration": "atha chittaṁ samādhātuṁ na śhaknoṣhi mayi sthiram\nabhyāsa-yogena tato mām ichchhāptuṁ dhanañjaya\n", "word_meanings": "atha—if; chittam—mind; samādhātum—to fix; na śhaknoṣhi—(you) are unable; mayi—on me; sthiram—steadily; abhyāsa-yogena—by uniting with God through repeated practice; tataḥ—then; mām—me; ichchhā—desire; āptum—to attain; dhanañjaya—Arjun, the conqueror of wealth\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 479, "id": 479, "text": "अभ्यासेऽप्यसमर्थोऽसि मत्कर्मपरमो भव।मदर्थमपि कर्माणि कुर्वन् सिद्धिमवाप्स्यसि।।12.10।।", "title": "Verse 479", "verse_number": 10, "verse_order": 479, "transliteration": "abhyāse ’py asamartho ’si mat-karma-paramo bhava\nmad-artham api karmāṇi kurvan siddhim avāpsyasi\n", "word_meanings": "abhyāse—in practice; api—if; asamarthaḥ—unable; asi—you; mat-karma paramaḥ—devotedly work for me; bhava—be; mat-artham—for my sake; api—also; karmāṇi—work; kurvan—performing; siddhim—perfection; avāpsyasi—you shall achieve\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 480, "id": 480, "text": "अथैतदप्यशक्तोऽसि कर्तुं मद्योगमाश्रितः।सर्वकर्मफलत्यागं ततः कुरु यतात्मवान्।।12.11।।", "title": "Verse 480", "verse_number": 11, "verse_order": 480, "transliteration": "athaitad apy aśhakto ’si kartuṁ mad-yogam āśhritaḥ\nsarva-karma-phala-tyāgaṁ tataḥ kuru yatātmavān\n", "word_meanings": "atha—if; etat—this; api—even; aśhaktaḥ—unable; asi—you are; kartum—to work; mad-yogam—with devotion to me; āśhritaḥ—taking refuge; sarva-karma—of all actions; phala-tyāgam—to renounce the fruits; tataḥ—then; kuru—do; yata-ātma-vān—be situated in the self\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 481, "id": 481, "text": "श्रेयो हि ज्ञानमभ्यासाज्ज्ञानाद्ध्यानं विशिष्यते।ध्यानात्कर्मफलत्यागस्त्यागाच्छान्तिरनन्तरम्।।12.12।।", "title": "Verse 481", "verse_number": 12, "verse_order": 481, "transliteration": "śhreyo hi jñānam abhyāsāj jñānād dhyānaṁ viśhiṣhyate\ndhyānāt karma-phala-tyāgas tyāgāch chhāntir anantaram\n", "word_meanings": "śhreyaḥ—better; hi—for; jñānam—knowledge; abhyāsāt—than (mechanical) practice; jñānāt—than knowledge; dhyānam—meditation; viśhiṣhyate—better; dhyānāt—than meditation; karma-phala-tyāgaḥ—renunciation of the fruits of actions; tyāgāt—renunciation; śhāntiḥ—peace; anantaram—immediately\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 482, "id": 482, "text": "अद्वेष्टा सर्वभूतानां मैत्रः करुण एव च।निर्ममो निरहङ्कारः समदुःखसुखः क्षमी।।12.13।।", "title": "Verse 482", "verse_number": 13, "verse_order": 482, "transliteration": "adveṣhṭā sarva-bhūtānāṁ maitraḥ karuṇa eva cha\nnirmamo nirahankāraḥ sama-duḥkha-sukhaḥ kṣhamī\n", "word_meanings": "adveṣhṭā—free from malice; sarva-bhūtānām—toward all living beings; maitraḥ—friendly; karuṇaḥ—compassionate; eva—indeed; cha—and; nirmamaḥ—free from attachment to possession; nirahankāraḥ—free from egoism; sama—equipoised; duḥkha—distress; sukhaḥ—happiness; kṣhamī—forgiving;\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 483, "id": 483, "text": "सन्तुष्टः सततं योगी यतात्मा दृढनिश्चयः।मय्यर्पितमनोबुद्धिर्यो मद्भक्तः स मे प्रियः।।12.14।।", "title": "Verse 483", "verse_number": 14, "verse_order": 483, "transliteration": "santuṣhṭaḥ satataṁ yogī yatātmā dṛiḍha-niśhchayaḥ\nmayy arpita-mano-buddhir yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ\n", "word_meanings": "santuṣhṭaḥ—contented; satatam—steadily; yogī—united in devotion; yata-ātmā—self-controlled; dṛiḍha-niśhchayaḥ—firm in conviction; mayi—to me; arpita—dedicated; manaḥ—mind; buddhiḥ—intellect; yaḥ—who; mat-bhaktaḥ—my devotees; saḥ—they; me—to me; priyaḥ—very dear\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 484, "id": 484, "text": "यस्मान्नोद्विजते लोको लोकान्नोद्विजते च यः।हर्षामर्षभयोद्वेगैर्मुक्तो यः स च मे प्रियः।।12.15।।", "title": "Verse 484", "verse_number": 15, "verse_order": 484, "transliteration": "yasmān nodvijate loko lokān nodvijate cha yaḥ\nharṣhāmarṣha-bhayodvegair mukto yaḥ sa cha me priyaḥ\n", "word_meanings": "yasmāt—by whom; na—not; udvijate—are agitated; lokaḥ—people; lokāt—from people; na—not; udvijate—are disturbed; cha—and; yaḥ—who; harṣha—pleasure; amarṣha—pain; bhaya—fear; udvegaiḥ—anxiety; muktaḥ—freed; yaḥ—who; saḥ—they; cha—and; me—to me; priyaḥ—very dear\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 485, "id": 485, "text": "अनपेक्षः शुचिर्दक्ष उदासीनो गतव्यथः।सर्वारम्भपरित्यागी यो मद्भक्तः स मे प्रियः।।12.16।।", "title": "Verse 485", "verse_number": 16, "verse_order": 485, "transliteration": "anapekṣhaḥ śhuchir dakṣha udāsīno gata-vyathaḥ\nsarvārambha-parityāgī yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ\n", "word_meanings": "anapekṣhaḥ—indifferent to worldly gain; śhuchiḥ—pure; dakṣhaḥ—skillful; udāsīnaḥ—without cares; gata-vyathaḥ—untroubled; sarva-ārambha—of all undertakings; parityāgī—renouncer; saḥ—who; mat-bhaktaḥ—my devotee; saḥ—he; me—to ne; priyaḥ—very dear\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 486, "id": 486, "text": "यो न हृष्यति न द्वेष्टि न शोचति न काङ्क्षति।शुभाशुभपरित्यागी भक्ितमान्यः स मे प्रियः।।12.17।।", "title": "Verse 486", "verse_number": 17, "verse_order": 486, "transliteration": "yo na hṛiṣhyati na dveṣhṭi na śhochati na kāṅkṣhati\nśhubhāśhubha-parityāgī bhaktimān yaḥ sa me priyaḥ\n", "word_meanings": "yaḥ—who; na—neither; hṛiṣhyati—rejoice; na—nor; dveṣhṭi—despair; na—neither; śhochati—lament; na—nor; kāṅkṣhati—hanker for gain; śhubha-aśhubha-parityāgī—who renounce both good and evil deeds; bhakti-mān—full of devotion; yaḥ—who; saḥ—that person; me—to me; priyaḥ—very dear\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 487, "id": 487, "text": "समः शत्रौ च मित्रे च तथा मानापमानयोः।शीतोष्णसुखदुःखेषु समः सङ्गविवर्जितः।।12.18।।", "title": "Verse 487", "verse_number": 18, "verse_order": 487, "transliteration": "samaḥ śhatrau cha mitre cha tathā mānāpamānayoḥ\nśhītoṣhṇa-sukha-duḥkheṣhu samaḥ saṅga-vivarjitaḥ\n", "word_meanings": "samaḥ—alike; śhatrau—to a foe; cha—and; mitre—to a friend; cha tathā—as well as; māna-apamānayoḥ—in honor and dishonor; śhīta-uṣhṇa—in cold and heat; sukha-duḥkheṣhu—in joy and sorrow; samaḥ—equipoised; saṅga-vivarjitaḥ—free from all unfavorable association;\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 488, "id": 488, "text": "तुल्यनिन्दास्तुतिर्मौनी सन्तुष्टो येनकेनचित्।अनिकेतः स्थिरमतिर्भक्ितमान्मे प्रियो नरः।।12.19।।", "title": "Verse 488", "verse_number": 19, "verse_order": 488, "transliteration": "tulya-nindā-stutir maunī santuṣhṭo yena kenachit\naniketaḥ sthira-matir bhaktimān me priyo naraḥ\n", "word_meanings": "tulya—alike; nindā-stutiḥ—reproach and praise; maunī—silent contemplation; santuṣhṭaḥ—contented; yena kenachit—with anything; aniketaḥ—without attachment to the place of residence; sthira—firmly fixed; matiḥ—intellect; bhakti-mān—full of devotion; me—to me; priyaḥ—very dear; naraḥ—a person\n" }, { "chapter_id": 12, "chapter_number": 12, "externalId": 489, "id": 489, "text": "ये तु धर्म्यामृतमिदं यथोक्तं पर्युपासते।श्रद्दधाना मत्परमा भक्तास्तेऽतीव मे प्रियाः।।12.20।।", "title": "Verse 489", "verse_number": 20, "verse_order": 489, "transliteration": "ye tu dharmyāmṛitam idaṁ yathoktaṁ paryupāsate\nśhraddadhānā mat-paramā bhaktās te ’tīva me priyāḥ\n", "word_meanings": "ye—who; tu—indeed; dharma—of wisdom; amṛitam—nectar; idam—this; yathā—as; uktam—declared; paryupāsate—exclusive devotion; śhraddadhānāḥ—with faith; mat-paramāḥ—intent on me as the supreme goal; bhaktāḥ—devotees; te—they; atīva—exceedingly; me—to me; priyāḥ—dear\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 490, "id": 490, "text": "अर्जुन उवाच\n\nप्रकृतिं पुरुषं चैव क्षेत्रं क्षेत्रज्ञमेव च।\n\nएतद्वेदितुमिच्छामि ज्ञानं ज्ञेयं च केशव।।13.1।।\n ", "title": "Verse 490", "verse_number": 1, "verse_order": 490, "transliteration": "arjuna uvācha\nprakṛitiṁ puruṣhaṁ chaiva kṣhetraṁ kṣhetra-jñam eva cha\netad veditum ichchhāmi jñānaṁ jñeyaṁ cha keśhava\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; prakṛitim—material nature; puruṣham—the enjoyer; cha—and; eva—indeed; kṣhetram—the field of activities; kṣhetra-jñam—the knower of the field; eva—even; cha—also; etat—this; veditum—to know; ichchhāmi—I wish; jñānam—knowledge; jñeyam—the goal of knowledge; cha—and; keśhava—Krishna, the killer of the demon named Keshi\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 491, "id": 491, "text": "श्री भगवानुवाचइदं शरीरं कौन्तेय क्षेत्रमित्यभिधीयते।एतद्यो वेत्ति तं प्राहुः क्षेत्रज्ञ इति तद्विदः।।13.2।।", "title": "Verse 491", "verse_number": 2, "verse_order": 491, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nidaṁ śharīraṁ kaunteya kṣhetram ity abhidhīyate\netad yo vetti taṁ prāhuḥ kṣhetra-jña iti tad-vidaḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Divine Lord said; idam—this; śharīram—body; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; kṣhetram—the field of activities; iti—thus; abhidhīyate—is termed as; etat—this; yaḥ—one who; vetti—knows; tam—that person; prāhuḥ—is called; kṣhetra-jñaḥ—the knower of the field; iti—thus; tat-vidaḥ—those who discern the truth\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 492, "id": 492, "text": "क्षेत्रज्ञं चापि मां विद्धि सर्वक्षेत्रेषु भारत।\n\nक्षेत्रक्षेत्रज्ञयोर्ज्ञानं यत्तज्ज्ञानं मतं मम।।13.3।।\n ", "title": "Verse 492", "verse_number": 3, "verse_order": 492, "transliteration": "kṣhetra-jñaṁ chāpi māṁ viddhi sarva-kṣhetreṣhu bhārata\nkṣhetra-kṣhetrajñayor jñānaṁ yat taj jñānaṁ mataṁ mama\n", "word_meanings": "kṣhetra-jñam—the knower of the field; cha—also; api—only; mām—me; viddhi—know; sarva—all; kṣhetreṣhu—in individual fields of activities; bhārata—scion of Bharat; kṣhetra—the field of activities; kṣhetra-jñayoḥ—of the knower of the field; jñānam—understanding of; yat—which; tat—that; jñānam—knowledge; matam—opinion; mama—my\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 493, "id": 493, "text": "तत्क्षेत्रं यच्च यादृक् च यद्विकारि यतश्च यत्।स च यो यत्प्रभावश्च तत्समासेन मे श्रृणु।।13.4।।", "title": "Verse 493", "verse_number": 4, "verse_order": 493, "transliteration": "tat kṣhetraṁ yach cha yādṛik cha yad-vikāri yataśh cha yat\nsa cha yo yat-prabhāvaśh cha tat samāsena me śhṛiṇu\n", "word_meanings": "tat—that; kṣhetram—field of activities; yat—what; cha—and; yādṛik—its nature; cha—and; yat-vikāri—how change takes place in it; yataḥ—from what; cha—also; yat—what; saḥ—he; cha—also; yaḥ—who; yat-prabhāvaḥ—what his powers are; cha—and; tat—that; samāsena—in summary; me—from me; śhṛiṇu—listen\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 494, "id": 494, "text": "ऋषिभिर्बहुधा गीतं छन्दोभिर्विविधैः पृथक्।ब्रह्मसूत्रपदैश्चैव हेतुमद्भिर्विनिश्िचतैः।।13.5।।", "title": "Verse 494", "verse_number": 5, "verse_order": 494, "transliteration": "ṛiṣhibhir bahudhā gītaṁ chhandobhir vividhaiḥ pṛithak\nbrahma-sūtra-padaiśh chaiva hetumadbhir viniśhchitaiḥ\n", "word_meanings": "ṛiṣhibhiḥ—by great sages; bahudhā—in manifold ways; gītam—sung; chhandobhiḥ—in Vedic hymns; vividhaiḥ—various; pṛithak—variously; brahma-sūtra—the Brahma Sūtra; padaiḥ—by the hymns; cha—and; eva—especially; hetu-madbhiḥ—with logic; viniśhchitaiḥ—conclusive evidence\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 495, "id": 495, "text": "महाभूतान्यहङ्कारो बुद्धिरव्यक्तमेव च।इन्द्रियाणि दशैकं च पञ्च चेन्द्रियगोचराः।।13.6।।", "title": "Verse 495", "verse_number": 6, "verse_order": 495, "transliteration": "mahā-bhūtāny ahankāro buddhir avyaktam eva cha\nindriyāṇi daśhaikaṁ cha pañcha chendriya-gocharāḥ\n", "word_meanings": "mahā-bhūtāni—the (five) great elements; ahankāraḥ—the ego; buddhiḥ—the intellect; avyaktam—the unmanifested primordial matter; eva—indeed; cha—and; indriyāṇi—the senses; daśha-ekam—eleven; cha—and; pañcha—five; cha—and; indriya-go-charāḥ—the (five) objects of the senses;\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 496, "id": 496, "text": "इच्छा द्वेषः सुखं दुःखं सङ्घातश्चेतनाधृतिः।एतत्क्षेत्रं समासेन सविकारमुदाहृतम्।।13.7।।", "title": "Verse 496", "verse_number": 7, "verse_order": 496, "transliteration": "ichchhā dveṣhaḥ sukhaṁ duḥkhaṁ saṅghātaśh chetanā dhṛitiḥ\netat kṣhetraṁ samāsena sa-vikāram udāhṛitam\n", "word_meanings": "ichchhā—desire; dveṣhaḥ—aversion; sukham—happiness; duḥkham—misery; saṅghātaḥ—the aggregate; chetanā—the consciousness; dhṛitiḥ—the will; etat—all these; kṣhetram—the field of activities; samāsena—comprise of; sa-vikāram—with modifications; udāhṛitam—are said\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 497, "id": 497, "text": "अमानित्वमदम्भित्वमहिंसा क्षान्तिरार्जवम्।आचार्योपासनं शौचं स्थैर्यमात्मविनिग्रहः।।13.8।।", "title": "Verse 497", "verse_number": 8, "verse_order": 497, "transliteration": "amānitvam adambhitvam ahinsā kṣhāntir ārjavam\nāchāryopāsanaṁ śhauchaṁ sthairyam ātma-vinigrahaḥ\n", "word_meanings": "amānitvam—humbleness; adambhitvam—freedom from hypocrisy; ahinsā—non-violence; kṣhāntiḥ—forgiveness; ārjavam—simplicity; āchārya-upāsanam—service of the Guru; śhaucham—cleanliness of body and mind; sthairyam—steadfastness; ātma-vinigrahaḥ—self-control;\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 498, "id": 498, "text": "इन्द्रियार्थेषु वैराग्यमनहङ्कार एव च।जन्ममृत्युजराव्याधिदुःखदोषानुदर्शनम्।।13.9।।", "title": "Verse 498", "verse_number": 9, "verse_order": 498, "transliteration": "indriyārtheṣhu vairāgyam anahankāra eva cha\njanma-mṛityu-jarā-vyādhi-duḥkha-doṣhānudarśhanam\n", "word_meanings": "indriya-artheṣhu—toward objects of the senses; vairāgyam—dispassion; anahankāraḥ—absence of egotism; eva cha—and also; janma—of birth; mṛityu—death; jarā—old age; vyādhi—disease; duḥkha—evils; doṣha—faults; anudarśhanam—perception;\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 499, "id": 499, "text": "असक्ितरनभिष्वङ्गः पुत्रदारगृहादिषु।नित्यं च समचित्तत्वमिष्टानिष्टोपपत्तिषु।।13.10।।", "title": "Verse 499", "verse_number": 10, "verse_order": 499, "transliteration": "asaktir anabhiṣhvaṅgaḥ putra-dāra-gṛihādiṣhu\nnityaṁ cha sama-chittatvam iṣhṭāniṣhṭopapattiṣhu\n", "word_meanings": "asaktiḥ—non-attachment; anabhiṣhvaṅgaḥ—absence of craving; putra—children; dāra—spouse; gṛiha-ādiṣhu—home, etc; nityam—constant; cha—and; sama-chittatvam—even-mindedness; iṣhṭa—the desirable; aniṣhṭa—undesirable; upapattiṣhu—having obtained;\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 500, "id": 500, "text": "मयि चानन्ययोगेन भक्ितरव्यभिचारिणी।विविक्तदेशसेवित्वमरतिर्जनसंसदि।।13.11।।", "title": "Verse 500", "verse_number": 11, "verse_order": 500, "transliteration": "mayi chānanya-yogena bhaktir avyabhichāriṇī\nvivikta-deśha-sevitvam aratir jana-sansadi\n", "word_meanings": "mayi—toward me; cha—also; ananya-yogena—exclusively united; bhaktiḥ—devotion; avyabhichāriṇī—constant; vivikta—solitary; deśha—places; sevitvam—inclination for; aratiḥ—aversion; jana-sansadi—for mundane society;\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 501, "id": 501, "text": "अध्यात्मज्ञाननित्यत्वं तत्त्वज्ञानार्थदर्शनम्।एतज्ज्ञानमिति प्रोक्तमज्ञानं यदतोन्यथा।।13.12।।", "title": "Verse 501", "verse_number": 12, "verse_order": 501, "transliteration": "adhyātma-jñāna-nityatvaṁ tattva-jñānārtha-darśhanam\netaj jñānam iti proktam ajñānaṁ yad ato ’nyathā\n", "word_meanings": "adhyātma—spiritual; jñāna—knowledge; nityatvam—constancy; tattva-jñāna—knowledge of spiritual principles; artha—for; darśhanam—philosophy; etat—all this; jñānam—knowledge; iti—thus; proktam—declared; ajñānam—ignorance; yat—what; ataḥ—to this; anyathā—contrary\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 502, "id": 502, "text": "ज्ञेयं यत्तत्प्रवक्ष्यामि यज्ज्ञात्वाऽमृतमश्नुते।अनादिमत्परं ब्रह्म न सत्तन्नासदुच्यते।।13.13।।", "title": "Verse 502", "verse_number": 13, "verse_order": 502, "transliteration": "jñeyaṁ yat tat pravakṣhyāmi yaj jñātvāmṛitam aśhnute\nanādi mat-paraṁ brahma na sat tan nāsad uchyate\n", "word_meanings": "jñeyam—ought to be known; yat—which; tat—that; pravakṣhyāmi—I shall now reveal; yat—which; jñātvā—knowing; amṛitam—immortality; aśhnute—one achieves; anādi—beginningless; mat-param—subordinate to me; brahma—Brahman; na—not; sat—existent; tat—that; na—not; asat—non-existent; uchyate—is called\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 503, "id": 503, "text": "सर्वतः पाणिपादं तत्सर्वतोऽक्षिशिरोमुखम्।सर्वतः श्रुतिमल्लोके सर्वमावृत्य तिष्ठति।।13.14।।", "title": "Verse 503", "verse_number": 14, "verse_order": 503, "transliteration": "sarvataḥ pāṇi-pādaṁ tat sarvato ’kṣhi-śhiro-mukham\nsarvataḥ śhrutimal loke sarvam āvṛitya tiṣhṭhati\n", "word_meanings": "sarvataḥ—everywhere; pāṇi—hands; pādam—feet; tat—that; sarvataḥ—everywhere; akṣhi—eyes; śhiraḥ—heads; mukham—faces; sarvataḥ—everywhere; śhruti-mat—having ears; loke—in the universe; sarvam—everything; āvṛitya—pervades; tiṣhṭhati—exists\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 504, "id": 504, "text": "सर्वेन्द्रियगुणाभासं सर्वेन्द्रियविवर्जितम्।असक्तं सर्वभृच्चैव निर्गुणं गुणभोक्तृ च।।13.15।।", "title": "Verse 504", "verse_number": 15, "verse_order": 504, "transliteration": "sarvendriya-guṇābhāsaṁ sarvendriya-vivarjitam\nasaktaṁ sarva-bhṛich chaiva nirguṇaṁ guṇa-bhoktṛi cha\n", "word_meanings": "sarva—all; indriya—senses; guṇa—sense-objects; ābhāsam—the perciever; sarva—all; indriya—senses; vivarjitam—devoid of; asaktam—unattached; sarva-bhṛit—the sustainer of all; cha—yet; eva—indeed; nirguṇam—beyond the three modes of material nature; guṇa-bhoktṛi—the enjoyer of the three modes of material nature; cha—although\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 505, "id": 505, "text": "बहिरन्तश्च भूतानामचरं चरमेव च।सूक्ष्मत्वात्तदविज्ञेयं दूरस्थं चान्तिके च तत्।।13.16।।", "title": "Verse 505", "verse_number": 16, "verse_order": 505, "transliteration": "bahir antaśh cha bhūtānām acharaṁ charam eva cha\nsūkṣhmatvāt tad avijñeyaṁ dūra-sthaṁ chāntike cha tat\n", "word_meanings": "bahiḥ—outside; antaḥ—inside; cha—and; bhūtānām—all living beings; acharam—not moving; charam—moving; eva—indeed; cha—and; sūkṣhmatvāt—due to subtlety; tat—he; avijñeyam—incomprehensible; dūra-stham—very far away; cha—and; antike—very near; cha—also; tat—he\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 506, "id": 506, "text": "अविभक्तं च भूतेषु विभक्तमिव च स्थितम्।भूतभर्तृ च तज्ज्ञेयं ग्रसिष्णु प्रभविष्णु च।।13.17।।", "title": "Verse 506", "verse_number": 17, "verse_order": 506, "transliteration": "avibhaktaṁ cha bhūteṣhu vibhaktam iva cha sthitam\nbhūta-bhartṛi cha taj jñeyaṁ grasiṣhṇu prabhaviṣhṇu cha\n", "word_meanings": "avibhaktam—indivisible; cha—although; bhūteṣhu—amongst living beings; vibhaktam—divided; iva—apparently; cha—yet; sthitam—situated; bhūta-bhartṛi—the sustainer of all beings; cha—also; tat—that; jñeyam—to be known; grasiṣhṇu—the annihilator; prabhaviṣhṇu—the creator; cha—and\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 507, "id": 507, "text": "ज्योतिषामपि तज्ज्योतिस्तमसः परमुच्यते।ज्ञानं ज्ञेयं ज्ञानगम्यं हृदि सर्वस्य विष्ठितम्।।13.18।।", "title": "Verse 507", "verse_number": 18, "verse_order": 507, "transliteration": "jyotiṣhām api taj jyotis tamasaḥ param uchyate\njñānaṁ jñeyaṁ jñāna-gamyaṁ hṛidi sarvasya viṣhṭhitam\n", "word_meanings": "jyotiṣhām—in all luminarie; api—and; tat—that; jyotiḥ—the source of light; tamasaḥ—the darkness; param—beyond; uchyate—is said (to be); jñānam—knowledge; jñeyam—the object of knowledge; jñāna-gamyam—the goal of knowledge; hṛidi—within the heart; sarvasya—of all living beings; viṣhṭhitam—dwells\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 508, "id": 508, "text": "इति क्षेत्रं तथा ज्ञानं ज्ञेयं चोक्तं समासतः।मद्भक्त एतद्विज्ञाय मद्भावायोपपद्यते।।13.19।।", "title": "Verse 508", "verse_number": 19, "verse_order": 508, "transliteration": "iti kṣhetraṁ tathā jñānaṁ jñeyaṁ choktaṁ samāsataḥ\nmad-bhakta etad vijñāya mad-bhāvāyopapadyate\n", "word_meanings": "iti—thus; kṣhetram—the nature of the field; tathā—and; jñānam—the meaning of knowledge; jñeyam—the object of knowledge; cha—and; uktam—revealed; samāsataḥ—in summary; mat-bhaktaḥ—my devotee; etat—this; vijñāya—having understood; mat-bhāvāya—my divine nature; upapadyate—attain\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 509, "id": 509, "text": "प्रकृतिं पुरुषं चैव विद्ध्यनादी उभावपि।विकारांश्च गुणांश्चैव विद्धि प्रकृतिसंभवान्।।13.20।।", "title": "Verse 509", "verse_number": 20, "verse_order": 509, "transliteration": "prakṛitiṁ puruṣhaṁ chaiva viddhy anādī ubhāv api\nvikārānśh cha guṇānśh chaiva viddhi prakṛiti-sambhavān\n", "word_meanings": "prakṛitim—material nature; puruṣham—the individual souls; cha—and; eva—indeed; viddhi—know; anādī—beginningless; ubhau—both; api—and; vikārān—transformations (of the body); cha—also; guṇān—the three modes of nature; cha—and; eva—indeed; viddhi—know; prakṛiti—material energy; sambhavān—produced by\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 510, "id": 510, "text": "कार्यकारणकर्तृत्वे हेतुः प्रकृतिरुच्यते।पुरुषः सुखदुःखानां भोक्तृत्वे हेतुरुच्यते।।13.21।।", "title": "Verse 510", "verse_number": 21, "verse_order": 510, "transliteration": "kārya-kāraṇa-kartṛitve hetuḥ prakṛitir uchyate\npuruṣhaḥ sukha-duḥkhānāṁ bhoktṛitve hetur uchyate\n", "word_meanings": "kārya—effect; kāraṇa—cause; kartṛitve—in the matter of creation; hetuḥ—the medium; prakṛitiḥ—the material energy; uchyate—is said to be; puruṣhaḥ—the individual soul; sukha-duḥkhānām—of happiness and distress; bhoktṛitve—in experiencing; hetuḥ—is responsible; uchyate—is said to be\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 511, "id": 511, "text": "पुरुषः प्रकृतिस्थो हि भुङ्क्ते प्रकृतिजान्गुणान्।कारणं गुणसङ्गोऽस्य सदसद्योनिजन्मसु।।13.22।।", "title": "Verse 511", "verse_number": 22, "verse_order": 511, "transliteration": "puruṣhaḥ prakṛiti-stho hi bhuṅkte prakṛiti-jān guṇān\nkāraṇaṁ guṇa-saṅgo ’sya sad-asad-yoni-janmasu\n", "word_meanings": "puruṣhaḥ—the individual soul; prakṛiti-sthaḥ—seated in the material energy; hi—indeed; bhuṅkte—desires to enjoy; prakṛiti-jān—produced by the material energy; guṇān—the three modes of nature; kāraṇam—the cause; guṇa-saṅgaḥ—the attachment (to three guṇas); asya—of its; sat-asat-yoni—in superior and inferior wombs; janmasu—of birth\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 512, "id": 512, "text": "उपद्रष्टाऽनुमन्ता च भर्ता भोक्ता महेश्वरः।परमात्मेति चाप्युक्तो देहेऽस्मिन्पुरुषः परः।।13.23।।", "title": "Verse 512", "verse_number": 23, "verse_order": 512, "transliteration": "upadraṣhṭānumantā cha bhartā bhoktā maheśhvaraḥ\nparamātmeti chāpy ukto dehe ’smin puruṣhaḥ paraḥ\n", "word_meanings": "upadraṣhṭā—the witness; anumantā—the permitter; cha—and; bhartā—the supporter; bhoktā—the transcendental enjoyer; mahā-īśhvaraḥ—the ultimate controller; parama-ātmā—Superme Soul; iti—that; cha api—and also; uktaḥ—is said; dehe—within the body; asmin—this; puruṣhaḥ paraḥ—the Supreme Lord\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 513, "id": 513, "text": "य एवं वेत्ति पुरुषं प्रकृतिं च गुणैःसह।सर्वथा वर्तमानोऽपि न स भूयोऽभिजायते।।13.24।।", "title": "Verse 513", "verse_number": 24, "verse_order": 513, "transliteration": "ya evaṁ vetti puruṣhaṁ prakṛitiṁ cha guṇaiḥ saha\nsarvathā vartamāno ’pi na sa bhūyo ’bhijāyate\n", "word_meanings": "yaḥ—who; evam—thus; vetti—understand; puruṣham—Puruṣh; prakṛitim—the material nature; cha—and; guṇaiḥ—the three modes of nature; saha—with; sarvathā—in every way; vartamānaḥ—situated; api—although; na—not; saḥ—they; bhūyaḥ—again; abhijāyate—take birth\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 514, "id": 514, "text": "ध्यानेनात्मनि पश्यन्ति केचिदात्मानमात्मना।अन्ये सांख्येन योगेन कर्मयोगेन चापरे।।13.25।।", "title": "Verse 514", "verse_number": 25, "verse_order": 514, "transliteration": "dhyānenātmani paśhyanti kechid ātmānam ātmanā\nanye sānkhyena yogena karma-yogena chāpare\n", "word_meanings": "dhyānena—through meditation; ātmani—within one’s heart; paśhyanti—percieve; kechit—some; ātmānam—the Supreme soul; ātmanā—by the mind; anye—others; sānkhyena—through cultivation of knowledge; yogena—the yog system; karma-yogena—union with God with through path of action; cha—and; apare—others\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 515, "id": 515, "text": "अन्ये त्वेवमजानन्तः श्रुत्वाऽन्येभ्य उपासते।तेऽपि चातितरन्त्येव मृत्युं श्रुतिपरायणाः।।13.26।।", "title": "Verse 515", "verse_number": 26, "verse_order": 515, "transliteration": "anye tv evam ajānantaḥ śhrutvānyebhya upāsate\nte ’pi chātitaranty eva mṛityuṁ śhruti-parāyaṇāḥ\n", "word_meanings": "anye—others; tu—still; evam—thus; ajānantaḥ—those who are unaware (of spiritual paths); śhrutvā—by hearing; anyebhyaḥ—from others; upāsate—begin to worship; te—they; api—also; cha—and; atitaranti—cross over; eva—even; mṛityum—death; śhruti-parāyaṇāḥ—devotion to hearing (from saints)\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 516, "id": 516, "text": "यावत्सञ्जायते किञ्चित्सत्त्वं स्थावरजङ्गमम्।क्षेत्रक्षेत्रज्ञसंयोगात्तद्विद्धि भरतर्षभ।।13.27।।", "title": "Verse 516", "verse_number": 27, "verse_order": 516, "transliteration": "yāvat sañjāyate kiñchit sattvaṁ sthāvara-jaṅgamam\nkṣhetra-kṣhetrajña-sanyogāt tad viddhi bharatarṣhabha\n", "word_meanings": "yāvat—whatever; sañjāyate—manifesting; kiñchit—anything; sattvam—being; sthāvara—unmoving; jaṅgamam—moving; kṣhetra—field of activities; kṣhetra-jña—knower of the field; sanyogāt—combination of; tat—that; viddhi—know; bharata-ṛiṣhabha—best of the Bharatas\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 517, "id": 517, "text": "समं सर्वेषु भूतेषु तिष्ठन्तं परमेश्वरम्।विनश्यत्स्वविनश्यन्तं यः पश्यति स पश्यति।।13.28।।", "title": "Verse 517", "verse_number": 28, "verse_order": 517, "transliteration": "samaṁ sarveṣhu bhūteṣhu tiṣhṭhantaṁ parameśhvaram\nvinaśhyatsv avinaśhyantaṁ yaḥ paśhyati sa paśhyati\n", "word_meanings": "samam—equally; sarveṣhu—in all; bhūteṣhu—beings; tiṣhṭhan-tam—accompanying; parama-īśhvaram—Supreme Soul; vinaśhyatsu—amongst the perishable; avinaśhyantam—the imperishable; yaḥ—who; paśhyati—see; saḥ—they; paśhyati—perceive\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 518, "id": 518, "text": "समं पश्यन्हि सर्वत्र समवस्थितमीश्वरम्।न हिनस्त्यात्मनाऽऽत्मानं ततो याति परां गतिम्।।13.29।।", "title": "Verse 518", "verse_number": 29, "verse_order": 518, "transliteration": "samaṁ paśhyan hi sarvatra samavasthitam īśhvaram\nna hinasty ātmanātmānaṁ tato yāti parāṁ gatim\n", "word_meanings": "samam—equally; paśhyan—see; hi—indeed; sarvatra—everywhere; samavasthitam—equally present; īśhvaram—God as the Supreme soul; na—do not; hinasti—degrade; ātmanā—by one’s mind; ātmānam—the self; tataḥ—thereby; yāti—reach; parām—the supreme; gatim—destination\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 519, "id": 519, "text": "प्रकृत्यैव च कर्माणि क्रियमाणानि सर्वशः।यः पश्यति तथाऽऽत्मानमकर्तारं स पश्यति।।13.30।।", "title": "Verse 519", "verse_number": 30, "verse_order": 519, "transliteration": "prakṛityaiva cha karmāṇi kriyamāṇāni sarvaśhaḥ\nyaḥ paśhyati tathātmānam akartāraṁ sa paśhyati\n", "word_meanings": "prakṛityā—by material nature; eva—truly; cha—also; karmāṇi—actions; kriyamāṇāni—are performed; sarvaśhaḥ—all; yaḥ—who; paśhyati—see; tathā—also; ātmānam—(embodied) soul; akartāram—actionless; saḥ—they; paśhyati—see\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 520, "id": 520, "text": "यदा भूतपृथग्भावमेकस्थमनुपश्यति।तत एव च विस्तारं ब्रह्म सम्पद्यते तदा।।13.31।।", "title": "Verse 520", "verse_number": 31, "verse_order": 520, "transliteration": "yadā bhūta-pṛithag-bhāvam eka-stham anupaśhyati\ntata eva cha vistāraṁ brahma sampadyate tadā\n", "word_meanings": "yadā—when; bhūta—living entities; pṛithak-bhāvam—diverse variety; eka-stham—situated in the same place; anupaśhyati—see; tataḥ—thereafter; eva—indeed; cha—and; vistāram—born from; brahma—Brahman; sampadyate—(they) attain; tadā—then\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 521, "id": 521, "text": "अनादित्वान्निर्गुणत्वात्परमात्मायमव्ययः।शरीरस्थोऽपि कौन्तेय न करोति न लिप्यते।।13.32।।", "title": "Verse 521", "verse_number": 32, "verse_order": 521, "transliteration": "anāditvān nirguṇatvāt paramātmāyam avyayaḥ\nśharīra-stho ’pi kaunteya na karoti na lipyate\n", "word_meanings": "anāditvāt—being without beginning; nirguṇatvāt—being devoid of any material qualities; parama—the Supreme; ātmā—soul; ayam—this; avyayaḥ—imperishable; śharīra-sthaḥ—dwelling in the body; api—although; kaunteya—Arjun, the the son of Kunti; na—neither; karoti—acts; na—nor; lipyate—is tainted\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 522, "id": 522, "text": "यथा सर्वगतं सौक्ष्म्यादाकाशं नोपलिप्यते।सर्वत्रावस्थितो देहे तथाऽऽत्मा नोपलिप्यते।।13.33।।", "title": "Verse 522", "verse_number": 33, "verse_order": 522, "transliteration": "yathā sarva-gataṁ saukṣhmyād ākāśhaṁ nopalipyate\nsarvatrāvasthito dehe tathātmā nopalipyate\n", "word_meanings": "yathā—as; sarva-gatam—all-pervading; saukṣhmyāt—due to subtlety; ākāśham—the space; na—not; upalipyate—is contaminated; sarvatra—everywhere; avasthitaḥ—situated; dehe—the body; tathā—similarly; ātmā—the soul; na—not; upalipyate—is contaminated\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 523, "id": 523, "text": "यथा प्रकाशयत्येकः कृत्स्नं लोकमिमं रविः।क्षेत्रं क्षेत्री तथा कृत्स्नं प्रकाशयति भारत।।13.34।।", "title": "Verse 523", "verse_number": 34, "verse_order": 523, "transliteration": "yathā prakāśhayaty ekaḥ kṛitsnaṁ lokam imaṁ raviḥ\nkṣhetraṁ kṣhetrī tathā kṛitsnaṁ prakāśhayati bhārata\n", "word_meanings": "yathā—as; prakāśhayati—illumines; ekaḥ—one; kṛitsnam—entire; lokam—solar system; imam—this; raviḥ—sun; kṣhetram—the body; kṣhetrī—the soul; tathā—so; kṛitsnam—entire; prakāśhayati—illumine; bhārata—Arjun, the son of Bharat\n" }, { "chapter_id": 13, "chapter_number": 13, "externalId": 524, "id": 524, "text": "क्षेत्रक्षेत्रज्ञयोरेवमन्तरं ज्ञानचक्षुषा।भूतप्रकृतिमोक्षं च ये विदुर्यान्ति ते परम्।।13.35।।", "title": "Verse 524", "verse_number": 35, "verse_order": 524, "transliteration": "kṣhetra-kṣhetrajñayor evam antaraṁ jñāna-chakṣhuṣhā\nbhūta-prakṛiti-mokṣhaṁ cha ye vidur yānti te param\n", "word_meanings": "kṣhetra—the body; kṣhetra-jñayoḥ—of the knower of the body; evam—thus; antaram—the difference; jñāna-chakṣhuṣhā—with the eyes of knowledge; bhūta—the living entity; prakṛiti-mokṣham—release from material nature; cha—and; ye—who; viduḥ—know; yānti—approach; te—they; param—the Supreme\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 525, "id": 525, "text": "श्री भगवानुवाचपरं भूयः प्रवक्ष्यामि ज्ञानानां ज्ञानमुत्तमम्।यज्ज्ञात्वा मुनयः सर्वे परां सिद्धिमितो गताः।।14.1।।", "title": "Verse 525", "verse_number": 1, "verse_order": 525, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nparaṁ bhūyaḥ pravakṣhyāmi jñānānāṁ jñānam uttamam\nyaj jñātvā munayaḥ sarve parāṁ siddhim ito gatāḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Divine Lord said; param—supreme; bhūyaḥ—again; pravakṣhyāmi—I shall explain; jñānānām—of all knowledge; jñānam uttamam—the supreme wisdom; yat—which; jñātvā—knowing; munayaḥ—saints; sarve—all; parām—highest; siddhim—perfection; itaḥ—through this; gatāḥ—attained\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 526, "id": 526, "text": "इदं ज्ञानमुपाश्रित्य मम साधर्म्यमागताः।सर्गेऽपि नोपजायन्ते प्रलये न व्यथन्ति च।।14.2।।", "title": "Verse 526", "verse_number": 2, "verse_order": 526, "transliteration": "idaṁ jñānam upāśhritya mama sādharmyam āgatāḥ\nsarge ’pi nopajāyante pralaye na vyathanti cha\n", "word_meanings": "idam—this; jñānam—wisdom; upāśhritya—take refuge in; mama—mine; sādharmyam—of similar nature; āgatāḥ—having attained; sarge—at the time of creation; api—even; na—not; upajāyante—are born; pralaye—at the time of dissolution; na-vyathanti—they will not experience misery; cha—and\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 527, "id": 527, "text": "मम योनिर्महद्ब्रह्म तस्मिन् गर्भं दधाम्यहम्।संभवः सर्वभूतानां ततो भवति भारत।।14.3।।", "title": "Verse 527", "verse_number": 3, "verse_order": 527, "transliteration": "mama yonir mahad brahma tasmin garbhaṁ dadhāmy aham\nsambhavaḥ sarva-bhūtānāṁ tato bhavati bhārata\n", "word_meanings": "mama—my; yoniḥ—womb; mahat brahma—the total material substance, prakṛiti; tasmin—in that; garbham—womb; dadhāmi—impregnate; aham—I; sambhavaḥ—birth; sarva-bhūtānām—of all living beings; tataḥ—thereby; bhavati—becomes; bhārata—Arjun, the son of Bharat; \n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 528, "id": 528, "text": "सर्वयोनिषु कौन्तेय मूर्तयः सम्भवन्ति याः।तासां ब्रह्म महद्योनिरहं बीजप्रदः पिता।।14.4।।", "title": "Verse 528", "verse_number": 4, "verse_order": 528, "transliteration": "sarva-yoniṣhu kaunteya mūrtayaḥ sambhavanti yāḥ\ntāsāṁ brahma mahad yonir ahaṁ bīja-pradaḥ pitā\n", "word_meanings": "sarva—all; yoniṣhu—species of life; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; mūrtayaḥ—forms; sambhavanti—are produced; yāḥ—which; tāsām—of all of them; brahma-mahat—great material nature; yoniḥ—womb; aham—I; bīja-pradaḥ—seed-giving; pitā—Father\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 529, "id": 529, "text": "सत्त्वं रजस्तम इति गुणाः प्रकृतिसंभवाः।निबध्नन्ति महाबाहो देहे देहिनमव्ययम्।।14.5।।", "title": "Verse 529", "verse_number": 5, "verse_order": 529, "transliteration": "sattvaṁ rajas tama iti guṇāḥ prakṛiti-sambhavāḥ\nnibadhnanti mahā-bāho dehe dehinam avyayam\n", "word_meanings": "sattvam—mode of goodness; rajaḥ—mode of passion; tamaḥ—mode of ignorance; iti—thus; guṇāḥ—modes; prakṛiti—material nature; sambhavāḥ—consists of; nibadhnanti—bind; mahā-bāho—mighty-armed one; dehe—in the body; dehinam—the embodied soul; avyayam—eternal\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 530, "id": 530, "text": "तत्र सत्त्वं निर्मलत्वात्प्रकाशकमनामयम्।सुखसङ्गेन बध्नाति ज्ञानसङ्गेन चानघ।।14.6।।", "title": "Verse 530", "verse_number": 6, "verse_order": 530, "transliteration": "tatra sattvaṁ nirmalatvāt prakāśhakam anāmayam\nsukha-saṅgena badhnāti jñāna-saṅgena chānagha\n", "word_meanings": "tatra—amongst these; sattvam—mode of goodness; nirmalatvāt—being purest; prakāśhakam—illuminating; anāmayam—healthy and full of well-being; sukha—happiness; saṅgena—attachment; badhnāti—binds; jñāna—knowledge; saṅgena—attachment; cha—also; anagha—Arjun, the sinless one\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 531, "id": 531, "text": "रजो रागात्मकं विद्धि तृष्णासङ्गसमुद्भवम्।तन्निबध्नाति कौन्तेय कर्मसङ्गेन देहिनम्।।14.7।।", "title": "Verse 531", "verse_number": 7, "verse_order": 531, "transliteration": "rajo rāgātmakaṁ viddhi tṛiṣhṇā-saṅga-samudbhavam\ntan nibadhnāti kaunteya karma-saṅgena dehinam\n", "word_meanings": "rajaḥ—mode of passion; rāga-ātmakam—of the nature of passion; viddhi—know; tṛiṣhṇā—desires; saṅga—association; samudbhavam—arises from; tat—that; nibadhnāti—binds; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; karma-saṅgena—through attachment to fruitive actions; dehinam—the embodied soul\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 532, "id": 532, "text": "तमस्त्वज्ञानजं विद्धि मोहनं सर्वदेहिनाम्।प्रमादालस्यनिद्राभिस्तन्निबध्नाति भारत।।14.8।।", "title": "Verse 532", "verse_number": 8, "verse_order": 532, "transliteration": "tamas tv ajñāna-jaṁ viddhi mohanaṁ sarva-dehinām\npramādālasya-nidrābhis tan nibadhnāti bhārata\n", "word_meanings": "tamaḥ—mode of ignorance; tu—but; ajñāna-jam—born of ignorance; viddhi—know; mohanam—illusion; sarva-dehinām—for all the embodied souls; pramāda—negligence; ālasya—laziness; nidrābhiḥ—and sleep; tat—that; nibadhnāti—binds; bhārata—Arjun, the son of Bharat\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 533, "id": 533, "text": "सत्त्वं सुखे सञ्जयति रजः कर्मणि भारत।ज्ञानमावृत्य तु तमः प्रमादे सञ्जयत्युत।।14.9।।", "title": "Verse 533", "verse_number": 9, "verse_order": 533, "transliteration": "sattvaṁ sukhe sañjayati rajaḥ karmaṇi bhārata\njñānam āvṛitya tu tamaḥ pramāde sañjayaty uta\n", "word_meanings": "sattvam—mode of goodness; sukhe—to happiness; sañjayati—binds; rajaḥ—mode of passion; karmaṇi—toward actions; bhārata—Arjun, the son of Bharat; jñānam—wisdom; āvṛitya—clouds; tu—but; tamaḥ—mode of ignorance; pramāde—to delusion; sañjayati—binds; uta—indeed\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 534, "id": 534, "text": "रजस्तमश्चाभिभूय सत्त्वं भवति भारत।रजः सत्त्वं तमश्चैव तमः सत्त्वं रजस्तथा।।14.10।।", "title": "Verse 534", "verse_number": 10, "verse_order": 534, "transliteration": "rajas tamaśh chābhibhūya sattvaṁ bhavati bhārata\nrajaḥ sattvaṁ tamaśh chaiva tamaḥ sattvaṁ rajas tathā\n", "word_meanings": "rajaḥ—mode of passion; tamaḥ—mode of ignorance; cha—and; abhibhūya—prevails; sattvam—mode of goodness; bhavati—becomes; bhārata—Arjun, the son of Bharat; rajaḥ—mode of passion; sattvam—mode of goodness; tamaḥ—mode of ignorance; cha—and; eva—indeed; tamaḥ—mode of ignorance; sattvam—mode of goodness; rajaḥ—mode of passion; tathā—also\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 535, "id": 535, "text": "सर्वद्वारेषु देहेऽस्मिन्प्रकाश उपजायते।ज्ञानं यदा तदा विद्याद्विवृद्धं सत्त्वमित्युत।।14.11।।", "title": "Verse 535", "verse_number": 11, "verse_order": 535, "transliteration": "sarva-dvāreṣhu dehe ’smin prakāśha upajāyate\njñānaṁ yadā tadā vidyād vivṛiddhaṁ sattvam ity uta\n", "word_meanings": "sarva—all; dvāreṣhu—through the gates; dehe—body; asmin—in this; prakāśhaḥ—illumination; upajāyate—manifest; jñānam—knowledge; yadā—when; tadā—then; vidyāt—know; vivṛiddham—predominates; sattvam—mode of goodness; iti—thus; uta—certainly;\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 536, "id": 536, "text": "लोभः प्रवृत्तिरारम्भः कर्मणामशमः स्पृहा।रजस्येतानि जायन्ते विवृद्धे भरतर्षभ।।14.12।।", "title": "Verse 536", "verse_number": 12, "verse_order": 536, "transliteration": "lobhaḥ pravṛittir ārambhaḥ karmaṇām aśhamaḥ spṛihā\nrajasy etāni jāyante vivṛiddhe bharatarṣhabha\n\n", "word_meanings": "lobhaḥ—greed; pravṛittiḥ—activity; ārambhaḥ—exertion; karmaṇām—for fruitive actions; aśhamaḥ—restlessness; spṛihā—craving; rajasi—of the mode of passion; etāni—these; jāyante—develop; vivṛiddhe—when predominates; bharata-ṛiṣhabha—the best of the Bharatas, Arjun;\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 537, "id": 537, "text": "अप्रकाशोऽप्रवृत्तिश्च प्रमादो मोह एव च।तमस्येतानि जायन्ते विवृद्धे कुरुनन्दन।।14.13।।", "title": "Verse 537", "verse_number": 13, "verse_order": 537, "transliteration": "aprakāśho ’pravṛittiśh cha pramādo moha eva cha\ntamasy etāni jāyante vivṛiddhe kuru-nandana\n\n", "word_meanings": "aprakāśhaḥ—nescience; apravṛittiḥ—inertia; cha—and; pramādaḥ—negligence; mohaḥ—delusion; eva—indeed; cha—also; tamasi—mode of ignorance; etāni—these; jāyante—manifest; vivṛiddhe—when dominates; kuru-nandana—the joy of the Kurus, Arjun\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 538, "id": 538, "text": "यदा सत्त्वे प्रवृद्धे तु प्रलयं याति देहभृत्।तदोत्तमविदां लोकानमलान्प्रतिपद्यते।।14.14।।", "title": "Verse 538", "verse_number": 14, "verse_order": 538, "transliteration": "yadā sattve pravṛiddhe tu pralayaṁ yāti deha-bhṛit\ntadottama-vidāṁ lokān amalān pratipadyate\n", "word_meanings": "yadā—when; sattve—in the mode of goodness; pravṛiddhe—when premodinates; tu—indeed; pralayam—death; yāti—reach; deha-bhṛit—the embodied; tadā—then; uttama-vidām—of the learned; lokān—abodes; amalān—pure; pratipadyate—attains;\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 539, "id": 539, "text": "रजसि प्रलयं गत्वा कर्मसङ्गिषु जायते।तथा प्रलीनस्तमसि मूढयोनिषु जायते।।14.15।।", "title": "Verse 539", "verse_number": 15, "verse_order": 539, "transliteration": "rajasi pralayaṁ gatvā karma-saṅgiṣhu jāyate\ntathā pralīnas tamasi mūḍha-yoniṣhu jāyate\n", "word_meanings": "rajasi—in the mode of passion; pralayam—death; gatvā—attaining; karma-saṅgiṣhu—among people driven by work; jāyate—are born; tathā—likewise; pralīnaḥ—dying; tamasi—in the mode of ignorance; mūḍha-yoniṣhu—in the animal kingdom; jāyate—takes birth\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 540, "id": 540, "text": "कर्मणः सुकृतस्याहुः सात्त्विकं निर्मलं फलम्।रजसस्तु फलं दुःखमज्ञानं तमसः फलम्।।14.16।।", "title": "Verse 540", "verse_number": 16, "verse_order": 540, "transliteration": "karmaṇaḥ sukṛitasyāhuḥ sāttvikaṁ nirmalaṁ phalam\nrajasas tu phalaṁ duḥkham ajñānaṁ tamasaḥ phalam\n\n", "word_meanings": "karmaṇaḥ—of action; su-kṛitasya—pure; āhuḥ—is said; sāttvikam—mode of goodness; nirmalam—pure; phalam—result; rajasaḥ—mode of passion; tu—indeed; phalam—result; duḥkham—pain; ajñānam—ignorance; tamasaḥ—mode of ignorance; phalam—result\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 541, "id": 541, "text": "सत्त्वात्सञ्जायते ज्ञानं रजसो लोभ एव च।प्रमादमोहौ तमसो भवतोऽज्ञानमेव च।।14.17।।", "title": "Verse 541", "verse_number": 17, "verse_order": 541, "transliteration": "sattvāt sañjāyate jñānaṁ rajaso lobha eva cha\npramāda-mohau tamaso bhavato ’jñānam eva cha\n", "word_meanings": "sattvāt—from the mode of goodness; sañjāyate—arises; jñānam—knowledge; rajasaḥ—from the mode of passion; lobhaḥ—greed; eva—indeed; cha—and; pramāda—negligence; mohau—delusion; tamasaḥ—from the mode of ignorance; bhavataḥ—arise; ajñānam—ignorance; eva—indeed; cha—and\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 542, "id": 542, "text": "ऊर्ध्वं गच्छन्ति सत्त्वस्था मध्ये तिष्ठन्ति राजसाः।जघन्यगुणवृत्तिस्था अधो गच्छन्ति तामसाः।।14.18।।", "title": "Verse 542", "verse_number": 18, "verse_order": 542, "transliteration": "ūrdhvaṁ gachchhanti sattva-sthā madhye tiṣhṭhanti rājasāḥ\njaghanya-guṇa-vṛitti-sthā adho gachchhanti tāmasāḥ\n", "word_meanings": "ūrdhvam—upward; gachchhanti—rise; sattva-sthāḥ—those situated in the mode of goodness; madhye—in the middle; tiṣhṭhanti—stay; rājasāḥ—those in the mode of passion; jaghanya—abominable; guṇa—quality; vṛitti-sthāḥ—engaged in activities; adhaḥ—down; gachchhanti—go; tāmasāḥ—those in the mode of ignorance\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 543, "id": 543, "text": "नान्यं गुणेभ्यः कर्तारं यदा द्रष्टानुपश्यति।गुणेभ्यश्च परं वेत्ति मद्भावं सोऽधिगच्छति।।14.19।।", "title": "Verse 543", "verse_number": 19, "verse_order": 543, "transliteration": "nānyaṁ guṇebhyaḥ kartāraṁ yadā draṣhṭānupaśhyati\nguṇebhyaśh cha paraṁ vetti mad-bhāvaṁ so ’dhigachchhati\n", "word_meanings": "na—no; anyam—other; guṇebhyaḥ—of the guṇas; kartāram—agents of action; yadā—when; draṣhṭā—the seer; anupaśhyati—see; guṇebhyaḥ—to the modes of nature; cha—and; param—transcendental; vetti—know; mat-bhāvam—my divine nature; saḥ—they; adhigachchhati—attain\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 544, "id": 544, "text": "गुणानेतानतीत्य त्रीन्देही देहसमुद्भवान्।जन्ममृत्युजरादुःखैर्विमुक्तोऽमृतमश्नुते।।14.20।।", "title": "Verse 544", "verse_number": 20, "verse_order": 544, "transliteration": "guṇān etān atītya trīn dehī deha-samudbhavān\njanma-mṛityu-jarā-duḥkhair vimukto ’mṛitam aśhnute\n", "word_meanings": "guṇān—the three modes of material nature; etān—these; atītya—transcending; trīn—three; dehī—the embodied; deha—body; samudbhavān—produced of; janma—birth; mṛityu—death; jarā—old age; duḥkhaiḥ—misery; vimuktaḥ—freed from; amṛitam—immortality; aśhnute—attains\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 545, "id": 545, "text": "अर्जुन उवाचकैर्लिंगैस्त्रीन्गुणानेतानतीतो भवति प्रभो।किमाचारः कथं चैतांस्त्रीन्गुणानतिवर्तते।।14.21।।", "title": "Verse 545", "verse_number": 21, "verse_order": 545, "transliteration": "arjuna uvācha\nkair liṅgais trīn guṇān etān atīto bhavati prabho\nkim āchāraḥ kathaṁ chaitāns trīn guṇān ativartate\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun inquired; kaiḥ—by what; liṅgaiḥ—symptoms; trīn—three; guṇān—modes of material nature; etān—these; atītaḥ—having transcended; bhavati—is; prabho—Lord; kim—what; āchāraḥ—conduct; katham—how; cha—and; etān—these; trīn—three; guṇān—modes of material nature; ativartate—transcend\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 546, "id": 546, "text": "श्री भगवानुवाचप्रकाशं च प्रवृत्तिं च मोहमेव च पाण्डव।न द्वेष्टि सम्प्रवृत्तानि न निवृत्तानि काङ्क्षति।।14.22।।", "title": "Verse 546", "verse_number": 22, "verse_order": 546, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nprakāśhaṁ cha pravṛittiṁ cha moham eva cha pāṇḍava\nna dveṣhṭi sampravṛittāni na nivṛittāni kāṅkṣhati\n\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Divine Personality said; prakāśham—illumination; cha—and; pravṛittim—activity; cha—and; moham—delusion; eva—even; cha—and; pāṇḍava—Arjun, the son of Pandu; na dveṣhṭi—do not hate; sampravṛittāni—when present; na—nor; nivṛittāni—when absent; kāṅkṣhati—longs;\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 547, "id": 547, "text": "उदासीनवदासीनो गुणैर्यो न विचाल्यते।गुणा वर्तन्त इत्येव योऽवतिष्ठति नेङ्गते।।14.23।।", "title": "Verse 547", "verse_number": 23, "verse_order": 547, "transliteration": "udāsīna-vad āsīno guṇair yo na vichālyate\nguṇā vartanta ity evaṁ yo ’vatiṣhṭhati neṅgate\n", "word_meanings": "udāsīna-vat—neutral; āsīnaḥ—situated; guṇaiḥ—to the modes of material nature; yaḥ—who; na—not; vichālyate—are disturbed; guṇāḥ—modes of material nature; vartante—act; iti-evam—knowing it in this way; yaḥ—who; avatiṣhṭhati—established in the self; na—not; iṅgate—wavering\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 548, "id": 548, "text": "समदुःखसुखः स्वस्थः समलोष्टाश्मकाञ्चनः।तुल्यप्रियाप्रियो धीरस्तुल्यनिन्दात्मसंस्तुतिः।।14.24।।", "title": "Verse 548", "verse_number": 24, "verse_order": 548, "transliteration": "sama-duḥkha-sukhaḥ sva-sthaḥ sama-loṣhṭāśhma-kāñchanaḥ\ntulya-priyāpriyo dhīras tulya-nindātma-sanstutiḥ\n", "word_meanings": "sama—alike; duḥkha—distress; sukhaḥ—happiness; sva-sthaḥ—established in the self; sama—equally; loṣhṭa—a clod; aśhma—stone; kāñchanaḥ—gold; tulya—of equal value; priya—pleasant; apriyaḥ—unpleasant; dhīraḥ—steady; tulya—the same; nindā—blame; ātma-sanstutiḥ—praise;\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 549, "id": 549, "text": "मानापमानयोस्तुल्यस्तुल्यो मित्रारिपक्षयोः।सर्वारम्भपरित्यागी गुणातीतः स उच्यते।।14.25।।", "title": "Verse 549", "verse_number": 25, "verse_order": 549, "transliteration": "mānāpamānayos tulyas tulyo mitrāri-pakṣhayoḥ\nsarvārambha-parityāgī guṇātītaḥ sa uchyate\n", "word_meanings": "māna—honor; apamānayoḥ—dishonor; tulyaḥ—equal; tulyaḥ—equal; mitra—friend; ari—foe; pakṣhayoḥ—to the parties; sarva—all; ārambha—enterprises; parityāgī—renouncer; guṇa-atītaḥ—risen above the three modes of material nature; saḥ—they; uchyate—are said to have\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 550, "id": 550, "text": "मां च योऽव्यभिचारेण भक्ितयोगेन सेवते।स गुणान्समतीत्यैतान् ब्रह्मभूयाय कल्पते।।14.26।।", "title": "Verse 550", "verse_number": 26, "verse_order": 550, "transliteration": "māṁ cha yo ’vyabhichāreṇa bhakti-yogena sevate\nsa guṇān samatītyaitān brahma-bhūyāya kalpate\n\n", "word_meanings": "mām—me; cha—only; yaḥ—who; avyabhichāreṇa—unalloyed; bhakti-yogena—through devotion; sevate—serve; saḥ—they; guṇān—the three modes of material nature; samatītya—rise above; etān—these; brahma-bhūyāya—level of Brahman; kalpate—comes to\n" }, { "chapter_id": 14, "chapter_number": 14, "externalId": 551, "id": 551, "text": "ब्रह्मणो हि प्रतिष्ठाऽहममृतस्याव्ययस्य च।शाश्वतस्य च धर्मस्य सुखस्यैकान्तिकस्य च।।14.27।।", "title": "Verse 551", "verse_number": 27, "verse_order": 551, "transliteration": "brahmaṇo hi pratiṣhṭhāham amṛitasyāvyayasya cha\nśhāśhvatasya cha dharmasya sukhasyaikāntikasya cha\n", "word_meanings": "brahmaṇaḥ—of Brahman; hi—only; pratiṣhṭhā—the basis; aham—I; amṛitasya—of the immortal; avyayasya—of the imperishable; cha—and; śhāśhvatasya—of the eternal; cha—and; dharmasya—of the dharma; sukhasya—of bliss; aikāntikasya—unending; cha—and\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 552, "id": 552, "text": "श्री भगवानुवाचऊर्ध्वमूलमधःशाखमश्वत्थं प्राहुरव्ययम्।छन्दांसि यस्य पर्णानि यस्तं वेद स वेदवित्।।15.1।।", "title": "Verse 552", "verse_number": 1, "verse_order": 552, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nūrdhva-mūlam adhaḥ-śhākham aśhvatthaṁ prāhur avyayam\nchhandānsi yasya parṇāni yas taṁ veda sa veda-vit\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Divine Personality said; ūrdhva-mūlam—with roots above; adhaḥ—downward; śhākham—branches; aśhvattham—the sacred fig tree; prāhuḥ—they speak; avyayam—eternal; chhandānsi—Vedic mantras; yasya—of which; parṇāni—leaves; yaḥ—who; tam—that; veda—knows; saḥ—he; veda-vit—the knower of the Vedas\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 553, "id": 553, "text": "अधश्चोर्ध्वं प्रसृतास्तस्य शाखा गुणप्रवृद्धा विषयप्रवालाः।अधश्च मूलान्यनुसन्ततानि कर्मानुबन्धीनि मनुष्यलोके।।15.2।।", "title": "Verse 553", "verse_number": 2, "verse_order": 553, "transliteration": "adhaśh chordhvaṁ prasṛitās tasya śhākhā\nguṇa-pravṛiddhā viṣhaya-pravālāḥ\nadhaśh cha mūlāny anusantatāni\nkarmānubandhīni manuṣhya-loke\n", "word_meanings": "adhaḥ—downward; cha—and; ūrdhvam—upward; prasṛitāḥ—extended; tasya—its; śhākhāḥ—branches; guṇa—modes of material nature; pravṛiddhāḥ—nourished; viṣhaya—objects of the senses; pravālāḥ—buds; adhaḥ—downward; cha—and; mūlāni—roots; anusantatāni—keep growing; karma—actions; anubandhīni—bound; manuṣhya-loke—in the world of humans\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 554, "id": 554, "text": "न रूपमस्येह तथोपलभ्यते नान्तो न चादिर्न च संप्रतिष्ठा।अश्वत्थमेनं सुविरूढमूल मसङ्गशस्त्रेण दृढेन छित्त्वा।।15.3।।", "title": "Verse 554", "verse_number": 3, "verse_order": 554, "transliteration": "na rūpam asyeha tathopalabhyate\nnānto na chādir na cha sampratiṣhṭhā\naśhvattham enaṁ su-virūḍha-mūlam\nasaṅga-śhastreṇa dṛiḍhena chhittvā\n\n", "word_meanings": "na—not; rūpam—form; asya—of this; iha—in this world; tathā—as such; upalabhyate—is perceived; na—neither; antaḥ—end; na—nor; cha—also; ādiḥ—beginning; na—never; cha—also; sampratiṣhṭhā—the basis; aśhvattham—sacred fig tree; enam—this; su-virūḍha-mūlam—deep-rooted; asaṅga-śhastreṇa—by the axe of detachment; dṛiḍhena—strong; chhittvā—having cut down;\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 555, "id": 555, "text": "ततः पदं तत्परिमार्गितव्य यस्मिन्गता न निवर्तन्ति भूयः।तमेव चाद्यं पुरुषं प्रपद्ये यतः प्रवृत्तिः प्रसृता पुराणी।।15.4।।", "title": "Verse 555", "verse_number": 4, "verse_order": 555, "transliteration": "tataḥ padaṁ tat parimārgitavyaṁ\nyasmin gatā na nivartanti bhūyaḥ\ntam eva chādyaṁ puruṣhaṁ prapadye\nyataḥ pravṛittiḥ prasṛitā purāṇī\n", "word_meanings": "tataḥ—then; padam—place; tat—that; parimārgitavyam—one must search out; yasmin—where; gatāḥ—having gone; na—not; nivartanti—return; bhūyaḥ—again; tam—to him; eva—certainly; cha—and; ādyam—original; puruṣham—the Supreme Lord; prapadye—take refuge; yataḥ—whence; pravṛittiḥ—the activity; prasṛitā—streamed forth; purāṇi—very old\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 556, "id": 556, "text": "निर्मानमोहा जितसङ्गदोषा अध्यात्मनित्या विनिवृत्तकामाः।द्वन्द्वैर्विमुक्ताः सुखदुःखसंज्ञै र्गच्छन्त्यमूढाः पदमव्ययं तत्।।15.5।।", "title": "Verse 556", "verse_number": 5, "verse_order": 556, "transliteration": "nirmāna-mohā jita-saṅga-doṣhā\nadhyātma-nityā vinivṛitta-kāmāḥ\ndvandvair vimuktāḥ sukha-duḥkha-sanjñair\ngachchhanty amūḍhāḥ padam avyayaṁ tat\n", "word_meanings": "niḥ—free from; māna—vanity; mohāḥ—delusion; jita—having overcome; saṅga—attachment; doṣhāḥ—evils; adhyātma-nityāḥ—dwelling constantly in the self and God; vinivṛitta—freed from; kāmāḥ—desire to enjoy senses; dvandvaiḥ—from the dualities; vimuktāḥ—liberated; sukha-duḥkha—pleasure and pain; saṁjñaiḥ—known as; gachchhanti—attain; amūḍhāḥ—unbewildered; padam—abode; avyayam—eternal; tat—that\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 557, "id": 557, "text": "न तद्भासयते सूर्यो न शशाङ्को न पावकः।यद्गत्वा न निवर्तन्ते तद्धाम परमं मम।।15.6।।", "title": "Verse 557", "verse_number": 6, "verse_order": 557, "transliteration": "na tad bhāsayate sūryo na śhaśhāṅko na pāvakaḥ\nyad gatvā na nivartante tad dhāma paramaṁ mama\n\n", "word_meanings": "na—neither; tat—that; bhāsayate—illumine; sūryaḥ—the sun; na—nor; śhaśhāṅkaḥ—the moon; na—nor; pāvakaḥ—fire; yat—where; gatvā—having gone; na—never; nivartante—they return; tat—that; dhāma—abode; paramam—supreme; mama—mine\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 558, "id": 558, "text": "ममैवांशो जीवलोके जीवभूतः सनातनः।मनःषष्ठानीन्द्रियाणि प्रकृतिस्थानि कर्षति।।15.7।।", "title": "Verse 558", "verse_number": 7, "verse_order": 558, "transliteration": "mamaivānśho jīva-loke jīva-bhūtaḥ sanātanaḥ\nmanaḥ-ṣhaṣhṭhānīndriyāṇi prakṛiti-sthāni karṣhati\n", "word_meanings": "mama—my; eva—only; anśhaḥ—fragmental part; jīva-loke—in the material world; jīva-bhūtaḥ—the embodied souls; sanātanaḥ—eternal; manaḥ—with the mind; ṣhaṣhṭhāni—the six; indriyāṇi—senses; prakṛiti-sthāni—bound by material nature; karṣhati—struggling\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 559, "id": 559, "text": "शरीरं यदवाप्नोति यच्चाप्युत्क्रामतीश्वरः।गृहीत्वैतानि संयाति वायुर्गन्धानिवाशयात्।।15.8।।", "title": "Verse 559", "verse_number": 8, "verse_order": 559, "transliteration": "śharīraṁ yad avāpnoti yach chāpy utkrāmatīśhvaraḥ\ngṛihītvaitāni sanyāti vāyur gandhān ivāśhayāt\n", "word_meanings": "śharīram—the body; yat—as; avāpnoti—carries; yat—as; cha api—also; utkrāmati—leaves; īśhvaraḥ—the Lord of the material body, the embodied soul; gṛihītvā—taking; etāni—these; sanyāti—goes away; vāyuḥ—the air; gandhān—fragrance; iva—like; āśhayāt—from seats\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 560, "id": 560, "text": "श्रोत्रं चक्षुः स्पर्शनं च रसनं घ्राणमेव च।अधिष्ठाय मनश्चायं विषयानुपसेवते।।15.9।।", "title": "Verse 560", "verse_number": 9, "verse_order": 560, "transliteration": "śhrotraṁ chakṣhuḥ sparśhanaṁ cha rasanaṁ ghrāṇam eva cha\nadhiṣhṭhāya manaśh chāyaṁ viṣhayān upasevate\n", "word_meanings": "śhrotram—ears; chakṣhuḥ—eyes; sparśhanam—the sense of touch; cha—and; rasanam—tongue; ghrāṇam—nose; eva—also; cha—and; adhiṣhṭhāya—grouped around; manaḥ—mind; cha—also; ayam—they; viṣhayān—sense objects; upasevate—savors\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 561, "id": 561, "text": "उत्क्रामन्तं स्थितं वापि भुञ्जानं वा गुणान्वितम्।विमूढा नानुपश्यन्ति पश्यन्ति ज्ञानचक्षुषः।।15.10।।", "title": "Verse 561", "verse_number": 10, "verse_order": 561, "transliteration": "utkrāmantaṁ sthitaṁ vāpi bhuñjānaṁ vā guṇānvitam\nvimūḍhā nānupaśhyanti paśhyanti jñāna-chakṣhuṣhaḥ\n", "word_meanings": "utkrāmantam—departing; sthitam—residing; vā api—or even; bhuñjānam—enjoys; vā—or; guṇa-anvitam—under the spell of the modes of material nature; vimūḍhāḥ—the ignorant; na—not; anupaśhyanti—percieve; paśhyanti—behold; jñāna-chakṣhuṣhaḥ—those who possess the eyes of knowledge\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 562, "id": 562, "text": "यतन्तो योगिनश्चैनं पश्यन्त्यात्मन्यवस्थितम्।यतन्तोऽप्यकृतात्मानो नैनं पश्यन्त्यचेतसः।।15.11।।", "title": "Verse 562", "verse_number": 11, "verse_order": 562, "transliteration": "yatanto yoginaśh chainaṁ paśhyanty ātmany avasthitam\nyatanto ‘py akṛitātmāno nainaṁ paśhyanty achetasaḥ\n", "word_meanings": "yatantaḥ—striving; yoginaḥ—yogis; cha—too; enam—this (the soul); paśhyanti—see; ātmani—in the body; avasthitam—enshrined; yatantaḥ—strive; api—even though; akṛita-ātmānaḥ—those whose minds are not purified; na—not; enam—this; paśhyanti—cognize; achetasaḥ—unaware\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 563, "id": 563, "text": "यदादित्यगतं तेजो जगद्भासयतेऽखिलम्।यच्चन्द्रमसि यच्चाग्नौ तत्तेजो विद्धि मामकम्।।15.12।।", "title": "Verse 563", "verse_number": 12, "verse_order": 563, "transliteration": "yad āditya-gataṁ tejo jagad bhāsayate ’khilam\nyach chandramasi yach chāgnau tat tejo viddhi māmakam\n", "word_meanings": "yat—which; āditya-gatam—in the sun; tejaḥ—brilliance; jagat—solar system; bhāsayate—illuminates; akhilam—entire; yat—which; chandramasi—in the moon; yat—which; cha—also; agnau—in the fire; tat—that; tejaḥ—brightness; viddhi—know; māmakam—mine\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 564, "id": 564, "text": "गामाविश्य च भूतानि धारयाम्यहमोजसा।पुष्णामि चौषधीः सर्वाः सोमो भूत्वा रसात्मकः।।15.13।।", "title": "Verse 564", "verse_number": 13, "verse_order": 564, "transliteration": "gām āviśhya cha bhūtāni dhārayāmy aham ojasā\npuṣhṇāmi chauṣhadhīḥ sarvāḥ somo bhūtvā rasātmakaḥ\n\n", "word_meanings": "gām—earth; āviśhya—permeating; cha—and; bhūtāni—living beings; dhārayāmi—sustain; aham—I; ojasā—energy; puṣhṇāmi—nourish; cha—and; auṣhadhīḥ—plants; sarvāḥ—all; somaḥ—the moon; bhūtvā—becoming; rasa-ātmakaḥ—supplying the juice of life\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 565, "id": 565, "text": "अहं वैश्वानरो भूत्वा प्राणिनां देहमाश्रितः।प्राणापानसमायुक्तः पचाम्यन्नं चतुर्विधम्।।15.14।।", "title": "Verse 565", "verse_number": 14, "verse_order": 565, "transliteration": "ahaṁ vaiśhvānaro bhūtvā prāṇināṁ deham āśhritaḥ\nprāṇāpāna-samāyuktaḥ pachāmy annaṁ chatur-vidham\n\n", "word_meanings": "aham—I; vaiśhvānaraḥ—fire of digestion; bhūtvā—becoming; prāṇinām—of all living beings; deham—the body; āśhritaḥ—situated; prāṇa-apāna—outgoing and incoming breath; samāyuktaḥ—keeping in balance; pachāmi—I digest; annam—foods; chatuḥ-vidham—the four kinds\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 566, "id": 566, "text": "सर्वस्य चाहं हृदि सन्निविष्टो मत्तः स्मृतिर्ज्ञानमपोहनं च।वेदैश्च सर्वैरहमेव वेद्यो वेदान्तकृद्वेदविदेव चाहम्।।15.15।।", "title": "Verse 566", "verse_number": 15, "verse_order": 566, "transliteration": "sarvasya chāhaṁ hṛidi sanniviṣhṭo\nmattaḥ smṛitir jñānam apohanaṁ cha\nvedaiśh cha sarvair aham eva vedyo\nvedānta-kṛid veda-vid eva chāham\n\n", "word_meanings": "sarvasya—of all living beings; cha—and; aham—I; hṛidi—in the hearts; sanniviṣhṭaḥ—seated; mattaḥ—from me; smṛitiḥ—memory; jñānam—knowledge; apohanam—forgetfulness; cha—as well as; vedaiḥ—by the Vedas; cha—and; sarvaiḥ—all; aham—I; eva—alone; vedyaḥ—to be known; vedānta-kṛit—the author of the Vedānt; veda-vit—the knower of the meaning of the Vedas; eva—alone; cha—and; aham—I\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 567, "id": 567, "text": "द्वाविमौ पुरुषौ लोके क्षरश्चाक्षर एव च।क्षरः सर्वाणि भूतानि कूटस्थोऽक्षर उच्यते।।15.16।।", "title": "Verse 567", "verse_number": 16, "verse_order": 567, "transliteration": "dvāv imau puruṣhau loke kṣharaśh chākṣhara eva cha\nkṣharaḥ sarvāṇi bhūtāni kūṭa-stho ’kṣhara uchyate\n", "word_meanings": "dvau—two; imau—these; puruṣhau—beings; loke—in creation; kṣharaḥ—the perishable; cha—and; akṣharaḥ—the imperishable; eva—even; cha—and; kṣharaḥ—the perishable; sarvāṇi—all; bhūtāni—beings; kūṭa-sthaḥ—the liberated; akṣharaḥ—the imperishable; uchyate—is said\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 568, "id": 568, "text": "उत्तमः पुरुषस्त्वन्यः परमात्मेत्युदाहृतः।यो लोकत्रयमाविश्य बिभर्त्यव्यय ईश्वरः।।15.17।।", "title": "Verse 568", "verse_number": 17, "verse_order": 568, "transliteration": "uttamaḥ puruṣhas tv anyaḥ paramātmety udāhṛitaḥ\nyo loka-trayam āviśhya bibharty avyaya īśhvaraḥ\n\n", "word_meanings": "uttamaḥ—the Supreme; puruṣhaḥ—Divine Personality; tu—but; anyaḥ—besides; parama-ātmā—the Supreme Soul; iti—thus; udāhṛitaḥ—is said; yaḥ—who; loka trayam—the three worlds; āviśhya—enters; bibharti—supports; avyayaḥ—indestructible; īśhvaraḥ—the controller\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 569, "id": 569, "text": "यस्मात्क्षरमतीतोऽहमक्षरादपि चोत्तमः।अतोऽस्मि लोके वेदे च प्रथितः पुरुषोत्तमः।।15.18।।", "title": "Verse 569", "verse_number": 18, "verse_order": 569, "transliteration": "yasmāt kṣharam atīto ’ham akṣharād api chottamaḥ\nato ’smi loke vede cha prathitaḥ puruṣhottamaḥ\n\n", "word_meanings": "yasmāt—hence; kṣharam—to the perishable; atītaḥ—transcendental; aham—I; akṣharāt—to the imperishable; api—even; cha—and; uttamaḥ—transcendental; ataḥ—therefore; asmi—I am; loke—in the world; vede—in the Vedas; cha—and; prathitaḥ—celebrated; puruṣha-uttamaḥ—as the Supreme Divine Personality\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 570, "id": 570, "text": "यो मामेवमसम्मूढो जानाति पुरुषोत्तमम्।स सर्वविद्भजति मां सर्वभावेन भारत।।15.19।।", "title": "Verse 570", "verse_number": 19, "verse_order": 570, "transliteration": "yo mām evam asammūḍho jānāti puruṣhottamam\nsa sarva-vid bhajati māṁ sarva-bhāvena bhārata\n\n", "word_meanings": "yaḥ—who; mām—me; evam—thus; asammūḍhaḥ—without a doubt; jānāti—know; puruṣha-uttamam—the Supreme Divine Personality; saḥ—they; sarva-vit—those with complete knowledge; bhajati—worship; mām—me; sarva-bhāvena—with one’s whole being; bhārata—Arjun, the son of Bharat\n" }, { "chapter_id": 15, "chapter_number": 15, "externalId": 571, "id": 571, "text": "इति गुह्यतमं शास्त्रमिदमुक्तं मयाऽनघ।एतद्बुद्ध्वा बुद्धिमान्स्यात्कृतकृत्यश्च भारत।।15.20।।", "title": "Verse 571", "verse_number": 20, "verse_order": 571, "transliteration": "iti guhyatamaṁ śhāstram idam uktaṁ mayānagha\netad buddhvā buddhimān syāt kṛita-kṛityaśh cha bhārata\n", "word_meanings": "iti—these; guhya-tamam—most secret; śhāstram—Vedic scriptures; idam—this; uktam—spoken; mayā—by me; anagha—Arjun, the sinless one; etat—this; buddhvā—understanding; buddhi-mān—enlightened; syāt—one becomes; kṛita-kṛityaḥ—who fulfills all that is to be accomplished; cha—and; bhārata—Arjun, the son of Bharat\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 572, "id": 572, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nअभयं सत्त्वसंशुद्धिः ज्ञानयोगव्यवस्थितिः।\n\nदानं दमश्च यज्ञश्च स्वाध्यायस्तप आर्जवम्।।16.1।।\n ", "title": "Verse 572", "verse_number": 1, "verse_order": 572, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nabhayaṁ sattva-sanśhuddhir jñāna-yoga-vyavasthitiḥ\ndānaṁ damaśh cha yajñaśh cha svādhyāyas tapa ārjavam\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Divine Personality said; abhayam—fearlessness; sattva-sanśhuddhiḥ—purity of mind; jñāna—knowledge; yoga—spiritual; vyavasthitiḥ—steadfastness; dānam—charity; damaḥ—control of the senses; cha—and; yajñaḥ—performance of sacrifice; cha—and; svādhyāyaḥ—study of sacred books; tapaḥ—austerity; ārjavam—straightforwardness;\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 573, "id": 573, "text": "अहिंसा सत्यमक्रोधस्त्यागः शान्तिरपैशुनम्।दया भूतेष्वलोलुप्त्वं मार्दवं ह्रीरचापलम्।।16.2।।", "title": "Verse 573", "verse_number": 2, "verse_order": 573, "transliteration": "ahinsā satyam akrodhas tyāgaḥ śhāntir apaiśhunam\ndayā bhūteṣhv aloluptvaṁ mārdavaṁ hrīr achāpalam\n", "word_meanings": "ahinsā—non-violence; satyam—truthfulness; akrodhaḥ—absence of anger; tyāgaḥ—renunciation; śhāntiḥ—peacefulness; apaiśhunam—restraint from fault-finding; dayā—compassion; bhūteṣhu—toward all living beings; aloluptvam—absence of covetousness; mārdavam—gentleness; hrīḥ—modesty; achāpalam—lack of fickleness;\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 574, "id": 574, "text": "तेजः क्षमा धृतिः शौचमद्रोहो नातिमानिता।\n\nभवन्ति सम्पदं दैवीमभिजातस्य भारत।।16.3।।\n ", "title": "Verse 574", "verse_number": 3, "verse_order": 574, "transliteration": "tejaḥ kṣhamā dhṛitiḥ śhaucham adroho nāti-mānitā\nbhavanti sampadaṁ daivīm abhijātasya bhārata\n", "word_meanings": "tejaḥ—vigor; kṣhamā—forgiveness; dhṛitiḥ—fortitude; śhaucham—cleanliness; adrohaḥ—bearing enmity toward none; na—not; ati-mānitā—absence of vanity; bhavanti—are; sampadam—qualities; daivīm—godly; abhijātasya—of those endowed with; bhārata—scion of Bharat\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 575, "id": 575, "text": "दम्भो दर्पोऽभिमानश्च क्रोधः पारुष्यमेव च।अज्ञानं चाभिजातस्य पार्थ सम्पदमासुरीम्।।16.4।।", "title": "Verse 575", "verse_number": 4, "verse_order": 575, "transliteration": "dambho darpo ’bhimānaśh cha krodhaḥ pāruṣhyam eva cha\najñānaṁ chābhijātasya pārtha sampadam āsurīm\n", "word_meanings": "dambhaḥ—hypocrisy; darpaḥ—arrogance; abhimānaḥ—conceit; cha—and; krodhaḥ—anger; pāruṣhyam—harshness; eva—certainly; cha—and; ajñānam—ignorance; cha—and; abhijātasya—of those who possess; pārtha—Arjun, the son of Pritha; sampadam—qualities; āsurīm—demoniac\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 576, "id": 576, "text": "दैवी सम्पद्विमोक्षाय निबन्धायासुरी मता।मा शुचः सम्पदं दैवीमभिजातोऽसि पाण्डव।।16.5।।", "title": "Verse 576", "verse_number": 5, "verse_order": 576, "transliteration": "daivī sampad vimokṣhāya nibandhāyāsurī matā\nmā śhuchaḥ sampadaṁ daivīm abhijāto ’si pāṇḍava\n", "word_meanings": "daivī—divine; sampat—qualities; vimokṣhāya—toward liberation; nibandhāya—to bondage; āsurī—demoniac qualities; matā—are considered; mā—do not; śhuchaḥ—grieve; sampadam—virtues; daivīm—saintly; abhijātaḥ—born; asi—you are; pāṇḍava—Arjun, the son of Pandu\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 577, "id": 577, "text": "द्वौ भूतसर्गौ लोकेऽस्मिन् दैव आसुर एव च।दैवो विस्तरशः प्रोक्त आसुरं पार्थ मे श्रृणु।।16.6।।", "title": "Verse 577", "verse_number": 6, "verse_order": 577, "transliteration": "dvau bhūta-sargau loke ’smin daiva āsura eva cha\ndaivo vistaraśhaḥ prokta āsuraṁ pārtha me śhṛiṇu\n", "word_meanings": "dvau—two; bhūta-sargau—of created living beings; loke—in the world; asmin—this; daivaḥ—divine; āsuraḥ—demoniac; eva—certainly; cha—and; daivaḥ—the divine; vistaraśhaḥ—at great length; proktaḥ—said; āsuram—the demoniac; pārtha—Arjun, the son of Pritha; me—from me; śhṛiṇu—hear\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 578, "id": 578, "text": "प्रवृत्तिं च निवृत्तिं च जना न विदुरासुराः।न शौचं नापि चाचारो न सत्यं तेषु विद्यते।।16.7।।", "title": "Verse 578", "verse_number": 7, "verse_order": 578, "transliteration": "pravṛittiṁ cha nivṛittiṁ cha janā na vidur āsurāḥ\nna śhauchaṁ nāpi chāchāro na satyaṁ teṣhu vidyate\n", "word_meanings": "pravṛittim—proper actions; cha—and; nivṛittim—improper actions; cha—and; janāḥ—persons; na—not; viduḥ—comprehend; āsurāḥ—those possessing demoniac nature; na—neither; śhaucham—purity; na—nor; api—even; cha—and; āchāraḥ—conduct; na—nor; satyam—truthfulness; teṣhu—in them; vidyate—exist\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 579, "id": 579, "text": "असत्यमप्रतिष्ठं ते जगदाहुरनीश्वरम्।अपरस्परसम्भूतं किमन्यत्कामहैतुकम्।।16.8।।", "title": "Verse 579", "verse_number": 8, "verse_order": 579, "transliteration": "asatyam apratiṣhṭhaṁ te jagad āhur anīśhvaram\naparaspara-sambhūtaṁ kim anyat kāma-haitukam\n", "word_meanings": "asatyam—without absolute truth; apratiṣhṭham—without any basis; te—they; jagat—the world; āhuḥ—say; anīśhvaram—without a God; aparaspara—without cause; sambhūtam—created; kim—what; anyat—other; kāma-haitukam—for sexual gratification only\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 580, "id": 580, "text": "एतां दृष्टिमवष्टभ्य नष्टात्मानोऽल्पबुद्धयः।प्रभवन्त्युग्रकर्माणः क्षयाय जगतोऽहिताः।।16.9।।", "title": "Verse 580", "verse_number": 9, "verse_order": 580, "transliteration": "etāṁ dṛiṣhṭim avaṣhṭabhya naṣhṭātmāno ’lpa-buddhayaḥ\nprabhavanty ugra-karmāṇaḥ kṣhayāya jagato ’hitāḥ\n", "word_meanings": "etām—such; dṛiṣhṭim—views; avaṣhṭabhya—holding; naṣhṭa—misdirected; ātmānaḥ—souls; alpa-buddhayaḥ—of small intellect; prabhavanti—arise; ugra—cruel; karmāṇaḥ—actions; kṣhayāya—destruction; jagataḥ—of the world; ahitāḥ—enemies\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 581, "id": 581, "text": "काममाश्रित्य दुष्पूरं दम्भमानमदान्विताः।मोहाद्गृहीत्वासद्ग्राहान्प्रवर्तन्तेऽशुचिव्रताः।।16.10।।", "title": "Verse 581", "verse_number": 10, "verse_order": 581, "transliteration": "kāmam āśhritya duṣhpūraṁ dambha-māna-madānvitāḥ\nmohād gṛihītvāsad-grāhān pravartante ’śhuchi-vratāḥ\n", "word_meanings": "kāmam—lust; āśhritya—harboring; duṣhpūram—insatiable; dambha—hypocrisy; māna—arrogance; mada-anvitāḥ—clinging to false tenets; mohāt—the illusioned; gṛihītvā—being attracted to; asat—impermanent; grāhān—things; pravartante—they flourish; aśhuchi-vratāḥ—with impure resolve\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 582, "id": 582, "text": "चिन्तामपरिमेयां च प्रलयान्तामुपाश्रिताः।कामोपभोगपरमा एतावदिति निश्िचताः।।16.11।।", "title": "Verse 582", "verse_number": 11, "verse_order": 582, "transliteration": "chintām aparimeyāṁ cha pralayāntām upāśhritāḥ\nkāmopabhoga-paramā etāvad iti niśhchitāḥ\n", "word_meanings": "chintām—anxieties; aparimeyām—endless; cha—and; pralaya-antām—until death; upāśhritāḥ—taking refuge; kāma-upabhoga—gratification of desires; paramāḥ—the purpose of life; etāvat—still; iti—thus; niśhchitāḥ—with complete assurance\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 583, "id": 583, "text": "आशापाशशतैर्बद्धाः कामक्रोधपरायणाः।ईहन्ते कामभोगार्थमन्यायेनार्थसञ्चयान्।।16.12।।", "title": "Verse 583", "verse_number": 12, "verse_order": 583, "transliteration": "āśhā-pāśha-śhatair baddhāḥ kāma-krodha-parāyaṇāḥ\nīhante kāma-bhogārtham anyāyenārtha-sañchayān\n", "word_meanings": "āśhā-pāśha—bondage of desires; śhataiḥ—by hundreds; baddhāḥ—bound; kāma—lust; krodha—anger; parāyaṇāḥ—dedicated to; īhante—strive; kāma—lust; bhoga—gratification of the senses; artham—for; anyāyena—by unjust means; artha—wealth; sañchayān—to accumulate\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 584, "id": 584, "text": "इदमद्य मया लब्धमिमं प्राप्स्ये मनोरथम्।इदमस्तीदमपि मे भविष्यति पुनर्धनम्।।16.13।।", "title": "Verse 584", "verse_number": 13, "verse_order": 584, "transliteration": "idam adya mayā labdham imaṁ prāpsye manoratham\nidam astīdam api me bhaviṣhyati punar dhanam\n", "word_meanings": "idam—this; adya—today; mayā—by me; labdham—gained; imam—this; prāpsye—I shall acquire; manaḥ-ratham—desire; idam—this; asti—is; idam—this; api—also; me—mine; bhaviṣhyati—in future; punaḥ—again; dhanam—wealth;\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 585, "id": 585, "text": "असौ मया हतः शत्रुर्हनिष्ये चापरानपि।ईश्वरोऽहमहं भोगी सिद्धोऽहं बलवान्सुखी।।16.14।।", "title": "Verse 585", "verse_number": 14, "verse_order": 585, "transliteration": "asau mayā hataḥ śhatrur haniṣhye chāparān api\nīśhvaro ’ham ahaṁ bhogī siddho ’haṁ balavān sukhī\n", "word_meanings": "asau—that; mayā—by me; hataḥ—has been destroyed; śhatruḥ—enemy; haniṣhye—I shall destroy; cha—and; aparān—others; api—also; īśhvaraḥ—God; aham—I; aham—I; bhogī—the enjoyer; siddhaḥ—powerful; aham—I; bala-vān—powerful; sukhī—happy;\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 586, "id": 586, "text": "आढ्योऽभिजनवानस्मि कोऽन्योऽस्ति सदृशो मया।यक्ष्ये दास्यामि मोदिष्य इत्यज्ञानविमोहिताः।।16.15।।", "title": "Verse 586", "verse_number": 15, "verse_order": 586, "transliteration": "āḍhyo ’bhijanavān asmi ko ’nyo ’sti sadṛiśho mayā\nyakṣhye dāsyāmi modiṣhya ity ajñāna-vimohitāḥ\n aneka-chitta-vibhrāntā moha-jāla-samāvṛitāḥ\nprasaktāḥ kāma-bhogeṣhu patanti narake ’śhuchau\n", "word_meanings": "āḍhyaḥ—wealthy; abhijana-vān—having highly placed relatives; asmi—me; kaḥ—who; anyaḥ—else; asti—is; sadṛiśhaḥ—like; mayā—to me; yakṣhye—I shall perform sacrifices; dāsyāmi—I shall give alms; modiṣhye—I shall rejoice; iti—thus; ajñāna—ignorance; vimohitāḥ—deluded\n aneka—many; chitta—imaginings; vibhrāntāḥ—led astray; moha—delusion; jāla—mesh; samāvṛitāḥ—enveloped; prasaktāḥ—addicted; kāma-bhogeṣhu—gratification of sensuous pleasures; patanti—descend; narake—to hell; aśhuchau—murky\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 587, "id": 587, "text": "अनेकचित्तविभ्रान्ता मोहजालसमावृताः।प्रसक्ताः कामभोगेषु पतन्ति नरकेऽशुचौ।।16.16।।", "title": "Verse 587", "verse_number": 16, "verse_order": 587, "transliteration": "aneka-citta-vibhrāntā moha-jāla-samāvṛtāḥ prasaktāḥ kāma-bhogeṣu patanti narake 'śucau", "word_meanings": "aneka—numerous; citta-vibhrāntāḥ—perplexed by anxieties; moha—of illusions; jāla—by a network; samāvṛtāḥ—surrounded; prasaktāḥ—attached; kāma—lust; bhogeṣu—sense gratification; patanti—glides down; narake—into hell; aśucau—unclean." }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 588, "id": 588, "text": "आत्मसम्भाविताः स्तब्धा धनमानमदान्विताः।यजन्ते नामयज्ञैस्ते दम्भेनाविधिपूर्वकम्।।16.17।।", "title": "Verse 588", "verse_number": 17, "verse_order": 588, "transliteration": "ātma-sambhāvitāḥ stabdhā dhana-māna-madānvitāḥ\nyajante nāma-yajñais te dambhenāvidhi-pūrvakam\n", "word_meanings": "ātma-sambhāvitāḥ—self-conceited; stabdhāḥ—stubborn; dhana—wealth; māna—pride; mada—arrogance; anvitāḥ—full of; yajante—perform sacrifice; nāma—in name only; yajñaiḥ—sacrifices; te—they; dambhena—ostentatiously; avidhi-pūrvakam—with no regards to the rules of the scriptures\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 589, "id": 589, "text": "अहङ्कारं बलं दर्पं कामं क्रोधं च संश्रिताः।मामात्मपरदेहेषु प्रद्विषन्तोऽभ्यसूयकाः।।16.18।।", "title": "Verse 589", "verse_number": 18, "verse_order": 589, "transliteration": "ahankāraṁ balaṁ darpaṁ kāmaṁ krodhaṁ cha sanśhritāḥ\nmām ātma-para-deheṣhu pradviṣhanto ’bhyasūyakāḥ\n", "word_meanings": "ahankāram—egotism; balam—strength; darpam—arrogance; kāmam—desire; krodham—anger; cha—and; sanśhritāḥ—covered by; mām—me; ātma-para-deheṣhu—within one’s own and bodies of others; pradviṣhantaḥ—abuse; abhyasūyakāḥ—the demoniac\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 590, "id": 590, "text": "तानहं द्विषतः क्रूरान्संसारेषु नराधमान्।क्षिपाम्यजस्रमशुभानासुरीष्वेव योनिषु।।16.19।।", "title": "Verse 590", "verse_number": 19, "verse_order": 590, "transliteration": "tān ahaṁ dviṣhataḥ krūrān sansāreṣhu narādhamān\nkṣhipāmy ajasram aśhubhān āsurīṣhv eva yoniṣhu\n", "word_meanings": "tān—these; aham—I; dviṣhataḥ—hateful; krūrān—cruel; sansāreṣhu—in the material world; nara-adhamān—the vile and vicious of humankind; kṣhipāmi—I hurl; ajasram—again and again; aśhubhān—inauspicious; āsurīṣhu—demoniac; eva—indeed; yoniṣhu—in to the wombs;\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 591, "id": 591, "text": "असुरीं योनिमापन्ना मूढा जन्मनि जन्मनि।मामप्राप्यैव कौन्तेय ततो यान्त्यधमां गतिम्।।16.20।।", "title": "Verse 591", "verse_number": 20, "verse_order": 591, "transliteration": "āsurīṁ yonim āpannā mūḍhā janmani janmani\nmām aprāpyaiva kaunteya tato yānty adhamāṁ gatim\n", "word_meanings": "āsurīm—demoniac; yonim—wombs; āpannāḥ—gaining; mūḍhāḥ—the ignorant; janmani janmani—in birth after birth; mām—me; aprāpya—failing to reach; eva—even; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; tataḥ—thereafter; yānti—go; adhamām—abominable; gatim—destination\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 592, "id": 592, "text": "त्रिविधं नरकस्येदं द्वारं नाशनमात्मनः।कामः क्रोधस्तथा लोभस्तस्मादेतत्त्रयं त्यजेत्।।16.21।।", "title": "Verse 592", "verse_number": 21, "verse_order": 592, "transliteration": "tri-vidhaṁ narakasyedaṁ dvāraṁ nāśhanam ātmanaḥ\nkāmaḥ krodhas tathā lobhas tasmād etat trayaṁ tyajet\n", "word_meanings": "tri-vidham—three types of; narakasya—to the hell; idam—this; dvāram—gates; nāśhanam—destruction; ātmanaḥ—self; kāmaḥ—lust; krodhaḥ—anger; tathā—and; lobhaḥ—greed; tasmāt—therefore; etat—these; trayam—three; tyajet—should abandon\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 593, "id": 593, "text": "एतैर्विमुक्तः कौन्तेय तमोद्वारैस्त्रिभिर्नरः।आचरत्यात्मनः श्रेयस्ततो याति परां गतिम्।।16.22।।", "title": "Verse 593", "verse_number": 22, "verse_order": 593, "transliteration": "etair vimuktaḥ kaunteya tamo-dvārais tribhir naraḥ\nācharaty ātmanaḥ śhreyas tato yāti parāṁ gatim\n", "word_meanings": "etaiḥ—from this; vimuktaḥ—freed; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; tamaḥ-dvāraiḥ—gates to darkness; tribhiḥ—three; naraḥ—a person; ācharati—endeavor; ātmanaḥ—soul; śhreyaḥ—welfare; tataḥ—thereby; yāti—attain; parām—supreme; gatim—goal\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 594, "id": 594, "text": "यः शास्त्रविधिमुत्सृज्य वर्तते कामकारतः।न स सिद्धिमवाप्नोति न सुखं न परां गतिम्।।16.23।।", "title": "Verse 594", "verse_number": 23, "verse_order": 594, "transliteration": "yaḥ śhāstra-vidhim utsṛijya vartate kāma-kārataḥ\nna sa siddhim avāpnoti na sukhaṁ na parāṁ gatim\n", "word_meanings": "yaḥ—who; śhāstra-vidhim—scriptural injunctions; utsṛijya—discarding; vartate—act; kāma-kārataḥ—under the impulse of desire; na—neither; saḥ—they; siddhim—perfection; avāpnoti—attain; na—nor; sukham—happiness; na—nor; parām—the supreme; gatim—goal\n" }, { "chapter_id": 16, "chapter_number": 16, "externalId": 595, "id": 595, "text": "तस्माच्छास्त्रं प्रमाणं ते कार्याकार्यव्यवस्थितौ।ज्ञात्वा शास्त्रविधानोक्तं कर्म कर्तुमिहार्हसि।।16.24।।", "title": "Verse 595", "verse_number": 24, "verse_order": 595, "transliteration": "tasmāch chhāstraṁ pramāṇaṁ te kāryākārya-vyavasthitau\njñātvā śhāstra-vidhānoktaṁ karma kartum ihārhasi\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; śhāstram—scriptures; pramāṇam—authority; te—your; kārya—duty; akārya—forbidden action; vyavasthitau—in determining; jñātvā—having understood; śhāstra—scriptures; vidhāna—injunctions; uktam—as revealed; karma—actions; kartum—perform; iha—in this world; arhasi—you should\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 596, "id": 596, "text": "अर्जुन उवाचये शास्त्रविधिमुत्सृज्य यजन्ते श्रद्धयाऽन्विताः।तेषां निष्ठा तु का कृष्ण सत्त्वमाहो रजस्तमः।।17.1।।", "title": "Verse 596", "verse_number": 1, "verse_order": 596, "transliteration": "arjuna uvācha\nye śhāstra-vidhim utsṛijya yajante śhraddhayānvitāḥ\nteṣhāṁ niṣhṭhā tu kā kṛiṣhṇa sattvam āho rajas tamaḥ\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; ye—who; śhāstra-vidhim—scriptural injunctions; utsṛijya—disregard; yajante—worship; śhraddhayā-anvitāḥ—with faith; teṣhām—their; niṣhṭhā—faith; tu—indeed; kā—what; kṛiṣhṇa—Krishna; sattvam—mode of goodness; āho—or; rajaḥ—mode of passion; tamaḥ—mode of ignorance\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 597, "id": 597, "text": "श्री भगवानुवाचत्रिविधा भवति श्रद्धा देहिनां सा स्वभावजा।सात्त्विकी राजसी चैव तामसी चेति तां श्रृणु।।17.2।।", "title": "Verse 597", "verse_number": 2, "verse_order": 597, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\ntri-vidhā bhavati śhraddhā dehināṁ sā svabhāva-jā\nsāttvikī rājasī chaiva tāmasī cheti tāṁ śhṛiṇu\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Personality said; tri-vidhā—of three kinds; bhavati—is; śhraddhā—faith; dehinām—embodied beings; sā—which; sva-bhāva-jā—born of one’s innate nature; sāttvikī—of the mode of goodness; rājasī—of the mode of passion; cha—and; eva—certainly; tāmasī—of the mode of ignorance; cha—and; iti—thus; tām—about this; śhṛiṇu—hear\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 598, "id": 598, "text": "सत्त्वानुरूपा सर्वस्य श्रद्धा भवति भारत।श्रद्धामयोऽयं पुरुषो यो यच्छ्रद्धः स एव सः।।17.3।।", "title": "Verse 598", "verse_number": 3, "verse_order": 598, "transliteration": "sattvānurūpā sarvasya śhraddhā bhavati bhārata\nśhraddhā-mayo ‘yaṁ puruṣho yo yach-chhraddhaḥ sa eva saḥ\n", "word_meanings": "sattva-anurūpā—conforming to the nature of one’s mind; sarvasya—all; śhraddhā—faith; bhavati—is; bhārata—Arjun, the scion of Bharat; śhraddhāmayaḥ—possessing faith; ayam—that; puruṣhaḥ—human being; yaḥ—who; yat-śhraddhaḥ—whatever the nature of their faith; saḥ—their; eva—verily; saḥ—they\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 599, "id": 599, "text": "यजन्ते सात्त्विका देवान्यक्षरक्षांसि राजसाः।प्रेतान्भूतगणांश्चान्ये यजन्ते तामसा जनाः।।17.4।।", "title": "Verse 599", "verse_number": 4, "verse_order": 599, "transliteration": "yajante sāttvikā devān yakṣha-rakṣhānsi rājasāḥ\npretān bhūta-gaṇānśh chānye yajante tāmasā janāḥ\n", "word_meanings": "yajante—worship; sāttvikāḥ—those in the mode of goodness; devān—celestial gods; yakṣha—semi-celestial beings who exude power and wealth; rakṣhānsi—powerful beings who embody sensual enjoyment, revenge, and wrath; rājasāḥ—those in the mode of passion; pretān-bhūta-gaṇān—ghosts and spirits; cha—and; anye—others; yajante—worship; tāmasāḥ—those in the mode of ignorance; janāḥ—persons\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 600, "id": 600, "text": "अशास्त्रविहितं घोरं तप्यन्ते ये तपो जनाः।दम्भाहङ्कारसंयुक्ताः कामरागबलान्विताः।।17.5।।", "title": "Verse 600", "verse_number": 5, "verse_order": 600, "transliteration": "aśhāstra-vihitaṁ ghoraṁ tapyante ye tapo janāḥ\ndambhāhankāra-sanyuktāḥ kāma-rāga-balānvitāḥ\n", "word_meanings": "aśhāstra-vihitam—not enjoined by the scriptures; ghoram—stern; tapyante—perform; ye—who; tapaḥ—austerities; janāḥ—people; dambha—hypocrisy; ahankāra—egotism; sanyuktāḥ—possessed of; kāma—desire; rāga—attachment; bala—force; anvitāḥ—impelled by;\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 601, "id": 601, "text": "कर्षयन्तः शरीरस्थं भूतग्राममचेतसः।मां चैवान्तःशरीरस्थं तान्विद्ध्यासुरनिश्चयान्।।17.6।।", "title": "Verse 601", "verse_number": 6, "verse_order": 601, "transliteration": "karṣhayantaḥ śharīra-sthaṁ bhūta-grāmam achetasaḥ\nmāṁ chaivāntaḥ śharīra-sthaṁ tān viddhy āsura-niśhchayān\n", "word_meanings": "karṣhayantaḥ—torment; śharīra-stham—within the body; bhūta-grāmam—elements of the body; achetasaḥ—senseless; mām—me; cha—and; eva—even; antaḥ—within; śharīra-stham—dwelling in the body; tān—them; viddhi—know; āsura-niśhchayān—of demoniacal resolves\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 602, "id": 602, "text": "आहारस्त्वपि सर्वस्य त्रिविधो भवति प्रियः।यज्ञस्तपस्तथा दानं तेषां भेदमिमं श्रृणु।।17.7।।", "title": "Verse 602", "verse_number": 7, "verse_order": 602, "transliteration": "āhāras tv api sarvasya tri-vidho bhavati priyaḥ\nyajñas tapas tathā dānaṁ teṣhāṁ bhedam imaṁ śhṛiṇu\n", "word_meanings": "āhāraḥ—food; tu—indeed; api—even; sarvasya—of all; tri-vidhaḥ—of three kinds; bhavati—is; priyaḥ—dear; yajñaḥ—sacrifice; tapaḥ—austerity; tathā—and; dānam—charity; teṣhām—of them; bhedam—distinctions; imam—this; śhṛiṇu—hear\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 603, "id": 603, "text": "आयुःसत्त्वबलारोग्यसुखप्रीतिविवर्धनाः।रस्याः स्निग्धाः स्थिरा हृद्या आहाराः सात्त्विकप्रियाः।।17.8।।", "title": "Verse 603", "verse_number": 8, "verse_order": 603, "transliteration": "āyuḥ-sattva-balārogya-sukha-prīti-vivardhanāḥ\nrasyāḥ snigdhāḥ sthirā hṛidyā āhārāḥ sāttvika-priyāḥ\n", "word_meanings": "āyuḥ sattva—which promote longevity; bala—strength; ārogya—health; sukha—happiness; prīti—satisfaction; vivardhanāḥ—increase; rasyāḥ—juicy; snigdhāḥ—succulent; sthirāḥ—nourishing; hṛidyāḥ—pleasing to the heart; āhārāḥ—food; sāttvika-priyāḥ—dear to those in the mode of goodness\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 604, "id": 604, "text": "कट्वम्ललवणात्युष्णतीक्ष्णरूक्षविदाहिनः।आहारा राजसस्येष्टा दुःखशोकामयप्रदाः।।17.9।।", "title": "Verse 604", "verse_number": 9, "verse_order": 604, "transliteration": "kaṭv-amla-lavaṇāty-uṣhṇa- tīkṣhṇa-rūkṣha-vidāhinaḥ\nāhārā rājasasyeṣhṭā duḥkha-śhokāmaya-pradāḥ\n", "word_meanings": "kaṭu—bitter; amla—sour; lavaṇa—salty; ati-uṣhṇa—very hot; tīkṣhṇa—pungent; rūkṣha—dry; vidāhinaḥ—chiliful; āhārāḥ—food; rājasasya—to persons in the mode of passion; iṣhṭāḥ—dear; duḥkha—pain; śhoka—grief; āmaya—disease; pradāḥ—produce\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 605, "id": 605, "text": "यातयामं गतरसं पूति पर्युषितं च यत्।उच्छिष्टमपि चामेध्यं भोजनं तामसप्रियम्।।17.10।।", "title": "Verse 605", "verse_number": 10, "verse_order": 605, "transliteration": "yāta-yāmaṁ gata-rasaṁ pūti paryuṣhitaṁ cha yat\nuchchhiṣhṭam api chāmedhyaṁ bhojanaṁ tāmasa-priyam\n", "word_meanings": "yāta-yāmam—stale foods; gata-rasam—tasteless; pūti—putrid; paryuṣhitam—polluted; cha—and; yat—which; uchchhiṣhṭam—left over; api—also; cha—and; amedhyam—impure; bhojanam—foods; tāmasa—to persons in the mode of ignorance; priyam—dear\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 606, "id": 606, "text": "अफलाकाङ्क्षिभिर्यज्ञो विधिदृष्टो य इज्यते।यष्टव्यमेवेति मनः समाधाय स सात्त्विकः।।17.11।।", "title": "Verse 606", "verse_number": 11, "verse_order": 606, "transliteration": "aphalākāṅkṣhibhir yajño vidhi-driṣhṭo ya ijyate\nyaṣhṭavyam eveti manaḥ samādhāya sa sāttvikaḥ\n", "word_meanings": "aphala-ākāṅkṣhibhiḥ—without expectation of any reward; yajñaḥ—sacrifice; vidhi-driṣhṭaḥ—that is in accordance with the scriptural injunctions; yaḥ—which; ijyate—is performed; yaṣhṭavyam-eva-iti—ought to be offered; manaḥ—mind; samādhāya—with conviction; saḥ—that; sāttvikaḥ—of the nature of goodness\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 607, "id": 607, "text": "अभिसंधाय तु फलं दम्भार्थमपि चैव यत्।इज्यते भरतश्रेष्ठ तं यज्ञं विद्धि राजसम्।।17.12।।", "title": "Verse 607", "verse_number": 12, "verse_order": 607, "transliteration": "abhisandhāya tu phalaṁ dambhārtham api chaiva yat\nijyate bharata-śhreṣhṭha taṁ yajñaṁ viddhi rājasam\n", "word_meanings": "abhisandhāya—motivated by; tu—but; phalam—the result; dambha—pride; artham—for the sake of; api—also; cha—and; eva—certainly; yat—that which; ijyate—is performed; bharata-śhreṣhṭha—Arjun, the best of the Bharatas; tam—that; yajñam—sacrifice; viddhi—know; rājasam—in the mode of passion\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 608, "id": 608, "text": "विधिहीनमसृष्टान्नं मन्त्रहीनमदक्षिणम्।श्रद्धाविरहितं यज्ञं तामसं परिचक्षते।।17.13।।", "title": "Verse 608", "verse_number": 13, "verse_order": 608, "transliteration": "vidhi-hīnam asṛiṣhṭānnaṁ mantra-hīnam adakṣhiṇam\nśhraddhā-virahitaṁ yajñaṁ tāmasaṁ parichakṣhate\n", "word_meanings": "vidhi-hīnam—without scriptural direction; asṛiṣhṭa-annam—without distribution of prasādam; mantra-hīnam—with no chanting of the Vedic hymns; adakṣhiṇam—with no remunerations to the priests; śhraddhā—faith; virahitam—without; yajñam—sacrifice; tāmasam—in the mode of ignorance; parichakṣhate—is to be considered\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 609, "id": 609, "text": "देवद्विजगुरुप्राज्ञपूजनं शौचमार्जवम्।ब्रह्मचर्यमहिंसा च शारीरं तप उच्यते।।17.14।।", "title": "Verse 609", "verse_number": 14, "verse_order": 609, "transliteration": "deva-dwija-guru-prājña- pūjanaṁ śhaucham ārjavam\nbrahmacharyam ahinsā cha śhārīraṁ tapa uchyate\n", "word_meanings": "deva—the Supreme Lord; dwija—the Brahmins; guru—the spiritual master; prājña—the elders; pūjanam—worship; śhaucham—cleanliness; ārjavam—simplicity; brahmacharyam—celibacy; ahinsā—non-violence; cha—and; śhārīram—of the body; tapaḥ—austerity; uchyate—is declared as\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 610, "id": 610, "text": "अनुद्वेगकरं वाक्यं सत्यं प्रियहितं च यत्।स्वाध्यायाभ्यसनं चैव वाङ्मयं तप उच्यते।।17.15।।", "title": "Verse 610", "verse_number": 15, "verse_order": 610, "transliteration": "anudvega-karaṁ vākyaṁ satyaṁ priya-hitaṁ cha yat\nsvādhyāyābhyasanaṁ chaiva vāṅ-mayaṁ tapa uchyate\n", "word_meanings": "anudvega-karam—not causing distress; vākyam—words; satyam—truthful; priya- hitam—beneficial; cha—and; yat—which; svādhyāya-abhyasanam—recitation of the Vedic scriptures; cha eva—as well as; vāṅ-mayam—of speech; tapaḥ—austerity; uchyate—are declared as\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 611, "id": 611, "text": "मनःप्रसादः सौम्यत्वं मौनमात्मविनिग्रहः।भावसंशुद्धिरित्येतत्तपो मानसमुच्यते।।17.16।।", "title": "Verse 611", "verse_number": 16, "verse_order": 611, "transliteration": "manaḥ-prasādaḥ saumyatvaṁ maunam ātma-vinigrahaḥ\nbhāva-sanśhuddhir ity etat tapo mānasam uchyate\n", "word_meanings": "manaḥ-prasādaḥ—serenity of thought; saumyatvam—gentleness; maunam—silence; ātma-vinigrahaḥ—self-control; bhāva-sanśhuddhiḥ—purity of purpose; iti—thus; etat—these; tapaḥ—austerity; mānasam—of the mind; uchyate—are declared as\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 612, "id": 612, "text": "श्रद्धया परया तप्तं तपस्तत्ित्रविधं नरैः।अफलाकाङ्क्षिभिर्युक्तैः सात्त्विकं परिचक्षते।।17.17।।", "title": "Verse 612", "verse_number": 17, "verse_order": 612, "transliteration": "śhraddhayā parayā taptaṁ tapas tat tri-vidhaṁ naraiḥ\naphalākāṅkṣhibhir yuktaiḥ sāttvikaṁ parichakṣhate\n", "word_meanings": "śhraddhayā—with faith; parayā—transcendental; taptam—practiced; tapaḥ—austerity; tat—that; tri-vidham—three-fold; naraiḥ—by persons; aphala-ākāṅkṣhibhiḥ—without yearning for material rewards; yuktaiḥ—steadfast; sāttvikam—in the mode of goodness; parichakṣhate—are designated\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 613, "id": 613, "text": "सत्कारमानपूजार्थं तपो दम्भेन चैव यत्।क्रियते तदिह प्रोक्तं राजसं चलमध्रुवम्।।17.18।।", "title": "Verse 613", "verse_number": 18, "verse_order": 613, "transliteration": "satkāra-māna-pūjārthaṁ tapo dambhena chaiva yat\nkriyate tad iha proktaṁ rājasaṁ chalam adhruvam\n", "word_meanings": "sat-kāra—respect; māna—honor; pūjā—adoration; artham—for the sake of; tapaḥ—austerity; dambhena—with ostentation; cha—also; eva—certainly; yat—which; kriyate—is performed; tat—that; iha—in this world; proktam—is said; rājasam—in the mode of passion; chalam—flickering; adhruvam—temporary\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 614, "id": 614, "text": "मूढग्राहेणात्मनो यत्पीडया क्रियते तपः।परस्योत्सादनार्थं वा तत्तामसमुदाहृतम्।।17.19।।", "title": "Verse 614", "verse_number": 19, "verse_order": 614, "transliteration": "mūḍha-grāheṇātmano yat pīḍayā kriyate tapaḥ\nparasyotsādanārthaṁ vā tat tāmasam udāhṛitam\n", "word_meanings": "mūḍha—those with confused notions; grāheṇa—with endeavor; ātmanaḥ—one’s own self; yat—which; pīḍayā—torturing; kriyate—is performed; tapaḥ—austerity; parasya—of others; utsādana-artham—for harming; vā—or; tat—that; tāmasam—in the mode of ignorance; udāhṛitam—is described to be\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 615, "id": 615, "text": "दातव्यमिति यद्दानं दीयतेऽनुपकारिणे।देशे काले च पात्रे च तद्दानं सात्त्विकं स्मृतम्।।17.20।।", "title": "Verse 615", "verse_number": 20, "verse_order": 615, "transliteration": "dātavyam iti yad dānaṁ dīyate ‘nupakāriṇe\ndeśhe kāle cha pātre cha tad dānaṁ sāttvikaṁ smṛitam\n", "word_meanings": "dātavyam—worthy of charity; iti—thus; yat—which; dānam—charity; dīyate—is given; anupakāriṇe—to one who cannot give in return; deśhe—in the proper place; kāle—at the proper time; cha—and; pātre—to a worthy person; cha—and; tat—that; dānam—charity; sāttvikam—in the mode of goodness; smṛitam—is stated to be\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 616, "id": 616, "text": "यत्तु प्रत्युपकारार्थं फलमुद्दिश्य वा पुनः।दीयते च परिक्लिष्टं तद्दानं राजसं स्मृतम्।।17.21।।", "title": "Verse 616", "verse_number": 21, "verse_order": 616, "transliteration": "yat tu pratyupakārārthaṁ phalam uddiśhya vā punaḥ\ndīyate cha parikliṣhṭaṁ tad dānaṁ rājasaṁ smṛitam\n", "word_meanings": "yat—which; tu—but; prati-upakāra-artham—with the hope of a return; phalam—reward; uddiśhya—expectation; vā—or; punaḥ—again; dīyate—is given; cha—and; parikliṣhṭam—reluctantly; tat—that; dānam—charity; rājasam—in the mode of passion; smṛitam—is said to be\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 617, "id": 617, "text": "अदेशकाले यद्दानमपात्रेभ्यश्च दीयते।असत्कृतमवज्ञातं तत्तामसमुदाहृतम्।।17.22।।", "title": "Verse 617", "verse_number": 22, "verse_order": 617, "transliteration": "adeśha-kāle yad dānam apātrebhyaśh cha dīyate\nasat-kṛitam avajñātaṁ tat tāmasam udāhṛitam\n", "word_meanings": "adeśha—at the wrong place; kāle—at the wrong time; yat—which; dānam—charity; apātrebhyaḥ—to unworthy persons; cha—and; dīyate—is given; asat-kṛitam—without respect; avajñātam—with contempt; tat—that; tāmasam—of the nature of nescience; udāhṛitam—is held to be\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 618, "id": 618, "text": " तत्सदिति निर्देशो ब्रह्मणस्त्रिविधः स्मृतः।ब्राह्मणास्तेन वेदाश्च यज्ञाश्च विहिताः पुरा।।17.23।।", "title": "Verse 618", "verse_number": 23, "verse_order": 618, "transliteration": "oṁ tat sad iti nirdeśho brahmaṇas tri-vidhaḥ smṛitaḥ\nbrāhmaṇās tena vedāśh cha yajñāśh cha vihitāḥ purā\n", "word_meanings": "om tat sat—syllables representing aspects of transcendence; iti—thus; nirdeśhaḥ—symbolic representatives; brahmaṇaḥ—the Supreme Absolute Truth; tri-vidhaḥ—of three kinds; smṛitaḥ—have been declared; brāhmaṇāḥ—the priests; tena—from them; vedāḥ—scriptures; cha—and; yajñāḥ—sacrifice; cha—and; vihitāḥ—came about; purā—from the beginning of creation\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 619, "id": 619, "text": "तस्मादोमित्युदाहृत्य यज्ञदानतपःक्रियाः।प्रवर्तन्ते विधानोक्ताः सततं ब्रह्मवादिनाम्।।17.24।।", "title": "Verse 619", "verse_number": 24, "verse_order": 619, "transliteration": "tasmād oṁ ity udāhṛitya yajña-dāna-tapaḥ-kriyāḥ\npravartante vidhānoktāḥ satataṁ brahma-vādinām\n", "word_meanings": "tasmāt—therefore; om—sacred syllable om; iti—thus; udāhṛitya—by uttering; yajña—sacrifice; dāna—charity; tapaḥ—penance; kriyāḥ—performing; pravartante—begin; vidhāna-uktāḥ—according to the prescriptions of Vedic injunctions; satatam—always; brahma-vādinām—expounders of the Vedas\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 620, "id": 620, "text": "तदित्यनभिसन्धाय फलं यज्ञतपःक्रियाः।दानक्रियाश्च विविधाः क्रियन्ते मोक्षकाङ्क्षि।।17.25।।", "title": "Verse 620", "verse_number": 25, "verse_order": 620, "transliteration": "tad ity anabhisandhāya phalaṁ yajña-tapaḥ-kriyāḥ\ndāna-kriyāśh cha vividhāḥ kriyante mokṣha-kāṅkṣhibhiḥ\n", "word_meanings": "tat—the syllable Tat; iti—thus; anabhisandhāya—without desiring; phalam—fruitive rewards; yajña—sacrifice; tapaḥ—austerity; kriyāḥ—acts; dāna—charity; kriyāḥ—acts; cha—and; vividhāḥ—various; kriyante—are done; mokṣha-kāṅkṣhibhiḥ—by seekers of freedom from material entanglements\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 621, "id": 621, "text": "सद्भावे साधुभावे च सदित्येतत्प्रयुज्यते।प्रशस्ते कर्मणि तथा सच्छब्दः पार्थ युज्यते।।17.26।।", "title": "Verse 621", "verse_number": 26, "verse_order": 621, "transliteration": "sad-bhāve sādhu-bhāve cha sad ity etat prayujyate\npraśhaste karmaṇi tathā sach-chhabdaḥ pārtha yujyate\n", "word_meanings": "sat-bhāve—with the intention of eternal existence and goodness; sādhu-bhāve—with auspicious intention; cha—also; sat—the syllable Sat; iti—thus; etat—this; prayujyate—is used; praśhaste—auspicious; karmaṇi—action; tathā—also; sat-śhabdaḥ—the word “Sat”; pārtha—Arjun, the son of Pritha; yujyate—is used;\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 622, "id": 622, "text": "यज्ञे तपसि दाने च स्थितिः सदिति चोच्यते।कर्म चैव तदर्थीयं सदित्येवाभिधीयते।।17.27।।", "title": "Verse 622", "verse_number": 27, "verse_order": 622, "transliteration": "yajñe tapasi dāne cha sthitiḥ sad iti chochyate\nkarma chaiva tad-arthīyaṁ sad ity evābhidhīyate\n", "word_meanings": "yajñe—in sacrifice; tapasi—in penance; dāne—in charity; cha—and; sthitiḥ—established in steadiness; sat—the syllable Sat; iti—thus; cha—and; uchyate—is pronounced; karma—action; cha—and; eva—indeed; tat-arthīyam—for such purposes; sat—the syllable Sat; iti—thus; eva—indeed; abhidhīyate—is described\n" }, { "chapter_id": 17, "chapter_number": 17, "externalId": 623, "id": 623, "text": "अश्रद्धया हुतं दत्तं तपस्तप्तं कृतं च यत्।असदित्युच्यते पार्थ न च तत्प्रेत्य नो इह।।17.28।।", "title": "Verse 623", "verse_number": 28, "verse_order": 623, "transliteration": "aśhraddhayā hutaṁ dattaṁ tapas taptaṁ kṛitaṁ cha yat\nasad ity uchyate pārtha na cha tat pretya no iha\n", "word_meanings": "aśhraddhayā—without faith; hutam—sacrifice; dattam—charity; tapaḥ—penance; taptam—practiced; kṛitam—done; cha—and; yat—which; asat—perishable; iti—thus; uchyate—are termed as; pārtha—Arjun, the son of Pritha; na—not; cha—and; tat—that; pretya—in the next world; na u—not; iha—in this world\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 624, "id": 624, "text": "अर्जुन उवाच\n\nसंन्यासस्य महाबाहो तत्त्वमिच्छामि वेदितुम्।\n\nत्यागस्य च हृषीकेश पृथक्केशिनिषूदन।।18.1।।\n ", "title": "Verse 624", "verse_number": 1, "verse_order": 624, "transliteration": "arjuna uvācha\nsannyāsasya mahā-bāho tattvam ichchhāmi veditum\ntyāgasya cha hṛiṣhīkeśha pṛithak keśhi-niṣhūdana\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; sanyāsasya—of renunciation of actions; mahā-bāho—mighty-armed one; tattvam—the truth; ichchhāmi—I wish; veditum—to understand; tyāgasya—of renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; cha—and; hṛiṣhīkeśha—Krishna, the Lord of the senses; pṛithak—distinctively; keśhī-niṣhūdana—Krishna, the killer of the Keshi demon\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 625, "id": 625, "text": "श्री भगवानुवाच\n\nकाम्यानां कर्मणां न्यासं संन्यासं कवयो विदुः।\n\nसर्वकर्मफलत्यागं प्राहुस्त्यागं विचक्षणाः।।18.2।।\n ", "title": "Verse 625", "verse_number": 2, "verse_order": 625, "transliteration": "śhrī-bhagavān uvācha\nkāmyānāṁ karmaṇāṁ nyāsaṁ sannyāsaṁ kavayo viduḥ\nsarva-karma-phala-tyāgaṁ prāhus tyāgaṁ vichakṣhaṇāḥ\n", "word_meanings": "śhrī-bhagavān uvācha—the Supreme Divine Personality said; kāmyānām—desireful; karmaṇām—of actions; nyāsam—giving up; sanyāsam—renunciation of actions; kavayaḥ—the learned; viduḥ—to understand; sarva—all; karma-phala—fruits of actions; tyāgam—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; prāhuḥ—declare; tyāgam—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; vichakṣhaṇāḥ—the wise\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 626, "id": 626, "text": "त्याज्यं दोषवदित्येके कर्म प्राहुर्मनीषिणः।\n\nयज्ञदानतपःकर्म न त्याज्यमिति चापरे।।18.3।।\n ", "title": "Verse 626", "verse_number": 3, "verse_order": 626, "transliteration": "tyājyaṁ doṣha-vad ity eke karma prāhur manīṣhiṇaḥ\nyajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājyam iti chāpare\n", "word_meanings": "tyājyam—should be given up; doṣha-vat—as evil; iti—thus; eke—some; karma—actions; prāhuḥ—declare; manīṣhiṇaḥ—the learned; yajña—sacrifice; dāna—charity; tapaḥ—penance; karma—acts; na—never; tyājyam—should be abandoned; iti—thus; cha—and; apare—others\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 627, "id": 627, "text": "निश्चयं श्रृणु मे तत्र त्यागे भरतसत्तम।त्यागो हि पुरुषव्याघ्र त्रिविधः संप्रकीर्तितः।।18.4।।", "title": "Verse 627", "verse_number": 4, "verse_order": 627, "transliteration": "niśhchayaṁ śhṛiṇu me tatra tyāge bharata-sattama\ntyāgo hi puruṣha-vyāghra tri-vidhaḥ samprakīrtitaḥ\n", "word_meanings": "niśhchayam—conclusion; śhṛiṇu—hear; me—my; tatra—there; tyāge—about renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; bharata-sat-tama—best of the Bharatas; tyāgaḥ—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; hi—indeed; puruṣha-vyāghra—tiger amongst men; tri-vidhaḥ—of three kinds; samprakīrtitaḥ—declared\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 628, "id": 628, "text": "यज्ञदानतपःकर्म न त्याज्यं कार्यमेव तत्।यज्ञो दानं तपश्चैव पावनानि मनीषिणाम्।।18.5।।", "title": "Verse 628", "verse_number": 5, "verse_order": 628, "transliteration": "yajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājyaṁ kāryam eva tat\nyajño dānaṁ tapaśh chaiva pāvanāni manīṣhiṇām\n", "word_meanings": "yajña—sacrifice; dāna—charity; tapaḥ—penance; karma—actions; na—never; tyājyam—should be abandoned; kāryam eva—must certainly be performed; tat—that; yajñaḥ—sacrifice; dānam—charity; tapaḥ—penance; cha—and; eva—indeed; pāvanāni—purifying; manīṣhiṇām—for the wise\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 629, "id": 629, "text": "एतान्यपि तु कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा फलानि च।कर्तव्यानीति मे पार्थ निश्िचतं मतमुत्तमम्।।18.6।।", "title": "Verse 629", "verse_number": 6, "verse_order": 629, "transliteration": "etāny api tu karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā phalāni cha\nkartavyānīti me pārtha niśhchitaṁ matam uttamam\n", "word_meanings": "etāni—these; api tu—must certainly be; karmāṇi—activities; saṅgam—attachment; tyaktvā—giving up; phalāni—rewards; cha—and; kartavyāni—should be done as duty; iti—such; me—my; pārtha—Arjun, the son of Pritha; niśhchitam—definite; matam—opinion; uttamam—supreme\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 630, "id": 630, "text": "नियतस्य तु संन्यासः कर्मणो नोपपद्यते।मोहात्तस्य परित्यागस्तामसः परिकीर्तितः।।18.7।।", "title": "Verse 630", "verse_number": 7, "verse_order": 630, "transliteration": "niyatasya tu sannyāsaḥ karmaṇo nopapadyate\nmohāt tasya parityāgas tāmasaḥ parikīrtitaḥ\n", "word_meanings": "niyatasya—of prescribed duties; tu—but; sanyāsaḥ—renunciation; karmaṇaḥ—actions; na—never; upapadyate—to be performed; mohāt—deluded; tasya—of that; parityāgaḥ—renunciation; tāmasaḥ—in the mode of ignorance; parikīrtitaḥ—has been declared\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 631, "id": 631, "text": "दुःखमित्येव यत्कर्म कायक्लेशभयात्त्यजेत्।स कृत्वा राजसं त्यागं नैव त्यागफलं लभेत्।।18.8।।", "title": "Verse 631", "verse_number": 8, "verse_order": 631, "transliteration": "duḥkham ity eva yat karma kāya-kleśha-bhayāt tyajet\nsa kṛitvā rājasaṁ tyāgaṁ naiva tyāga-phalaṁ labhet\n", "word_meanings": "duḥkham—troublesome; iti—as; eva—indeed; yat—which; karma—duties; kāya—bodily; kleśha—discomfort; bhayāt—out of fear; tyajet—giving up; saḥ—they; kṛitvā—having done; rājasam—in the mode of passion; tyāgam—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; na—never; eva—certainly; tyāga—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; phalam—result; labhet—attain\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 632, "id": 632, "text": "कार्यमित्येव यत्कर्म नियतं क्रियतेऽर्जुन।सङ्गं त्यक्त्वा फलं चैव स त्यागः सात्त्विको मतः।।18.9।।", "title": "Verse 632", "verse_number": 9, "verse_order": 632, "transliteration": "kāryam ity eva yat karma niyataṁ kriyate ‘rjuna\nsaṅgaṁ tyaktvā phalaṁ chaiva sa tyāgaḥ sāttviko mataḥ\n", "word_meanings": "kāryam—as a duty; iti—as; eva—indeed; yat—which; karma niyatam—obligatory actions; kriyate—are performed; arjuna—Arjun; saṅgam—attachment; tyaktvā—relinquishing; phalam—reward; cha—and; eva—certainly; saḥ—such; tyāgaḥ—renunciation of desires for enjoying the fruits of actions; sāttvikaḥ—in the mode of goodness; mataḥ—considered\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 633, "id": 633, "text": "न द्वेष्ट्यकुशलं कर्म कुशले नानुषज्जते।त्यागी सत्त्वसमाविष्टो मेधावी छिन्नसंशयः।।18.10।।", "title": "Verse 633", "verse_number": 10, "verse_order": 633, "transliteration": "na dveṣhṭy akuśhalaṁ karma kuśhale nānuṣhajjate\ntyāgī sattva-samāviṣhṭo medhāvī chhinna-sanśhayaḥ\n", "word_meanings": "na—neither; dveṣhṭi—hate; akuśhalam—disagreeable; karma—work; kuśhale—to an agreeable; na—nor; anuṣhajjate—seek; tyāgī—one who renounces desires for enjoying the fruits of actions; sattva—in the mode of goodness; samāviṣhṭaḥ—endowed with; medhāvī—intelligent; chhinna-sanśhayaḥ—those who have no doubts\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 634, "id": 634, "text": "न हि देहभृता शक्यं त्यक्तुं कर्माण्यशेषतः।यस्तु कर्मफलत्यागी स त्यागीत्यभिधीयते।।18.11।।", "title": "Verse 634", "verse_number": 11, "verse_order": 634, "transliteration": "na hi deha-bhṛitā śhakyaṁ tyaktuṁ karmāṇy aśheṣhataḥ\nyas tu karma-phala-tyāgī sa tyāgīty abhidhīyate\n", "word_meanings": "na—not; hi—indeed; deha-bhṛitā—for the embodied being; śhakyam—possible; tyaktum—to give up; karmāṇi—activities; aśheṣhataḥ—entirely; yaḥ—who; tu—but; karma-phala—fruits of actions; tyāgī—one who renounces all desires for enjoying the fruits of actions; saḥ—they; tyāgī—one who renounces all desires for enjoying the fruits of actions; iti—as; abhidhīyate—are said\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 635, "id": 635, "text": "अनिष्टमिष्टं मिश्रं च त्रिविधं कर्मणः फलम्।भवत्यत्यागिनां प्रेत्य न तु संन्यासिनां क्वचित्।।18.12।।", "title": "Verse 635", "verse_number": 12, "verse_order": 635, "transliteration": "aniṣhṭam iṣhṭaṁ miśhraṁ cha tri-vidhaṁ karmaṇaḥ phalam\nbhavaty atyāgināṁ pretya na tu sannyāsināṁ kvachit\n", "word_meanings": "aniṣhṭam—unpleasant; iṣhṭam—pleasant; miśhram—mixed; cha—and; tri-vidham—three-fold; karmaṇaḥ phalam—fruits of actions; bhavati—accrue; atyāginām—to those who are attached to persona reward; pretya—after death; na—not; tu—but; sanyāsinām—for the renouncers of actions; kvachit—ever\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 636, "id": 636, "text": "पञ्चैतानि महाबाहो कारणानि निबोध मे।सांख्ये कृतान्ते प्रोक्तानि सिद्धये सर्वकर्मणाम्।।18.13।।", "title": "Verse 636", "verse_number": 13, "verse_order": 636, "transliteration": "pañchaitāni mahā-bāho kāraṇāni nibodha me\nsānkhye kṛitānte proktāni siddhaye sarva-karmaṇām\n", "word_meanings": "pañcha—five; etāni—these; mahā-bāho—mighty-armed one; kāraṇāni—causes; nibodha—listen; me—from me; sānkhye—of Sānkya; kṛita-ante—stop reactions of karmas; proktāni—explains; siddhaye—for the accomplishment; sarva—all; karmaṇām—of karmas\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 637, "id": 637, "text": "अधिष्ठानं तथा कर्ता करणं च पृथग्विधम्।विविधाश्च पृथक्चेष्टा दैवं चैवात्र पञ्चमम्।।18.14।।", "title": "Verse 637", "verse_number": 14, "verse_order": 637, "transliteration": "adhiṣhṭhānaṁ tathā kartā karaṇaṁ cha pṛithag-vidham\nvividhāśh cha pṛithak cheṣhṭā daivaṁ chaivātra pañchamam\n", "word_meanings": "adhiṣhṭhānam—the body; tathā—also; kartā—the doer (soul); karaṇam—senses; cha—and; pṛithak-vidham—various kinds; vividhāḥ—many; cha—and; pṛithak—distinct; cheṣhṭāḥ—efforts; daivam—Divine Providence; cha eva atra—these certainly are (causes); pañchamam—the fifth\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 638, "id": 638, "text": "शरीरवाङ्मनोभिर्यत्कर्म प्रारभते नरः।न्याय्यं वा विपरीतं वा पञ्चैते तस्य हेतवः।।18.15।।", "title": "Verse 638", "verse_number": 15, "verse_order": 638, "transliteration": "śharīra-vāṅ-manobhir yat karma prārabhate naraḥ\nnyāyyaṁ vā viparītaṁ vā pañchaite tasya hetavaḥ\n", "word_meanings": "śharīra-vāk-manobhiḥ—with body, speech, or mind; yat—which; karma—action; prārabhate—performs; naraḥ—a person; nyāyyam—proper; vā—or; viparītam—improper; vā—or; pañcha—five; ete—these; tasya—their; hetavaḥ—factors;\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 639, "id": 639, "text": "तत्रैवं सति कर्तारमात्मानं केवलं तु यः।पश्यत्यकृतबुद्धित्वान्न स पश्यति दुर्मतिः।।18.16।।", "title": "Verse 639", "verse_number": 16, "verse_order": 639, "transliteration": "tatraivaṁ sati kartāram ātmānaṁ kevalaṁ tu yaḥ\npaśhyaty akṛita-buddhitvān na sa paśhyati durmatiḥ\n", "word_meanings": "tatra—there; evam sati—in spite of this; kartāram—the doer; ātmānam—the soul; kevalam—only; tu—but; yaḥ—who; paśhyati—see; akṛita-buddhitvāt—with impure intellect; na—not; saḥ—they; paśhyati—see; durmatiḥ—foolish\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 640, "id": 640, "text": "यस्य नाहंकृतो भावो बुद्धिर्यस्य न लिप्यते।हत्वापि स इमाँल्लोकान्न हन्ति न निबध्यते।।18.17।।", "title": "Verse 640", "verse_number": 17, "verse_order": 640, "transliteration": "yasya nāhankṛito bhāvo buddhir yasya na lipyate\nhatvā ‘pi sa imāl lokān na hanti na nibadhyate\n", "word_meanings": "yasya—whose; na ahankṛitaḥ—free from the ego of being the doer; bhāvaḥ—nature; buddhiḥ—intellect; yasya—whose; na lipyate—unattached; hatvā—slay; api—even; saḥ—they; imān—this; lokān—living beings; na—neither; hanti—kill; na—nor; nibadhyate—get bound\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 641, "id": 641, "text": "ज्ञानं ज्ञेयं परिज्ञाता त्रिविधा कर्मचोदना।करणं कर्म कर्तेति त्रिविधः कर्मसंग्रहः।।18.18।।", "title": "Verse 641", "verse_number": 18, "verse_order": 641, "transliteration": "jñānaṁ jñeyaṁ parijñātā tri-vidhā karma-chodanā\nkaraṇaṁ karma karteti tri-vidhaḥ karma-saṅgrahaḥ\n", "word_meanings": "jñānam—knowledge; jñeyam—the object of knowledge; parijñātā—the knower; tri-vidhā—three factors; karma-chodanā—factors that induce action; karaṇam—the instrumens of action; karma—the act; kartā—the doer; iti—thus; tri-vidhaḥ—threefold; karma-saṅgrahaḥ—constituents of action\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 642, "id": 642, "text": "ज्ञानं कर्म च कर्ता च त्रिधैव गुणभेदतः।प्रोच्यते गुणसंख्याने यथावच्छृणु तान्यपि।।18.19।।", "title": "Verse 642", "verse_number": 19, "verse_order": 642, "transliteration": "jñānaṁ karma cha kartā cha tridhaiva guṇa-bhedataḥ\nprochyate guṇa-saṅkhyāne yathāvach chhṛiṇu tāny api\n", "word_meanings": "jñānam—knowledge; karma—action; cha—and; kartā—doer; cha—also; tridhā—of three kinds; eva—certainly; guṇa-bhedataḥ—distinguished according to the three modes of material nature; prochyate—are declared; guṇa-saṅkhyāne—Sānkhya philosophy, which describes the modes of material nature; yathā-vat—as they are; śhṛiṇu—listen; tāni—them; api—also\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 643, "id": 643, "text": "सर्वभूतेषु येनैकं भावमव्ययमीक्षते।अविभक्तं विभक्तेषु तज्ज्ञानं विद्धि सात्त्विकम्।।18.20।।", "title": "Verse 643", "verse_number": 20, "verse_order": 643, "transliteration": "sarva-bhūteṣhu yenaikaṁ bhāvam avyayam īkṣhate\navibhaktaṁ vibhakteṣhu taj jñānaṁ viddhi sāttvikam\n", "word_meanings": "sarva-bhūteṣhu—within all living beings; yena—by which; ekam—one; bhāvam—nature; avyayam—imperishable; īkṣhate—one sees; avibhaktam—undivided; vibhakteṣhu—in diversity; tat—that; jñānam—knowledge; viddhi—understand; sāttvikam—in the mode of goodness\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 644, "id": 644, "text": "पृथक्त्वेन तु यज्ज्ञानं नानाभावान्पृथग्विधान्।वेत्ति सर्वेषु भूतेषु तज्ज्ञानं विद्धि राजसम्।।18.21।।", "title": "Verse 644", "verse_number": 21, "verse_order": 644, "transliteration": "pṛithaktvena tu yaj jñānaṁ nānā-bhāvān pṛithag-vidhān\nvetti sarveṣhu bhūteṣhu taj jñānaṁ viddhi rājasam\n", "word_meanings": "pṛithaktvena—unconnected; tu—however; yat—which; jñānam—knowledge; nānā-bhāvān—manifold entities; pṛithak-vidhān—of diversity; vetti—consider; sarveṣhu—in all; bhūteṣhu—living entities; tat—that; jñānam—knowledge; viddhi—know; rājasam—in the mode of passion\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 645, "id": 645, "text": "यत्तु कृत्स्नवदेकस्मिन्कार्ये सक्तमहैतुकम्।अतत्त्वार्थवदल्पं च तत्तामसमुदाहृतम्।।18.22।।", "title": "Verse 645", "verse_number": 22, "verse_order": 645, "transliteration": "yat tu kṛitsna-vad ekasmin kārye saktam ahaitukam\natattvārtha-vad alpaṁ cha tat tāmasam udāhṛitam\n", "word_meanings": "yat—which; tu—but; kṛitsna-vat—as if it encompasses the whole; ekasmin—in single; kārye—action; saktam—engrossed; ahaitukam—without a reason; atattva-artha-vat—not based on truth; alpam—fragmental; cha—and; tat—that; tāmasam—in the mode of ignorance; udāhṛitam—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 646, "id": 646, "text": "नियतं सङ्गरहितमरागद्वेषतः कृतम्।अफलप्रेप्सुना कर्म यत्तत्सात्त्विकमुच्यते।।18.23।।", "title": "Verse 646", "verse_number": 23, "verse_order": 646, "transliteration": "niyataṁ saṅga-rahitam arāga-dveṣhataḥ kṛitam\naphala-prepsunā karma yat tat sāttvikam uchyate\n", "word_meanings": "niyatam—in accordance with scriptures; saṅga-rahitam—free from attachment; arāga-dveṣhataḥ—free from attachment and aversion; kṛitam—done; aphala-prepsunā—without desire for rewards; karma—action; yat—which; tat—that; sāttvikam—in the mode of goodness; uchyate—is called\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 647, "id": 647, "text": "यत्तु कामेप्सुना कर्म साहङ्कारेण वा पुनः।क्रियते बहुलायासं तद्राजसमुदाहृतम्।।18.24।।", "title": "Verse 647", "verse_number": 24, "verse_order": 647, "transliteration": "yat tu kāmepsunā karma sāhankāreṇa vā punaḥ\nkriyate bahulāyāsaṁ tad rājasam udāhṛitam\n", "word_meanings": "yat—which; tu—but; kāma-īpsunā—prompted by selfish desire; karma—action; sa-ahaṅkāreṇa—with pride; vā—or; punaḥ—again; kriyate—enacted; bahula-āyāsam—stressfully; tat—that; rājasam—in the nature of passion; udāhṛitam—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 648, "id": 648, "text": "अनुबन्धं क्षयं हिंसामनपेक्ष्य च पौरुषम्।मोहादारभ्यते कर्म यत्तत्तामसमुच्यते।।18.25।।", "title": "Verse 648", "verse_number": 25, "verse_order": 648, "transliteration": "anubandhaṁ kṣhayaṁ hinsām anapekṣhya cha pauruṣham\nmohād ārabhyate karma yat tat tāmasam uchyate\n", "word_meanings": "anubandham—consequences; kṣhayam—loss; hinsām—injury; anapekṣhya—by disregarding; cha—and; pauruṣham—one’s own ability; mohāt—out of delusion; ārabhyate—is begun; karma—action; yat—which; tat—that; tāmasam—in the mode of ignorance; uchyate—is declared to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 649, "id": 649, "text": "मुक्तसङ्गोऽनहंवादी धृत्युत्साहसमन्वितः।सिद्ध्यसिद्ध्योर्निर्विकारः कर्ता सात्त्विक उच्यते।।18.26।।", "title": "Verse 649", "verse_number": 26, "verse_order": 649, "transliteration": "mukta-saṅgo ‘nahaṁ-vādī dhṛity-utsāha-samanvitaḥ\nsiddhy-asiddhyor nirvikāraḥ kartā sāttvika uchyate\n", "word_meanings": "mukta-saṅgaḥ—free from worldly attachment; anaham-vādī—free from ego; dhṛiti—strong resolve; utsāha—zeal; samanvitaḥ—endowed with; siddhi-asiddhyoḥ—in success and failure; nirvikāraḥ—unaffected; kartā—worker; sāttvikaḥ—in the mode of goodness; uchyate—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 650, "id": 650, "text": "रागी कर्मफलप्रेप्सुर्लुब्धो हिंसात्मकोऽशुचिः।हर्षशोकान्वितः कर्ता राजसः परिकीर्तितः।।18.27।।", "title": "Verse 650", "verse_number": 27, "verse_order": 650, "transliteration": "rāgī karma-phala-prepsur lubdho hinsātmako ‘śhuchiḥ\nharṣha-śhokānvitaḥ kartā rājasaḥ parikīrtitaḥ\n", "word_meanings": "rāgī—craving; karma-phala—fruit of work; prepsuḥ—covet; lubdhaḥ—greedy; hinsā-ātmakaḥ—violent-natured; aśhuchiḥ—impure; harṣha-śhoka-anvitaḥ—moved by joy and sorrow; kartā—performer; rājasaḥ—in the mode of passion; parikīrtitaḥ—is declared\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 651, "id": 651, "text": "अयुक्तः प्राकृतः स्तब्धः शठो नैष्कृतिकोऽलसः।विषादी दीर्घसूत्री च कर्ता तामस उच्यते।।18.28।।", "title": "Verse 651", "verse_number": 28, "verse_order": 651, "transliteration": "ayuktaḥ prākṛitaḥ stabdhaḥ śhaṭho naiṣhkṛitiko ‘lasaḥ\nviṣhādī dīrgha-sūtrī cha kartā tāmasa uchyate\n", "word_meanings": "ayuktaḥ—undisciplined; prākṛitaḥ—vulgar; stabdhaḥ—obstinate; śhaṭhaḥ—cunning; naiṣhkṛitikaḥ—dishonest or vile; alasaḥ—slothful; viṣhādī—unhappy and morose; dīrgha-sūtrī—procrastinating; cha—and; kartā—performer; tāmasaḥ—in the mode of ignorance; uchyate—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 652, "id": 652, "text": "बुद्धेर्भेदं धृतेश्चैव गुणतस्त्रिविधं श्रृणु।प्रोच्यमानमशेषेण पृथक्त्वेन धनञ्जय।।18.29।।", "title": "Verse 652", "verse_number": 29, "verse_order": 652, "transliteration": "buddher bhedaṁ dhṛiteśh chaiva guṇatas tri-vidhaṁ śhṛiṇu\nprochyamānam aśheṣheṇa pṛithaktvena dhanañjaya\n", "word_meanings": "buddheḥ—of intellect; bhedam—the distinctions; dhṛiteḥ—of determination; cha—and; eva—certainly; guṇataḥ tri-vidham—according to the three modes of material nature; śhṛiṇu—hear; prochyamānam—described; aśheṣheṇa—in detail; pṛithaktvena—distinctly; dhanañjaya—conqueror of wealth, Arjun\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 653, "id": 653, "text": "प्रवृत्तिं च निवृत्तिं च कार्याकार्ये भयाभये।बन्धं मोक्षं च या वेत्ति बुद्धिः सा पार्थ सात्त्विकी।।18.30।।", "title": "Verse 653", "verse_number": 30, "verse_order": 653, "transliteration": "pravṛittiṁ cha nivṛittiṁ cha kāryākārye bhayābhaye\nbandhaṁ mokṣhaṁ cha yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī\n", "word_meanings": "pravṛittim—activities; cha—and; nivṛittim—renuncation from action; cha—and; kārya—proper action; akārye—improper action; bhaya—fear; abhaye—without fear; bandham—what is binding; mokṣham—what is liberating; cha—and; yā—which; vetti—understands; buddhiḥ—intellect; sā—that; pārtha—son of Pritha; sāttvikī—in the nature of goodness\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 654, "id": 654, "text": "यया धर्ममधर्मं च कार्यं चाकार्यमेव च।अयथावत्प्रजानाति बुद्धिः सा पार्थ राजसी।।18.31।।", "title": "Verse 654", "verse_number": 31, "verse_order": 654, "transliteration": "yayā dharmam adharmaṁ cha kāryaṁ chākāryam eva cha\nayathāvat prajānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī\n", "word_meanings": "yayā—by which; dharmam—righteousness; adharmam—unrighteousness; cha—and; kāryam—right conduct; cha—and; akāryam—wrong conduct; eva—certainly; cha—and; ayathā-vat—confused; prajānāti—distinguish; buddhiḥ—intellect; sā—that; pārtha—Arjun, the son of Pritha; rājasī—in the mode of passion\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 655, "id": 655, "text": "अधर्मं धर्ममिति या मन्यते तमसाऽऽवृता।सर्वार्थान्विपरीतांश्च बुद्धिः सा पार्थ तामसी।।18.32।।", "title": "Verse 655", "verse_number": 32, "verse_order": 655, "transliteration": "adharmaṁ dharmam iti yā manyate tamasāvṛitā\nsarvārthān viparītānśh cha buddhiḥ sā pārtha tāmasī\n", "word_meanings": "adharmam—irreligion; dharmam—religion; iti—thus; yā—which; manyate—imagines; tamasa-āvṛitā—shrouded in darkness; sarva-arthān—all things; viparītān—opposite; cha—and; buddhiḥ—intellect; sā—that; pārtha—Arjun, the son of Pritha; tāmasī—of the nature of ignorance\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 656, "id": 656, "text": "धृत्या यया धारयते मनःप्राणेन्द्रियक्रियाः।योगेनाव्यभिचारिण्या धृतिः सा पार्थ सात्त्विकी।।18.33।।", "title": "Verse 656", "verse_number": 33, "verse_order": 656, "transliteration": "dhṛityā yayā dhārayate manaḥ-prāṇendriya-kriyāḥ\nyogenāvyabhichāriṇyā dhṛitiḥ sā pārtha sāttvikī\n", "word_meanings": "dhṛityā—by determining; yayā—which; dhārayate—sustains; manaḥ—of the mind; prāṇa—life-airs; indriya—senses; kriyāḥ—activities; yogena—through Yog; avyabhichāriṇyā—with steadfastness; dhṛitiḥ—determination; sā—that; pārtha—Arjun, the son of Pritha; sāttvikī—in the mode of goodness\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 657, "id": 657, "text": "यया तु धर्मकामार्थान् धृत्या धारयतेऽर्जुन।प्रसङ्गेन फलाकाङ्क्षी धृतिः सा पार्थ राजसी।।18.34।।", "title": "Verse 657", "verse_number": 34, "verse_order": 657, "transliteration": "yayā tu dharma-kāmārthān dhṛityā dhārayate ‘rjuna\nprasaṅgena phalākāṅkṣhī dhṛitiḥ sā pārtha rājasī\n", "word_meanings": "yayā—by which; tu—but; dharma-kāma-arthān—duty, pleasures, and wealth; dhṛityā—through steadfast will; dhārayate—holds; arjuna—Arjun; prasaṅgena—due of attachment; phala-ākāṅkṣhī—desire for rewards; dhṛitiḥ—determination; sā—that; pārtha—Arjun, the son of Pritha; rājasī—in the mode of passion\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 658, "id": 658, "text": "यया स्वप्नं भयं शोकं विषादं मदमेव च।न विमुञ्चति दुर्मेधा धृतिः सा पार्थ तामसी।।18.35।।", "title": "Verse 658", "verse_number": 35, "verse_order": 658, "transliteration": "yayā svapnaṁ bhayaṁ śhokaṁ viṣhādaṁ madam eva cha\nna vimuñchati durmedhā dhṛitiḥ sā pārtha tāmasī\n", "word_meanings": "yayā—in which; svapnam—dreaming; bhayam—fearing; śhokam—grieving; viṣhādam—despair; madam—conceit; eva—indeed; cha—and; na—not; vimuñchati—give up; durmedhā—unintelligent; dhṛitiḥ—resolve; sā—that; pārtha—Arjun, the son of Pritha; tāmasī—in the mode of ignorance\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 659, "id": 659, "text": "सुखं त्विदानीं त्रिविधं श्रृणु मे भरतर्षभ।अभ्यासाद्रमते यत्र दुःखान्तं च निगच्छति।।18.36।।", "title": "Verse 659", "verse_number": 36, "verse_order": 659, "transliteration": "sukhaṁ tv idānīṁ tri-vidhaṁ śhṛiṇu me bharatarṣhabha\nabhyāsād ramate yatra duḥkhāntaṁ cha nigachchhati\n yat tad agre viṣham iva pariṇāme ‘mṛitopamam\ntat sukhaṁ sāttvikaṁ proktam ātma-buddhi-prasāda-jam\n", "word_meanings": "sukham—happiness; tu—but; idānīm—now; tri-vidham—of three kinds; śhṛiṇu—hear; me—from me; bharata-ṛiṣhabha—Arjun, the best of the Bharatas; abhyāsāt—by practice; ramate—rejoices; yatra—in which; duḥkha-antam—end of all suffering; cha—and; nigachchhati—reaches\n yat—which; tat—that; agre—at first; viṣham iva—like poison; pariṇāme—in the end; amṛita-upamam—like nectar; tat—that; sukham—happiness; sāttvikam—in the mode of goodness; proktam—is said to be; ātma-buddhi—situated in self-knowledge; prasāda-jam—generated by the pure intellect\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 660, "id": 660, "text": "यत्तदग्रे विषमिव परिणामेऽमृतोपमम्।तत्सुखं सात्त्विकं प्रोक्तमात्मबुद्धिप्रसादजम्।।18.37।।", "title": "Verse 660", "verse_number": 37, "verse_order": 660, "transliteration": "yat tad agre viṣam iva pariṇāme 'mṛtopamam tat sukhaṁ sāttvikaṁ proktam ātma-buddhi-prasāda-jam", "word_meanings": "yat—that which; tat—that; agre—in the beginning; viṣam iva—like poison; pariṇāme—at the end; amṛta—nectar; upamam—compared to; tat—that; sukham—happiness; sāttvikam—in the mode of goodness; proktam—is said; ātma—self; buddhi—intelligence; prasāda-jam—satisfactory." }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 661, "id": 661, "text": "विषयेन्द्रियसंयोगाद्यत्तदग्रेऽमृतोपमम्।परिणामे विषमिव तत्सुखं राजसं स्मृतम्।।18.38।।", "title": "Verse 661", "verse_number": 38, "verse_order": 661, "transliteration": "viṣhayendriya-sanyogād yat tad agre ’mṛitopamam\npariṇāme viṣham iva tat sukhaṁ rājasaṁ smṛitam\n", "word_meanings": "viṣhaya—with the sense objects; indriya—the senses; sanyogāt—from the contact; yat—which; tat—that; agre—at first; amṛita-upamam—like nectar; pariṇāme—at the end; viṣham iva—like poison; tat—that; sukham—happiness; rājasam—in the mode of passion; smṛitam—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 662, "id": 662, "text": "यदग्रे चानुबन्धे च सुखं मोहनमात्मनः।निद्रालस्यप्रमादोत्थं तत्तामसमुदाहृतम्।।18.39।।", "title": "Verse 662", "verse_number": 39, "verse_order": 662, "transliteration": "yad agre chānubandhe cha sukhaṁ mohanam ātmanaḥ\nnidrālasya-pramādotthaṁ tat tāmasam udāhṛitam\n", "word_meanings": "yat—which; agre—from beginning; cha—and; anubandhe—to end; cha—and; sukham—happiness; mohanam—illusory; ātmanaḥ—of the self; nidrā—sleep; ālasya—indolence; pramāda—negligence; uttham—derived from; tat—that; tāmasam—in the mode of ignorance; udāhṛitam—is said to be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 663, "id": 663, "text": "न तदस्ति पृथिव्यां वा दिवि देवेषु वा पुनः।सत्त्वं प्रकृतिजैर्मुक्तं यदेभिः स्यात्ित्रभिर्गुणैः।।18.40।।", "title": "Verse 663", "verse_number": 40, "verse_order": 663, "transliteration": "na tad asti pṛithivyāṁ vā divi deveṣhu vā punaḥ\nsattvaṁ prakṛiti-jair muktaṁ yad ebhiḥ syāt tribhir guṇaiḥ\n", "word_meanings": "na—no; tat—that; asti—exists; pṛithivyām—on earth; vā—or; divi—the higher celestial abodes; deveṣhu—amongst the celestial gods; vā—or; punaḥ—again; sattvam—existence; prakṛiti-jaiḥ—born of material nature; muktam—liberated; yat—that; ebhiḥ—from the influence of these; syāt—is; tribhiḥ—three; guṇaiḥ—modes of material nature\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 664, "id": 664, "text": "ब्राह्मणक्षत्रियविशां शूद्राणां च परंतप।कर्माणि प्रविभक्तानि स्वभावप्रभवैर्गुणैः।।18.41।।", "title": "Verse 664", "verse_number": 41, "verse_order": 664, "transliteration": "brāhmaṇa-kṣhatriya-viśhāṁ śhūdrāṇāṁ cha parantapa\nkarmāṇi pravibhaktāni svabhāva-prabhavair guṇaiḥ\n", "word_meanings": "brāhmaṇa—of the priestly class; kṣhatriya—the warrior and administrative class; viśhām—the mercantile and farming class; śhūdrāṇām—of the worker class; cha—and; parantapa—Arjun, subduer of the enemies; karmāṇi—duties; pravibhaktāni—distributed; svabhāva-prabhavaiḥ-guṇaiḥ—work based on one’s nature and guṇas\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 665, "id": 665, "text": "शमो दमस्तपः शौचं क्षान्तिरार्जवमेव च।ज्ञानं विज्ञानमास्तिक्यं ब्रह्मकर्म स्वभावजम्।।18.42।।", "title": "Verse 665", "verse_number": 42, "verse_order": 665, "transliteration": "śhamo damas tapaḥ śhauchaṁ kṣhāntir ārjavam eva cha\njñānaṁ vijñānam āstikyaṁ brahma-karma svabhāva-jam\n", "word_meanings": "śhamaḥ—tranquility; damaḥ—restraint; tapaḥ—austerity; śhaucham—purity; kṣhāntiḥ—patience; ārjavam—integrity; eva—certainly; cha—and; jñānam—knowledge; vijñānam—wisdom; āstikyam—belief in a hereafter; brahma—of the priestly class; karma—work; svabhāva-jam—born of one’s intrinsic qualities\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 666, "id": 666, "text": "शौर्यं तेजो धृतिर्दाक्ष्यं युद्धे चाप्यपलायनम्।दानमीश्वरभावश्च क्षात्रं कर्म स्वभावजम्।।18.43।।", "title": "Verse 666", "verse_number": 43, "verse_order": 666, "transliteration": "śhauryaṁ tejo dhṛitir dākṣhyaṁ yuddhe chāpy apalāyanam\ndānam īśhvara-bhāvaśh cha kṣhātraṁ karma svabhāva-jam\n", "word_meanings": "śhauryam—valor; tejaḥ—strength; dhṛitiḥ—fortitude; dākṣhyam yuddhe—skill in weaponry; cha—and; api—also; apalāyanam—not fleeing; dānam—large-heartedness; īśhvara—leadership; bhāvaḥ—qualities; cha—and; kṣhātram—of the warrior and administrative class; karma—work; svabhāva-jam—born of one’s intrinsic qualities\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 667, "id": 667, "text": "कृषिगौरक्ष्यवाणिज्यं वैश्यकर्म स्वभावजम्।परिचर्यात्मकं कर्म शूद्रस्यापि स्वभावजम्।।18.44।।", "title": "Verse 667", "verse_number": 44, "verse_order": 667, "transliteration": "kṛiṣhi-gau-rakṣhya-vāṇijyaṁ vaiśhya-karma svabhāva-jam\nparicharyātmakaṁ karma śhūdrasyāpi svabhāva-jam\n", "word_meanings": "kṛiṣhi—agriculture; gau-rakṣhya—dairy farming; vāṇijyam—commerce; vaiśhya—of the mercantile and farming class; karma—work; svabhāva-jam—born of one’s intrinsic qualities; paricharyā—serving through work; ātmakam—natural; karma—duty; śhūdrasya—of the worker class; api—and; svabhāva-jam—born of one’s intrinsic qualities\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 668, "id": 668, "text": "स्वे स्वे कर्मण्यभिरतः संसिद्धिं लभते नरः।स्वकर्मनिरतः सिद्धिं यथा विन्दति तच्छृणु।।18.45।।", "title": "Verse 668", "verse_number": 45, "verse_order": 668, "transliteration": "sve sve karmaṇy abhirataḥ sansiddhiṁ labhate naraḥ\nsva-karma-nirataḥ siddhiṁ yathā vindati tach chhṛiṇu\n", "word_meanings": "sve sve—respectively; karmaṇi—work; abhirataḥ—fulfilling; sansiddhim—perfection; labhate—achieve; naraḥ—a person; sva-karma—to one’s own prescribed duty; nirataḥ—engaged; siddhim—perfection; yathā—as; vindati—attains; tat—that; śhṛiṇu—hear\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 669, "id": 669, "text": "यतः प्रवृत्तिर्भूतानां येन सर्वमिदं ततम्।स्वकर्मणा तमभ्यर्च्य सिद्धिं विन्दति मानवः।।18.46।।", "title": "Verse 669", "verse_number": 46, "verse_order": 669, "transliteration": "yataḥ pravṛittir bhūtānāṁ yena sarvam idaṁ tatam\nsva-karmaṇā tam abhyarchya siddhiṁ vindati mānavaḥ\n", "word_meanings": "yataḥ—from whom; pravṛittiḥ—have come into being; bhūtānām—of all living entities; yena—by whom; sarvam—all; idam—this; tatam—pervaded; sva-karmaṇā—by one’s natural occupation; tam—him; abhyarchya—by worshipping; siddhim—perfection; vindati—attains; mānavaḥ—a person\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 670, "id": 670, "text": "श्रेयान्स्वधर्मो विगुणः परधर्मात्स्वनुष्ठितात्।स्वभावनियतं कर्म कुर्वन्नाप्नोति किल्बिषम्।।18.47।।", "title": "Verse 670", "verse_number": 47, "verse_order": 670, "transliteration": "śhreyān swa-dharmo viguṇaḥ para-dharmāt sv-anuṣhṭhitāt\nsvabhāva-niyataṁ karma kurvan nāpnoti kilbiṣham\n", "word_meanings": "śhreyān—better; swa-dharmaḥ—one’s own prescribed occupational duty; viguṇaḥ—imperfectly done; para-dharmāt—than another’s dharma; su-anuṣhṭhitāt—perfectly done; svabhāva-niyatam—according to one’s innate nature; karma—duty; kurvan—by performing; na āpnoti—does not incur; kilbiṣham—sin\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 671, "id": 671, "text": "सहजं कर्म कौन्तेय सदोषमपि न त्यजेत्।सर्वारम्भा हि दोषेण धूमेनाग्निरिवावृताः।।18.48।।", "title": "Verse 671", "verse_number": 48, "verse_order": 671, "transliteration": "saha-jaṁ karma kaunteya sa-doṣham api na tyajet\nsarvārambhā hi doṣheṇa dhūmenāgnir ivāvṛitāḥ\n", "word_meanings": "saha-jam—born of one’s nature; karma—duty; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; sa-doṣham—with defects; api—even if; na tyajet—one should not abandon; sarva-ārambhāḥ—all endeavors; hi—indeed; doṣheṇa—with evil; dhūmena—with smoke; agniḥ—fire; iva—as; āvṛitāḥ—veiled\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 672, "id": 672, "text": "असक्तबुद्धिः सर्वत्र जितात्मा विगतस्पृहः।नैष्कर्म्यसिद्धिं परमां संन्यासेनाधिगच्छति।।18.49।।", "title": "Verse 672", "verse_number": 49, "verse_order": 672, "transliteration": "asakta-buddhiḥ sarvatra jitātmā vigata-spṛihaḥ\nnaiṣhkarmya-siddhiṁ paramāṁ sannyāsenādhigachchhati\n", "word_meanings": "asakta-buddhiḥ—those whose intellect is unattached; sarvatra—everywhere; jita-ātmā—who have mastered their mind; vigata-spṛihaḥ—free from desires; naiṣhkarmya-siddhim—state of actionlessness; paramām—highest; sanyāsena—by the practice of renunciation; adhigachchhati—attain\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 673, "id": 673, "text": "सिद्धिं प्राप्तो यथा ब्रह्म तथाप्नोति निबोध मे।समासेनैव कौन्तेय निष्ठा ज्ञानस्य या परा।।18.50।।", "title": "Verse 673", "verse_number": 50, "verse_order": 673, "transliteration": "siddhiṁ prāpto yathā brahma tathāpnoti nibodha me\nsamāsenaiva kaunteya niṣhṭhā jñānasya yā parā\n", "word_meanings": "siddhim—perfection; prāptaḥ—attained; yathā—how; brahma—Brahman; tathā—also; āpnoti—attain; nibodha—hear; me—from me; samāsena—briefly; eva—indeed; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; niṣhṭhā—firmly fixed; jñānasya—of knowledge; yā—which; parā—transcendental\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 674, "id": 674, "text": "बुद्ध्या विशुद्धया युक्तो धृत्याऽऽत्मानं नियम्य च।शब्दादीन् विषयांस्त्यक्त्वा रागद्वेषौ व्युदस्य च।।18.51।।", "title": "Verse 674", "verse_number": 51, "verse_order": 674, "transliteration": "buddhyā viśhuddhayā yukto dhṛityātmānaṁ niyamya cha\nśhabdādīn viṣhayāns tyaktvā rāga-dveṣhau vyudasya cha\n", "word_meanings": "buddhyā—intellect; viśhuddhayā—purified; yuktaḥ—endowed with; dhṛityā—by determination; ātmānam—the intellect; niyamya—restraining; cha—and; śhabda-ādīn viṣhayān—sound and other objects of the senses; tyaktvā—abandoning; rāga-dveṣhau—attachment and aversion; vyudasya—casting aside; cha—and;\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 675, "id": 675, "text": "विविक्तसेवी लघ्वाशी यतवाक्कायमानसः।ध्यानयोगपरो नित्यं वैराग्यं समुपाश्रितः।।18.52।।", "title": "Verse 675", "verse_number": 52, "verse_order": 675, "transliteration": "vivikta-sevī laghv-āśhī yata-vāk-kāya-mānasaḥ\ndhyāna-yoga-paro nityaṁ vairāgyaṁ samupāśhritaḥ\n", "word_meanings": "vivikta-sevī—relishing solitude; laghu-āśhī—eating light; yata—controls; vāk—speech; kāya—body; mānasaḥ—and mind; dhyāna-yoga-paraḥ—engaged in meditation; nityam—always; vairāgyam—dispassion; samupāśhritaḥ—having taken shelter of;\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 676, "id": 676, "text": "अहङ्कारं बलं दर्पं कामं क्रोधं परिग्रहम्।विमुच्य निर्ममः शान्तो ब्रह्मभूयाय कल्पते।।18.53।।", "title": "Verse 676", "verse_number": 53, "verse_order": 676, "transliteration": "ahankāraṁ balaṁ darpaṁ kāmaṁ krodhaṁ parigraham\nvimuchya nirmamaḥ śhānto brahma-bhūyāya kalpate\n", "word_meanings": "ahankāram—egotism; balam—violence; darpam—arrogance; kāmam—desire; krodham—anger; parigraham—selfishness; vimuchya—being freed from; nirmamaḥ—without possessiveness of property; śhāntaḥ—peaceful; brahma-bhūyāya—union with Brahman; kalpate—is fit\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 677, "id": 677, "text": "ब्रह्मभूतः प्रसन्नात्मा न शोचति न काङ्क्षति।समः सर्वेषु भूतेषु मद्भक्तिं लभते पराम्।।18.54।।", "title": "Verse 677", "verse_number": 54, "verse_order": 677, "transliteration": "brahma-bhūtaḥ prasannātmā na śhochati na kāṅkṣhati\nsamaḥ sarveṣhu bhūteṣhu mad-bhaktiṁ labhate parām\n", "word_meanings": "brahma-bhūtaḥ—one situated in Brahman; prasanna-ātmā—mentally serene; na—neither; śhochati—grieving; na—nor; kāṅkṣhati—desiring; samaḥ—equitably disposed; sarveṣhu—toward all; bhūteṣhu—living beings; mat-bhaktim—devotion to me; labhate—attains; parām—supreme\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 678, "id": 678, "text": "भक्त्या मामभिजानाति यावान्यश्चास्मि तत्त्वतः।ततो मां तत्त्वतो ज्ञात्वा विशते तदनन्तरम्।।18.55।।", "title": "Verse 678", "verse_number": 55, "verse_order": 678, "transliteration": "bhaktyā mām abhijānāti yāvān yaśh chāsmi tattvataḥ\ntato māṁ tattvato jñātvā viśhate tad-anantaram\n", "word_meanings": "bhaktyā—by loving devotion; mām—me; abhijānāti—one comes to know; yāvān—as much as; yaḥ cha asmi—as I am; tattvataḥ—in truth; tataḥ—then; mām—me; tattvataḥ—in truth; jñātvā—having known; viśhate—enters; tat-anantaram—thereafter\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 679, "id": 679, "text": "सर्वकर्माण्यपि सदा कुर्वाणो मद्व्यपाश्रयः।मत्प्रसादादवाप्नोति शाश्वतं पदमव्ययम्।।18.56।।", "title": "Verse 679", "verse_number": 56, "verse_order": 679, "transliteration": "sarva-karmāṇy api sadā kurvāṇo mad-vyapāśhrayaḥ\nmat-prasādād avāpnoti śhāśhvataṁ padam avyayam\n", "word_meanings": "sarva—all; karmāṇi—actions; api—though; sadā—always; kurvāṇaḥ—performing; mat-vyapāśhrayaḥ—take full refuge in me; mat-prasādāt—by my grace; avāpnoti—attain; śhāśhvatam—the eternal; padam—abode; avyayam—imperishable\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 680, "id": 680, "text": "चेतसा सर्वकर्माणि मयि संन्यस्य मत्परः।बुद्धियोगमुपाश्रित्य मच्चित्तः सततं भव।।18.57।।", "title": "Verse 680", "verse_number": 57, "verse_order": 680, "transliteration": "chetasā sarva-karmāṇi mayi sannyasya mat-paraḥ\nbuddhi-yogam upāśhritya mach-chittaḥ satataṁ bhava\n", "word_meanings": "chetasā—by consciousness; sarva-karmāṇi—every activity; mayi—to me; sannyasya—dedicating; mat-paraḥ—having me as the supreme goal; buddhi-yogam—having the intellect united with God; upāśhritya—taking shelter of; mat-chittaḥ—consciousness absorbed in me; satatam—always; bhava—be\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 681, "id": 681, "text": "मच्चित्तः सर्वदुर्गाणि मत्प्रसादात्तरिष्यसि।अथ चेत्त्वमहङ्कारान्न श्रोष्यसि विनङ्क्ष्यसि।।18.58।।", "title": "Verse 681", "verse_number": 58, "verse_order": 681, "transliteration": "mach-chittaḥ sarva-durgāṇi mat-prasādāt tariṣhyasi\natha chet tvam ahankārān na śhroṣhyasi vinaṅkṣhyasi\n", "word_meanings": "mat-chittaḥ—by always remembering me; sarva—all; durgāṇi—obstacles; mat-prasādāt—by my grace; tariṣhyasi—you shall overcome; atha—but; chet—if; tvam—you; ahankārāt—due to pride; na śhroṣhyasi—do not listen; vinaṅkṣhyasi—you will perish\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 682, "id": 682, "text": "यदहङ्कारमाश्रित्य न योत्स्य इति मन्यसे।मिथ्यैष व्यवसायस्ते प्रकृतिस्त्वां नियोक्ष्यति।।18.59।।", "title": "Verse 682", "verse_number": 59, "verse_order": 682, "transliteration": "yad ahankāram āśhritya na yotsya iti manyase\nmithyaiṣha vyavasāyas te prakṛitis tvāṁ niyokṣhyati\n", "word_meanings": "yat—if; ahankāram—motivated by pride; āśhritya—taking shelter; na yotsye—I shall not fight; iti—thus; manyase—you think; mithyā eṣhaḥ—this is all false; vyavasāyaḥ—determination; te—your; prakṛitiḥ—material nature; tvām—you; niyokṣhyati—will engage\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 683, "id": 683, "text": "स्वभावजेन कौन्तेय निबद्धः स्वेन कर्मणा।कर्तुं नेच्छसि यन्मोहात्करिष्यस्यवशोऽपि तत्।।18.60।।", "title": "Verse 683", "verse_number": 60, "verse_order": 683, "transliteration": "swbhāva-jena kaunteya nibaddhaḥ svena karmaṇā\nkartuṁ nechchhasi yan mohāt kariṣhyasy avaśho ’pi tat\n", "word_meanings": "swabhāva-jena—born of one’s own material nature; kaunteya—Arjun, the son of Kunti; nibaddhaḥ—bound; svena—by your own; karmaṇā—actions; kartum—to do; na—not; ichchhasi—you wish; yat—which; mohāt—out of delusion; kariṣhyasi—you will do; avaśhaḥ—helplessly; api—even though; tat—that\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 684, "id": 684, "text": "ईश्वरः सर्वभूतानां हृद्देशेऽर्जुन तिष्ठति।भ्रामयन्सर्वभूतानि यन्त्रारूढानि मायया।।18.61।।", "title": "Verse 684", "verse_number": 61, "verse_order": 684, "transliteration": "īśhvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛid-deśhe ‘rjuna tiṣhṭhati\nbhrāmayan sarva-bhūtāni yantrārūḍhāni māyayā\n", "word_meanings": "īśhvaraḥ—the Supreme Lord; sarva-bhūtānām—in all living being; hṛit-deśhe—in the hearts; arjuna—Arjun; tiṣhṭhati—dwells; bhrāmayan—causing to wander; sarva-bhūtāni—all living beings; yantra ārūḍhani—seated on a machine; māyayā—made of the material energy\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 685, "id": 685, "text": "तमेव शरणं गच्छ सर्वभावेन भारत।तत्प्रसादात्परां शान्तिं स्थानं प्राप्स्यसि शाश्वतम्।।18.62।।", "title": "Verse 685", "verse_number": 62, "verse_order": 685, "transliteration": "tam eva śharaṇaṁ gachchha sarva-bhāvena bhārata\ntat-prasādāt parāṁ śhāntiṁ sthānaṁ prāpsyasi śhāśhvatam\n", "word_meanings": "tam—unto him; eva—only; śharaṇam gachchha—surrender; sarva-bhāvena—whole-heartedly; bhārata—Arjun, the son of Bharat; tat-prasādāt—by his grace; parām—supreme; śhāntim—peace; sthānam—the abode; prāpsyasi—you will attain; śhāśhvatam—eternal\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 686, "id": 686, "text": "इति ते ज्ञानमाख्यातं गुह्याद्गुह्यतरं मया।विमृश्यैतदशेषेण यथेच्छसि तथा कुरु।।18.63।।", "title": "Verse 686", "verse_number": 63, "verse_order": 686, "transliteration": "iti te jñānam ākhyātaṁ guhyād guhyataraṁ mayā\nvimṛiśhyaitad aśheṣheṇa yathechchhasi tathā kuru\n", "word_meanings": "iti—thus; te—to you; jñānam—knowledge; ākhyātam—explained; guhyāt—than secret knowledge; guhya-taram—still more secret knowledge; mayā—by me; vimṛiśhya—pondering; etat—on this; aśheṣheṇa—completely; yathā—as; ichchhasi—you wish; tathā—so; kuru—do\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 687, "id": 687, "text": "सर्वगुह्यतमं भूयः श्रृणु मे परमं वचः।इष्टोऽसि मे दृढमिति ततो वक्ष्यामि ते हितम्।।18.64।।", "title": "Verse 687", "verse_number": 64, "verse_order": 687, "transliteration": "sarva-guhyatamaṁ bhūyaḥ śhṛiṇu me paramaṁ vachaḥ\niṣhṭo ‘si me dṛiḍham iti tato vakṣhyāmi te hitam\n", "word_meanings": "sarva-guhya-tamam—the most confidential of all; bhūyaḥ—again; śhṛiṇu—hear; me—by me; paramam—supreme; vachaḥ—instruction; iṣhṭaḥ asi—you are dear; me—to me; dṛiḍham—very; iti—thus; tataḥ—because; vakṣhyāmi—I am speaking; te—for your; hitam—benefit\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 688, "id": 688, "text": "मन्मना भव मद्भक्तो मद्याजी मां नमस्कुरु।मामेवैष्यसि सत्यं ते प्रतिजाने प्रियोऽसि मे।।18.65।।", "title": "Verse 688", "verse_number": 65, "verse_order": 688, "transliteration": "man-manā bhava mad-bhakto mad-yājī māṁ namaskuru\nmām evaiṣhyasi satyaṁ te pratijāne priyo ‘si me\n", "word_meanings": "mat-manāḥ—thinking of me; bhava—be; mat-bhaktaḥ—my devotee; mat-yājī—worship me; mām—to me; namaskuru—offer obeisance; mām—to me; eva—certainly; eṣhyasi—you will come; satyam—truly; te—to you; pratijāne—I promise; priyaḥ—dear; asi—you are; me—to me\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 689, "id": 689, "text": "सर्वधर्मान्परित्यज्य मामेकं शरणं व्रज।अहं त्वा सर्वपापेभ्यो मोक्षयिष्यामि मा शुचः।।18.66।।", "title": "Verse 689", "verse_number": 66, "verse_order": 689, "transliteration": "sarva-dharmān parityajya mām ekaṁ śharaṇaṁ vraja\nahaṁ tvāṁ sarva-pāpebhyo mokṣhayiṣhyāmi mā śhuchaḥ\n", "word_meanings": "sarva-dharmān—all varieties of dharmas; parityajya—abandoning; mām—unto me; ekam—only; śharaṇam—take refuge; vraja—take; aham—I; tvām—you; sarva—all; pāpebhyaḥ—from sinful reactions; mokṣhayiṣhyāmi—shall liberate; mā—do not; śhuchaḥ—fear\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 690, "id": 690, "text": "इदं ते नातपस्काय नाभक्ताय कदाचन।न चाशुश्रूषवे वाच्यं न च मां योऽभ्यसूयति।।18.67।।", "title": "Verse 690", "verse_number": 67, "verse_order": 690, "transliteration": "idaṁ te nātapaskyāya nābhaktāya kadāchana\nna chāśhuśhruṣhave vāchyaṁ na cha māṁ yo ‘bhyasūtayi\n", "word_meanings": "idam—this; te—by you; na—never; atapaskāya—to those who are not austere; na—never; abhaktāya—to those who are not devoted; kadāchana—at any time; na—never; cha—also; aśhuśhrūṣhave—to those who are averse to listening (to spiritual topics); vāchyam—to be spoken; na—never; cha—also; mām—toward me; yaḥ—who; abhyasūyati—those who are envious\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 691, "id": 691, "text": "य इमं परमं गुह्यं मद्भक्तेष्वभिधास्यति।भक्ितं मयि परां कृत्वा मामेवैष्यत्यसंशयः।।18.68।।", "title": "Verse 691", "verse_number": 68, "verse_order": 691, "transliteration": "ya idaṁ paramaṁ guhyaṁ mad-bhakteṣhv abhidhāsyati\nbhaktiṁ mayi parāṁ kṛitvā mām evaiṣhyaty asanśhayaḥ\n", "word_meanings": "yaḥ—who; idam—this; paramam—most; guhyam—confidential knowledge; mat-bhakteṣhu—amongst my devotees; abhidhāsyati—teaches; bhaktim—greatest act of love; mayi—to me; parām—transcendental; kṛitvā—doing; mām—to me; eva—certainly; eṣhyati—comes; asanśhayaḥ—without doubt\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 692, "id": 692, "text": "न च तस्मान्मनुष्येषु कश्िचन्मे प्रियकृत्तमः।भविता न च मे तस्मादन्यः प्रियतरो भुवि।।18.69।।", "title": "Verse 692", "verse_number": 69, "verse_order": 692, "transliteration": "na cha tasmān manuṣhyeṣhu kaśhchin me priya-kṛittamaḥ\nbhavitā na cha me tasmād anyaḥ priyataro bhuvi\n", "word_meanings": "na—no; cha—and; tasmāt—than them; manuṣhyeṣhu—amongst human beings; kaśhchit—anyone; me—to me; priya-kṛit-tamaḥ—more dear; bhavitā—will be; na—never; cha—and; me—to me; tasmāt—than them; anyaḥ—another; priya-taraḥ—dearer; bhuvi—on this earth\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 693, "id": 693, "text": "अध्येष्यते च य इमं धर्म्यं संवादमावयोः।ज्ञानयज्ञेन तेनाहमिष्टः स्यामिति मे मतिः।।18.70।।", "title": "Verse 693", "verse_number": 70, "verse_order": 693, "transliteration": "adhyeṣhyate cha ya imaṁ dharmyaṁ saṁvādam āvayoḥ\njñāna-yajñena tenāham iṣhṭaḥ syām iti me matiḥ\n", "word_meanings": "adhyeṣhyate—study; cha—and; yaḥ—who; imam—this; dharmyam—sacred; saṁvādam—dialogue; āvayoḥ—of ours; jñāna—of knowledge; yajñena-tena—through the sacrifice of knowledge; aham—I; iṣhṭaḥ—worshipped; syām—shall be; iti—such; me—my; matiḥ—opinion\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 694, "id": 694, "text": "श्रद्धावाननसूयश्च श्रृणुयादपि यो नरः।सोऽपि मुक्तः शुभाँल्लोकान्प्राप्नुयात्पुण्यकर्मणाम्।।18.71।।", "title": "Verse 694", "verse_number": 71, "verse_order": 694, "transliteration": "śhraddhāvān anasūyaśh cha śhṛiṇuyād api yo naraḥ\nso ‘pi muktaḥ śhubhāl lokān prāpnuyāt puṇya-karmaṇām\n", "word_meanings": "śhraddhā-vān—faithful; anasūyaḥ—without envy; cha—and; śhṛiṇuyāt—listen; api—certainly; yaḥ—who; naraḥ—a person; saḥ—that person; api—also; muktaḥ—liberated; śhubhān—the auspicious; lokān—abodes; prāpnuyāt—attain; puṇya-karmaṇām—of the pious\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 695, "id": 695, "text": "कच्चिदेतच्छ्रुतं पार्थ त्वयैकाग्रेण चेतसा।कच्चिदज्ञानसंमोहः प्रनष्टस्ते धनञ्जय।।18.72।।", "title": "Verse 695", "verse_number": 72, "verse_order": 695, "transliteration": "kachchid etach chhrutaṁ pārtha tvayaikāgreṇa chetasā\nkachchid ajñāna-sammohaḥ pranaṣhṭas te dhanañjaya\n", "word_meanings": "kachchit—whether; etat—this; śhrutam—heard; pārtha—Arjun, the son of Pritha; tvayā—by you; eka-agreṇa chetasā—with a concentrated mind; kachchit—whether; ajñāna—ignorance; sammohaḥ—delusion; pranaṣhṭaḥ—destroyed; te—your; dhanañjaya—Arjun, conqueror of wealth\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 696, "id": 696, "text": "अर्जुन उवाचनष्टो मोहः स्मृतिर्लब्धा त्वत्प्रसादान्मयाच्युत।स्थितोऽस्मि गतसन्देहः करिष्ये वचनं तव।।18.73।।", "title": "Verse 696", "verse_number": 73, "verse_order": 696, "transliteration": "arjuna uvācha\nnaṣhṭo mohaḥ smṛitir labdhā tvat-prasādān mayāchyuta\nsthito ‘smi gata-sandehaḥ kariṣhye vachanaṁ tava\n", "word_meanings": "arjunaḥ uvācha—Arjun said; naṣhṭaḥ—dispelled; mohaḥ—illusion; smṛitiḥ—memory; labdhā—regained; tvat-prasādāt—by your grace; mayā—by me; achyuta—Shree Krishna, the infallible one; sthitaḥ—situated; asmi—I am; gata-sandehaḥ—free from doubts; kariṣhye—I shall act; vachanam—instructions; tava—your\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 697, "id": 697, "text": "सञ्जय उवाचइत्यहं वासुदेवस्य पार्थस्य च महात्मनः।संवादमिममश्रौषमद्भुतं रोमहर्षणम्।।18.74।।", "title": "Verse 697", "verse_number": 74, "verse_order": 697, "transliteration": "sañjaya uvācha\nity ahaṁ vāsudevasya pārthasya cha mahātmanaḥ\nsaṁvādam imam aśhrauṣham adbhutaṁ roma-harṣhaṇam\n", "word_meanings": "sañjayaḥ uvācha—Sanjay said; iti—thus; aham—I; vāsudevasya—of Shree Krishna; pārthasya—Arjun; cha—and; mahā-ātmanaḥ—the noble hearted soul; saṁvādam—conversation; imam—this; aśhrauṣham—have heard; adbhutam—wonderful; roma-harṣhaṇam—which causes the hair to stand on end\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 698, "id": 698, "text": "व्यासप्रसादाच्छ्रुतवानेतद्गुह्यमहं परम्।योगं योगेश्वरात्कृष्णात्साक्षात्कथयतः स्वयम्।।18.75।।", "title": "Verse 698", "verse_number": 75, "verse_order": 698, "transliteration": "vyāsa-prasādāch chhrutavān etad guhyam ahaṁ param\nyogaṁ yogeśhvarāt kṛiṣhṇāt sākṣhāt kathayataḥ svayam\n", "word_meanings": "vyāsa-prasādāt—by the grace of Ved Vyas; śhrutavān—have heard; etat—this; guhyam—secret; aham—I; param—supreme; yogam—Yog; yoga-īśhvarāt—from the Lod of Yog; kṛiṣhṇāt—from Shree Krishna; sākṣhāt—directly; kathayataḥ—speaking; svayam—himself\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 699, "id": 699, "text": "राजन्संस्मृत्य संस्मृत्य संवादमिममद्भुतम्।केशवार्जुनयोः पुण्यं हृष्यामि च मुहुर्मुहुः।।18.76।।", "title": "Verse 699", "verse_number": 76, "verse_order": 699, "transliteration": "rājan sansmṛitya sansmṛitya saṁvādam imam adbhutam\nkeśhavārjunayoḥ puṇyaṁ hṛiṣhyāmi cha muhur muhuḥ\n", "word_meanings": "rājan—King; sansmṛitya saṁsmṛitya—repeatedly recalling; saṁvādam—dialogue; imam—this; adbhutam—astonishing; keśhava-arjunayoḥ—between Lord Shree Krishna and Arjun; puṇyam—pious; hṛiṣhyāmi—I rejoice; cha—and; muhuḥ muhuḥ—repeatedly\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 700, "id": 700, "text": "तच्च संस्मृत्य संस्मृत्य रूपमत्यद्भुतं हरेः।\n\nविस्मयो मे महान् राजन् हृष्यामि च पुनः पुनः।।18.77।।\n ", "title": "Verse 700", "verse_number": 77, "verse_order": 700, "transliteration": "tach cha sansmṛitya saṁsmṛitya rūpam aty-adbhutaṁ hareḥ\nvismayo ye mahān rājan hṛiṣhyāmi cha punaḥ punaḥ\n", "word_meanings": "tat—that; cha—and; sansmṛitya saṁsmṛitya—remembering repeatedly; rūpam—cosmic form; ati—most; adbhutam—wonderful; hareḥ—of Lord Krishna; vismayaḥ—astonishment; me—my; mahān—great; rājan—King; hṛiṣhyāmi—I am thrilled with joy; cha—and; punaḥ punaḥ—over and over again\n" }, { "chapter_id": 18, "chapter_number": 18, "externalId": 701, "id": 701, "text": "यत्र योगेश्वरः कृष्णो यत्र पार्थो धनुर्धरः।\n\nतत्र श्रीर्विजयो भूतिर्ध्रुवा नीतिर्मतिर्मम।।18.78।\n ", "title": "Verse 701", "verse_number": 78, "verse_order": 701, "transliteration": "yatra yogeśhvaraḥ kṛiṣhṇo yatra pārtho dhanur-dharaḥ\ntatra śhrīr vijayo bhūtir dhruvā nītir matir mama\n", "word_meanings": "yatra—wherever; yoga-īśhvaraḥ—Shree Krishna, the Lord of Yog; kṛiṣhṇaḥ—Shree Krishna; yatra—wherever; pārthaḥ—Arjun, the son of Pritha; dhanuḥ-dharaḥ—the supreme archer; tatra—there; śhrīḥ—opulence; vijayaḥ—victory; bhūtiḥ—prosperity; dhruvā—unending; nītiḥ—righteousness; matiḥ mama—my opinion\n" } ]